Thomas Rosenberg tror på Svenskfinland och dess institutioner. Han hoppas att stiftsledningen ska göra mera för att trygga Kyrkpressen.

Utredning: Kyrkpressen går till 76000 adresser – har en nisch i det finlandssvenska mediefältet

FINLANDSSVENSKA MEDIER.

Kyrkpressen har en stark ställning i Svenskfinland. Men kyrkans ekonomi ställer också tidningen inför utmaningar. Thomas Rosenberg, det svenska Finlands Herr Tidskrift, hoppas att Borgå stifts ledning ska ha mera klös för att trygga tidningens framtid.

6.6.2022 kl. 08:00

– Nu är förändringarna inom medierna sådana att Kyrkpressen har fått en överraskande stark ställning i Svenskfinland. Det är ju förutom radion det enda heltäckande medium vi har på svenska, säger Thomas Rosenberg, samhällsdebattör och förtroendevald inom kyrkan.

Finlandssvensk tv har tappat sin sammanhållande funktion och han saknar den tid då man på svenska i Finland hade ett brett nät av tidningar, vars chefredaktörer debatterade med och kommenterade varandra, säger han.

Kyrkpressen har fortfarande en stor upplaga, även om toppårens 120 000 på åttiotalet i dag är nere i drygt 76 000 som får tidningen.

Jämfört med dagspressen har KP ändå klarat sig bättre än många nyhetsmedier. HBL har på 15 år förlorat nästan halva sin upplaga och en del lokal­tidningstitlar har försvunnit helt och hållet.

– Vi har haft en stark tidningspress som har betytt jättemycket för sammanhållningen. Nu har den urholkats snabbt.

Thomas Rosenberg har nu lett en utredning kring Kyrkpressen; den följde på Rosenbergs eget initiativ i stiftsfullmäktige 2021.


Församlingar hoppar av – och tillbaka igen

Rapporten konstaterar att Kyrkpressens ekonomi fortsättningsvis bygger på att församlingarna möjligast heltäckande prenumererar till sina medlemmar.

I tider av sämre ekonomi står Kyrkpressen ofta som alternativ på sparlistan. Den kostar församlingen 17 euro per medlem per år och en del väljer att istället använda pengarna på egna info­kanaler eller annan verksamhet.

Den största församling som har valt bort Kyrkpressen är Vasa som tog beslutet 2019. Sedan dess har också Kronoby och östnyländska Agricola tagit samma beslut 2020.

Det finns också blandmodeller där församlingsmedlemmar själva kan välja om de vill ha, eller inte ha Kyrkpressen.

Kyrkpressens upplaga gick i år uppåt igen efter att två nybildade församlingar på Åland valde att prenumerera.

– Men jag ser faktiskt inget tydligt mönster i varför varför somliga församlingar tycker tidningen är viktig, och andra inte tycker det, säger Thomas Rosenberg.

I arbetsgruppen talade Kalle Sällström från Församlingsförbundet för den breda kontakt­yta KP:s spridning utgör:

"I budgettider [...] står den egna personalen ofta församlingarna närmast. Det är den man är solidarisk mot. Men om församlingen är solidarisk mot sina medlemmar, kommer Kyrkpressen i annat ljus, [...] en bred kontakt, som de anställda inte kan prestera, hur god vilja som än skulle finnas", citeras Sällström i rapporten.


Unga önskar mer digitalt

Den enda gång det ska ha hettat till i arbetsgruppen var enligt Thomas Rosenberg i diskussionen om papperstidning kontra digital utgivning.

Också vid en enkät på Ungdomens Kyrkodagar (UK) i april önskade flera unga att Kyrkpressen skulle ha ett större utbud av till exempel video och podcaster på sin webbplats.

Till och med bland de relativt församlings­aktiva unga på UK svarade hela 80 procent i en enkät att de läste Kyrkpressen bara någon enstaka gång per år, eller inte kände till tidningen över huvud taget.

Thomas Rosenberg, 69, tycker det är angeläget att knyta flera skribenter till Kyrkpressen, och särskilt unga. Men efter att ha jobbat i många år med finlandssvenska tidskrifter är han överlag inte särskilt orolig.

– Jag tycker inte man behöver riva sig i håret för den saken. Ungdomar under 30 år är också annars ganska omöjliga att nå. De kommer tillbaka med tiden, säger han.

Sixten Ekstrand från Kyrkans svenska central KCSA hade i arbetsgruppen önskat sig någonting framåt i fråga om det digitala.

– Vi behöver förbereda oss och ha en beredskap för att tala de ungas språk. Annars är man snabbt en föredetting, säger han.

Rapporten hade också jämfört Kyrkpressen med andra motsvarande organisationstidningar. Men Läraren, Folkhälsan, Hem och skola och Martha har alla samma praxis som Kyrkpressen och kommer ut som medlemstidningar med tonvikt på pappersutgivningen.

– Där går resonemangen exakt på samma sätt, säger Thomas Rosenberg.


KP-rapporten har gått till stiftsfullmäktige, men vem har bollen nu: Kyrkpressen, de enskilda kyrkoherdarna, biskopen...?

– Det hör till det jag kanske hade hoppats på –från stiftsledningen – att domkapitlet på allvar skulle utreda lite mera av möjligheten att få fram en finansiering och som andra organisationer få ett beslut att vi behöver den här tidningen, säger Thomas Rosenberg.


Vad tycker du själv om Kyrkpressen? Ett studentvitsord?

– Jag tycker den är välgjord … Eximia … fast nog kan jag ge laudatur också.

Utredningen finns här: här

Text: Jan-Erik Andelin
Foto: Henrik Miettinen


Kyrka. Säkerheten i församlingscentret i Jakobstad ska ses över. Detta efter att finska församlingens diakon Kirsi Rundgren hotades av en kund förra veckan. 29.9.2010 kl. 00:00

Allmän info. Kyrkpressens 40-årsjubileum firas på bokmässan i Helsingfors. 28.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. Ekenäs församling introducerade ett ”Stillhetens rum” på höstmarknaden i Ekenäs. 28.9.2010 kl. 00:00

Kultur. Åttahundra kyrkosångare från alla nordiska länder utom Island beräknas ha deltagit i dagarna som fylldes av sång och musik till Guds ära. 28.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. Nyvigda biskopen Irja Askola låter sig inte retas upp av hoten om att bojkotta fem biskopar inom kyrkan. Hon oroar sig däremot för att en aggressiv diskussionskultur ska sprida sig inom kyrkan. 27.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkobesökare i österbottniska Lillkyro uppmuntras att komma till kyrkan i sportdräkt i dag, söndag. Även prästerna kommer att klä sig enligt rekommendationen. 26.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. Bakgrundsuppgifter på kandidaterna i församlingsvalet blir offentliga när församlingarna i oktober lägger dem i en gemensam databas. 25.9.2010 kl. 00:00

Samhälle. Hon började med att ge tio euro i månaden till Unicef. Det var för fyra år sedan. I dag donerar Elisabet Back pengar också till Röda Korset, Kyrkans utlandshjälps fond Kvinnobanken och svenska Individuell Människohjälp. Totalt blir det 30 euro i månaden. 24.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. Det utkast till instruktioner för penninginsamlingar som Polisförvaltningen utarbetat är, sedda ur församlingens synvinkel, tämligen stränga, konstaterar Kyrkans informationscentral. 24.9.2010 kl. 00:00

Människa. Scenen förändras när rocksångaren blir ungdomsarbetsledare. 23.9.2010 kl. 00:00

Ledare. Det blåser kring ungdomsarbetet i Karleby svenska församling. Oroliga föräldrar har sänt en offentlig skrivelse till både församling och stift och kräver en redogörelse inom två veckor. De ifrågasätter både ungt lekmannaledarskap och drag som de upplever som osunda och problematiska särskilt bland unga. 23.9.2010 kl. 00:00

Kultur. – Det finns utan tvekan en bok som har betytt mer för mig än någon annan – söndagsskolans sångbok, säger Geir Rönning. 23.9.2010 kl. 00:00

Rolf af Hällström. – Om du åker taxi och hamnar i en krock, se till att du dunstar med en gång, säger min guide. 23.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. Närheten till församlingen, verksamheten och känslan att tillhöra en överblickbar gemenskap är några av motiveringarna till att man i Jeppo inte vill ha en fusion av de tre församlingarna i Nykarleby. 22.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen föreslår för kyrkomötet att över 16 år fyllda församlingsmedlemmar som grupp skulle få initiativrätt till stiftsfullmäktige. 22.9.2010 kl. 00:00

vägkyrkor. Sommarens vägkyrkokampanj är annullerad – men många kyrkor håller öppet trots pandemin. 28.4.2020 kl. 12:53

Understöd. Kyrkostyrelsen beviljade sammanlagt 150 000 euro i understöd till kyrkliga organisationer. 27.4.2020 kl. 16:03

Kyrkomötet. Kyrkostyrelsens plenum har beslutat att kyrkomötets första session för året hålls 10-14 augusti. 27.4.2020 kl. 16:33

Coronapandemin. Carolin Ahlvik-Harju, forskare i teologisk etik, säger att många människor får omvärdera sina liv på grund av coronakrisen. 23.4.2020 kl. 16:54

Coronapandemin. På dörren till kyrksalen är en lapp upptejpad: max 10 personer får vistas här. Församlingen har blivit inkastad i en ny, digital vardag. Samtidigt som man hittar nya vägar att nå ut till människor vill man värna om dem som inte rör sig på sociala medier. 23.4.2020 kl. 15:35