– Skjut upp avverkning och skapa blandskogar som gör skogen stresståligare, råder kyrkomötesombudet och skogsforskaren Anna Lintunen.

En vänlig grönskas rika intäkt – 22 miljoner euro som kyrkan får knipa i för att nå sina klimatmål

KLIMATET.

Upp till 22 miljoner euro kan de evangelisk-lutherska församlingarna lyfta ur sina skogar varje år. När kyrkan ska vara klimatneutral 2030 får många se över sina invanda avverkningar.

26.5.2022 kl. 12:00

Närmare 1 670 kvadratkilometer – så mycket skogsmark äger den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.

Det är lika mycket som all fast mark på hela Åland, eller två gånger huvud­stadsregionens yta med alla fyra kärnstäder. Kyrkan äger 0,7 procent av all skog i Finland.

Nu behövs kolsänkor. En kolsänka är delar av naturen och skapelsen som binder mera koldioxid än de avger – växter, skog, kärr, hav.

Också kyrkan har beslutat sig för att vara med i arbetet för att minska utsläppen av skadlig koldioxid i atmosfären. År 2019 beslöt Kyrkostyrelsen om att också den evangelisk-lutherska kyrkan ska ha klimatmål. Om sju och ett halvt år, år 2030, ska kyrkan vara koldioxidneutral. Klimatpåverkan som kommer sig av kyrkans verksamhet ska kunna kompenseras av skogens tysta, helande effekt.

Det oroar bland andra Uleå­borgsbiskopen Jukka Keskitalo som är herde för vidsträckta ödemarksförsamlingar som i norra och nordöstra Finland äger stora arealer skog.

– Om vi rekommenderar församlingarna att minska på avverkningarna så innebär det också att församlingarnas intäkter kommer att minska, sade biskopen i årets kyrkomöte.

Stora skogar också i Borgå stift

Det rör sig om rejäla summor – kyrkans skogsbruk har enligt dess egen statistik gett mellan 19 och 22 miljoner euro per år i intäkter runtom i landet.

Också för Borgå stifts församlingar blir tuffare klimatkrav en utmaning. De svenska församlingarnas skogar är i jämförelse med det övriga landet stora.

I Österbotten hör sju församlingar och samfälligheter till landets 40 största kyrkliga skogsägare. Störst är Karleby samfällighet som efter fusioner norrut från staden i dag äger över 4 000 hektar skog.

I Sydösterbotten äger Närpes församling närmare 1 100 hektar, från Pörtom i norr till skogsområdena i södra Närpes. De största skiftena finns Vargbergsområdet i östra Närpes.

Bland landets 40 största skogsinnehav inom finns flera församlingar
och samfälligheter i det svenska Finland. – Grafik: Malin Aho

– Vi har tagit del av materialet från Kyrkostyrelsen om vi säger så, men ännu inte beslutat om åtgärder. Vi tycker ju vi sköter våra skogar bra, säger ekonomichef Kjell Storgeust i Närpes.

Virkesintäkterna för Närpes församling blev ifjol ett tillskott i kassan på omkring 165 000 euro. En gång per år behandlar församlingens kyrkoråd i samråd med den lokala skogsvårdsföreningen offerter på trä ur kyrkans skog.

– Uppköparna har blivit fler, och nu är också de stora sågarna med, säger Kjell Storgeust.

Skogen ger en jämn ström intäkter som inte används för att lappa tillfälliga hål i budgeten, säger Kjell Storgeust.

Under hans 35 år i arbetet har församlingens skogsbestånd varit oförändrat. Man har varken köpt eller sålt skog, möjligen bara upplåtit någon plätt för någon elstation, säger han.

1,5 procents avkastning för mycket

De över 2 000 skogsfastigheter som kyrkans församlingar äger har kartlagts av Naturresurs­institutet Luke.

I utredningen från år 2020 beräknar man hur kyrkans skog binder kol och bidrar till klimat­målen och att anpassa avverkningen till det. Skillnaderna är stora i landet mellan församlingar i norr och söder, där skogen växer nästan dubbelt snabbare.

Maximum kol-scenariet i rapporten är radikalt. Skulle kyrkan stoppa 98 procent av alla sina avverkningar, skulle de miljoner ton kol som i dag är bundna i kyrkans skogar på 20 år öka med hälften.

I ett helt annat scenario som ligger nära kyrkans nuvarande avverkning skulle ett avkastningsmål på 1,5 procent – 12 miljoner kubikmeter virke per år – inte leda till en kolsänka.

Det beror också på inte bara trädens biomassa, utan också jordmånen räknas in som en del av kolsänkorna. Och 25 procent av kyrkans skogar ligger på kärr- och torvmarker, som också de i längden blir skadliga för klimatet när de torkar ut och det organiska materialet sönderfaller.

Skogen mår bra av hyggesbråte

Anna Lintunen, 40, från Åbo är inte bara en av de 109 ombuden i kyrkomötet. Hon är också skogsforskare vid Helsingfors universitet med trädfysiologi som sin specialitet.

I kyrkomötet ber hon om ordet för att påminna debatten i salen om att all ungskog som växer är inte alltid är det samma som en kolsänka.

– Om vi har en effektiv skogsvård och gallrar i god tid så växer skogen bra, men en gammal skog är ett större kolförråd. Det är som ett bankkonto. Kolförråden är kapitalet, tillväxten är räntan. Kolsänkan är som när saldot på bankkontot ändras, säger Anna Lintunen.

Hon har också efterlyst klarare och enklare modeller för församlingarna för att göra rätt i klimat- och miljöarbetet.

Anna Lintunen från Åbo är skogsforskare och ombud i
kyrkomötet.

Ett stort skogskonsultföretag har också tipsat församlingarna om hur de bättre kan skriva in sina egna mål i en skogsvårdsplan, till exempel om hur skogen ska kunna vara ett andligt andninghål och en helig plats.

– Vår samfällighet i Åbo har tre kategorier, lägergårdsskogar, parker och rekreationsskogar och ekonomiskogar, alla med helt olika mål uppsatta. Nu kommer också nyare frågor om bio­diversitet och klimat in, säger Anna Lintunen.

Som forskare på skog och klimat har hon klara punkter om vad församlingarna kunde tänka på i en ansvarsfull skogsskötsel.

– Det är att låta skogarna bli lite äldre innan man hugger. Förläng rotationstiderna. Skjut upp gallringarna. Låt murkna, självdöda träd vara kvar. Lämna hyggesavfall och stubbar kvar i skogen, annars bränns de ju bara upp direkt. Undvik att rensa diken. Öka mångfalden i skogen med fler träd­slag. Då tål skogen också den stress som kommer med klimatförändringen bättre.

Bland skogens träd är granen särskilt känslig för nya klimatfenomen som torka eller allt hårdare stormar. Skadeinsekter ger sig också ofta på ett enda trädslag, vilket inte drabbar en blandskog lika hårt.

Utöver Österbotten är också församlingarna i Pyttis, Lovisa, Kimitoön och Pargas stora skogsägare med arealer om mellan 450 och 600 hektar.

Text: Jan-Erik Andelin


tro. Han såg Bibeln som endast en historisk bok och ville inte acceptera att Gud verkar idag. Men Magnus Finskas tvingades tänka om när Gud helade hans sjuka rygg. – Jag vill inte säga att jag är kristen. Om inte mitt liv avspeglar att jag är det så är det ju en lögn, säger han idag. 13.11.2024 kl. 13:54

KYRKOMÖTET. Den segslitna frågan om vem som ska betala för gravväsendet i Finland går vidare. i ett vasst brev till regeringen varnade kyrkomötet för dyrare gravar framöver för den som inte hör till kyrkan. 8.11.2024 kl. 16:41

KYRKOMÖTET. Det är olika dyrt för både anhöriga och församlingar att sköta en begravning. Kyrkomötet i Åbo debatterade det här länge på tisdagen. 5.11.2024 kl. 16:45

UNG I KYRKAN. Höstdagarna 2024 samlar som bäst närmare 600 tonåringar från församlingar runt om i Svenskfinland. 2.11.2024 kl. 12:44

betraktat. Det är en helt vanlig lördag förmiddag när vår 8-åring mitt i allt filosoferar över livet: ”Pappa, kommer du att finnas kvar när jag är 18?” 3.11.2024 kl. 18:37

diakoni. Nedskärningarna drabbar hårdast dem som redan har det sämre ställt. Det var huvudbudskapet när en grupp diakoniarbetare från Borgå stift idag uppvaktade social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso med en skrivelse där de vädrar sin oro över regeringens nedskärningar. 1.11.2024 kl. 15:34

Alla helgons dag. Svenska Yle sänder en ljuständning på alla helgons dag. 1.11.2024 kl. 12:26

HJÄRTINFARKT. Hjärtinfarkten i slutet av september kom utan förvarning. Kyrkoherde Tomi Tornberg är bara 44 år men anpassar sig nu till ett liv med hjärt- och kärlsjukdom. – Jag har fått lära mig att ingen är oersättlig. Nu äter jag samma mediciner som mina äldre församlingsbor. 30.10.2024 kl. 08:00

Personligt. För omkring tio år sedan lärde Mikael Ahlskog känna några män som förändrade hans liv. På gott, och på ont. 29.10.2024 kl. 17:32

Personligt. Tuomas Enbuske är programledare, poddvärd, journalist, kändis – och numera också kristen. Han tror på arvsynd och på nåd. – Ju mindre vi stressar över att göra någonting gott, desto lättare är det att vara god. 28.10.2024 kl. 18:34

KYRKA OCH POLITIK. Tala med statsministern. Sitt med riksdagsgrupperna. Mejla ministerns medarbetare. Deala med ministeriet. Strategierna är många när kyrkan och relaterade organisationer lobbar för sina intressen. 28.10.2024 kl. 14:00

UTNÄMNING. Kyrkoherden i Jakobstads svenska församling Jockum Krokfors blir ny verksamhetsledare för Martyrkyrkans Vänner från och med den 1 april nästa år. 25.10.2024 kl. 16:34

KARRIÄRSBYTE. Efter tolv år som kantor i Korsholm bytte Susanne Westerlund inriktning och utbildade sig till florist. – Musiken har jag inte lämnat, jag har bara kompletterat mitt kreativa språk, säger hon. 21.10.2024 kl. 16:48

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00

Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00

vikarie. Domkapitlet har förordnat pastor Catharina Englund till tf kyrkoherde i Jakobstads svenska församling under den ordinarie kyrkoherden Jockum Krokfors tjänstledighet från den 1 april 2025 till den 31 mars 2026 27.11.2024 kl. 11:07

BORGÅ STIFT. Bo-Göran Åstrand fick som ny biskop en rivstart i ämbetet med corona­pandemin 2020. Efter 60 år på jorden och fem år som biskop är alla i stiftet inte överens med honom om de liberala förändringar i kyrkan som”BG” från Pedersöre i den lila skjortan stöder fullt ut. 27.11.2024 kl. 10:00

ISRAEL-PALESTINA. Israel attackeras ur flera väder­streck. Och svarar med en militär styrka som lägger livet i grus i Palestina och Libanon. Kyrkorna har fått kritik för att vara för tysta inför den humanitära krisen. Kyrkpressen talade med två biskopar om saken. 22.11.2024 kl. 16:36

kyrkoherde. Kyrkoherdetjänsten i Ekenäsnejdens svenska församling har sökts av en person – församlingens kaplan Wille Westerholm. 25.11.2024 kl. 14:52

UTTRÄDE. Metodistkyrkans svenska församling i Åbo vill gå ur sin kyrka. Det följer av att kyrkan i maj i år globalt beslöt att öppna för samkönade äktenskap och hbtq-personer som präster. 20.11.2024 kl. 15:56