– Skjut upp avverkning och skapa blandskogar som gör skogen stresståligare, råder kyrkomötesombudet och skogsforskaren Anna Lintunen.

En vänlig grönskas rika intäkt – 22 miljoner euro som kyrkan får knipa i för att nå sina klimatmål

KLIMATET.

Upp till 22 miljoner euro kan de evangelisk-lutherska församlingarna lyfta ur sina skogar varje år. När kyrkan ska vara klimatneutral 2030 får många se över sina invanda avverkningar.

26.5.2022 kl. 12:00

Närmare 1 670 kvadratkilometer – så mycket skogsmark äger den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.

Det är lika mycket som all fast mark på hela Åland, eller två gånger huvud­stadsregionens yta med alla fyra kärnstäder. Kyrkan äger 0,7 procent av all skog i Finland.

Nu behövs kolsänkor. En kolsänka är delar av naturen och skapelsen som binder mera koldioxid än de avger – växter, skog, kärr, hav.

Också kyrkan har beslutat sig för att vara med i arbetet för att minska utsläppen av skadlig koldioxid i atmosfären. År 2019 beslöt Kyrkostyrelsen om att också den evangelisk-lutherska kyrkan ska ha klimatmål. Om sju och ett halvt år, år 2030, ska kyrkan vara koldioxidneutral. Klimatpåverkan som kommer sig av kyrkans verksamhet ska kunna kompenseras av skogens tysta, helande effekt.

Det oroar bland andra Uleå­borgsbiskopen Jukka Keskitalo som är herde för vidsträckta ödemarksförsamlingar som i norra och nordöstra Finland äger stora arealer skog.

– Om vi rekommenderar församlingarna att minska på avverkningarna så innebär det också att församlingarnas intäkter kommer att minska, sade biskopen i årets kyrkomöte.

Stora skogar också i Borgå stift

Det rör sig om rejäla summor – kyrkans skogsbruk har enligt dess egen statistik gett mellan 19 och 22 miljoner euro per år i intäkter runtom i landet.

Också för Borgå stifts församlingar blir tuffare klimatkrav en utmaning. De svenska församlingarnas skogar är i jämförelse med det övriga landet stora.

I Österbotten hör sju församlingar och samfälligheter till landets 40 största kyrkliga skogsägare. Störst är Karleby samfällighet som efter fusioner norrut från staden i dag äger över 4 000 hektar skog.

I Sydösterbotten äger Närpes församling närmare 1 100 hektar, från Pörtom i norr till skogsområdena i södra Närpes. De största skiftena finns Vargbergsområdet i östra Närpes.

Bland landets 40 största skogsinnehav inom finns flera församlingar
och samfälligheter i det svenska Finland. – Grafik: Malin Aho

– Vi har tagit del av materialet från Kyrkostyrelsen om vi säger så, men ännu inte beslutat om åtgärder. Vi tycker ju vi sköter våra skogar bra, säger ekonomichef Kjell Storgeust i Närpes.

Virkesintäkterna för Närpes församling blev ifjol ett tillskott i kassan på omkring 165 000 euro. En gång per år behandlar församlingens kyrkoråd i samråd med den lokala skogsvårdsföreningen offerter på trä ur kyrkans skog.

– Uppköparna har blivit fler, och nu är också de stora sågarna med, säger Kjell Storgeust.

Skogen ger en jämn ström intäkter som inte används för att lappa tillfälliga hål i budgeten, säger Kjell Storgeust.

Under hans 35 år i arbetet har församlingens skogsbestånd varit oförändrat. Man har varken köpt eller sålt skog, möjligen bara upplåtit någon plätt för någon elstation, säger han.

1,5 procents avkastning för mycket

De över 2 000 skogsfastigheter som kyrkans församlingar äger har kartlagts av Naturresurs­institutet Luke.

I utredningen från år 2020 beräknar man hur kyrkans skog binder kol och bidrar till klimat­målen och att anpassa avverkningen till det. Skillnaderna är stora i landet mellan församlingar i norr och söder, där skogen växer nästan dubbelt snabbare.

Maximum kol-scenariet i rapporten är radikalt. Skulle kyrkan stoppa 98 procent av alla sina avverkningar, skulle de miljoner ton kol som i dag är bundna i kyrkans skogar på 20 år öka med hälften.

I ett helt annat scenario som ligger nära kyrkans nuvarande avverkning skulle ett avkastningsmål på 1,5 procent – 12 miljoner kubikmeter virke per år – inte leda till en kolsänka.

Det beror också på inte bara trädens biomassa, utan också jordmånen räknas in som en del av kolsänkorna. Och 25 procent av kyrkans skogar ligger på kärr- och torvmarker, som också de i längden blir skadliga för klimatet när de torkar ut och det organiska materialet sönderfaller.

Skogen mår bra av hyggesbråte

Anna Lintunen, 40, från Åbo är inte bara en av de 109 ombuden i kyrkomötet. Hon är också skogsforskare vid Helsingfors universitet med trädfysiologi som sin specialitet.

I kyrkomötet ber hon om ordet för att påminna debatten i salen om att all ungskog som växer är inte alltid är det samma som en kolsänka.

– Om vi har en effektiv skogsvård och gallrar i god tid så växer skogen bra, men en gammal skog är ett större kolförråd. Det är som ett bankkonto. Kolförråden är kapitalet, tillväxten är räntan. Kolsänkan är som när saldot på bankkontot ändras, säger Anna Lintunen.

Hon har också efterlyst klarare och enklare modeller för församlingarna för att göra rätt i klimat- och miljöarbetet.

Anna Lintunen från Åbo är skogsforskare och ombud i
kyrkomötet.

Ett stort skogskonsultföretag har också tipsat församlingarna om hur de bättre kan skriva in sina egna mål i en skogsvårdsplan, till exempel om hur skogen ska kunna vara ett andligt andninghål och en helig plats.

– Vår samfällighet i Åbo har tre kategorier, lägergårdsskogar, parker och rekreationsskogar och ekonomiskogar, alla med helt olika mål uppsatta. Nu kommer också nyare frågor om bio­diversitet och klimat in, säger Anna Lintunen.

Som forskare på skog och klimat har hon klara punkter om vad församlingarna kunde tänka på i en ansvarsfull skogsskötsel.

– Det är att låta skogarna bli lite äldre innan man hugger. Förläng rotationstiderna. Skjut upp gallringarna. Låt murkna, självdöda träd vara kvar. Lämna hyggesavfall och stubbar kvar i skogen, annars bränns de ju bara upp direkt. Undvik att rensa diken. Öka mångfalden i skogen med fler träd­slag. Då tål skogen också den stress som kommer med klimatförändringen bättre.

Bland skogens träd är granen särskilt känslig för nya klimatfenomen som torka eller allt hårdare stormar. Skadeinsekter ger sig också ofta på ett enda trädslag, vilket inte drabbar en blandskog lika hårt.

Utöver Österbotten är också församlingarna i Pyttis, Lovisa, Kimitoön och Pargas stora skogsägare med arealer om mellan 450 och 600 hektar.

Text: Jan-Erik Andelin


kyrkobyggnader. Efter tre års förberedelser har kyrkan i Kiruna nu flyttat intill den grund den ska stå på. I morgon ska den flyttas upp på grunden. 20.8.2025 kl. 16:09

Lokalt. Larsmo församlings tf kyrkoherde har en bakgrund som reseledare och lärare. Han har hunnit med mycket, men är inte heller rädd för att upptäcka nya saker. I juni tog han körkort, och jungfruturen gick från Åbo till Larsmo. 19.8.2025 kl. 13:35

DOKUMENTÄR. Vem är du? Anna-Sofia Nylund har gjort radiodokumentären ”Väckelsen som skakade Jakobstads gymnasium”. Varför gjorde hon den, och vad lärde den henne om kristen tro? 19.8.2025 kl. 20:00

pengar. Många av oss har tillräckligt för att klara livhanken. Ändå tycks vi vilja ha mer. Kyrkpressens redaktör Rebecca Pettersson försöker ta reda på vad hon ska göra med sina pengar i en samtid besatt av sparande. 14.8.2025 kl. 17:44

kyrkostyrelsen. Niilo Pesonen från Uleåborg blir ­i höst kyrkans högsta tjänsteman – kanslichef vid Kyrko­styrelsen. För det har han laddat upp på släktstället i Pellinge. 13.8.2025 kl. 10:00

Personligt. Inga-Lene af Hällström bar hon honom på ryggen när hans ben värkte för mycket, sov på sjukhus, ifrågasatte Gud och sig själv. – Mest tröst har jag fått av Karl-Axel själv. 12.8.2025 kl. 08:17

LÄGERGÅRDAR. I stiftet har församlingarna olika modeller för lägerområden. En del äger lägergårdar, andra hyr in sig. 12.8.2025 kl. 19:00

SEXUELLT VÅLD. Läkaren, pingstpastorn och Nobelpris­tagaren Denis Mukwege för en kamp för ett Afrika som världen glömt. Och tillåtit bli våldtaget i 30 år. Bokstavligen. 12.8.2025 kl. 10:00

Personligt. Han har alltid velat förstå det som inte går att förstå. Det gjorde honom öppen för olika religioner. Men för två år sedan bestämde Gustaf Sandström sig: Det är Jesus som gäller. 11.8.2025 kl. 14:44

ISRAEL-PALESTINA. Det norska initiativet kom plötsligt på – de flesta församlingarna i Borgå stift hann bara med en anonym klockringning för läget i Gaza. 8.8.2025 kl. 13:38

PULS. Den friare eftermiddagsgudstjänsten Petrus Puls läggs ner i sin gamla form, meddelar Petrus församlings tf kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog. I stället ordnas nya Petrus Liv. 6.8.2025 kl. 10:00

STORM. Stormen slet av taket på Esse församlingshem igår – nu måste Pedersöre församling hitta nya utrymmen för sin verksamhet i Esse för ett år framåt. – Det som är glädjande är hur många samtal vi fått av folk som vill hjälpa till, säger kyrkoherde Daniel Björk. 5.8.2025 kl. 13:21

BORGÅ DOMKAPITEL. Fyra personer har sökt jobbet som lagfaren assessor vid domkapitlet i Borgå. Bland dem finns biskop Bo-Göran Åstrands son Sebastian Åstrand. 4.8.2025 kl. 16:35

domprost. Tjänsten som domprost i Borgå stift har lockat två sökande. Båda sökande uttrycker på sina privata Facebooksidor en tillit till processen och respekt för varandra. 1.8.2025 kl. 19:14

Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig också väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 13:41

BISTÅNDSSAMARBETE. Finska Missionsällskapet och Kyrkans utlandshjälp påminner om att Petteri Orpos regering redan har skurit ner biståndet till de fattigare i världen med en miljard euro. 4.9.2025 kl. 18:51

SJUKHUSPRÄST. Döden. Det är vad Benjamin Häggblom upplever som den allra svåraste delen av sitt jobb som sjukhuspräst. Han står själv svarslös inför den. Men oberoende av om han kommer i kontakt med minnessjukdom, psykos eller cancer så är hans främsta verktyg det samma: närvaro. 2.9.2025 kl. 19:00

relationer. Nej, det kommer ingen perfekt partner på en vit häst och räddar oss. Och nej: konflikter är inte farliga. De är en möjlighet! Jan-Erik Nyberg har skrivit en bok om det som är det finaste och svåraste i livet: relationer. 1.9.2025 kl. 14:39

ARKITEKTURHISTORIA. Nu vill finländska forskare räta ut alla frågetecken kring Åbo domkyrkas ålder och medeltida interiör. – Man kan säga att Åbo domkyrka är landets viktigaste byggnad, säger Panu Savolainen, biträdande professor i arkitekturhistoria. 1.9.2025 kl. 10:55

NÄTVERKET KYRKFOLKET. Under laestadianernas sensommarmöte i Kållby informerade Stig-Erik Enkvist, verksamhetsledare för LFF, att nätverket Kyrkfolket planerar att börja viga egna präster. Till organisationerna inom nätverket hör bland annat LFF och Slef. 28.8.2025 kl. 18:57