Barnverksamheten inom kyrkan drabbas nu oftast när församlingar väljer att samarbetsförhandla, säger man på kyrkfacket Kirkon alat.

Johannes församling samarbetsförhandlar – barnledarna utsatt yrkesgrupp när kyrkan sparar

SAMARBETSFÖRHANDLINGAR.

Löneräknarna. Barnledarna. Gravgrävarna. När kyrkan skär bland sina 19 000 anställda står de här yrkesgrupperna nu oftast med sina jobb under luppen.

26.4.2022 kl. 19:00

Sanna Kiiski med tre barn i skolåldern på Drumsö i Helsingfors blev överraskad och arg. Strax före påsk fick hon veta att Johannes församling från augusti 2023 lägger ner eftisverksamheten i Drumsö kyrka. Samma höst stängs också samma verk­samhet i innerstaden, i Kronohagen.

– Jag blev arg för Eftis har varit så viktigt för oss, säger hon.

Men det är mera för principen än för familjens egna behov just nu. I vår har Sanna Kiiskis yngsta, nioårigen, som sista i familjen vuxit ur eftisåldern.

– Vår familj är inte jättereligiös och för mig har det varit skönt att barnen har kunnat lära sig om den kristna tron i Eftis. De är inte medlemmar i kyrkan, och deras pappa har judiska rötter.

I församlingen, som driver eftisverksamheten i samarbete med Helsingfors stad, har kyrkoherde Johan Westerlund tidigare sagt till KP att församlingen ser sig om efter andra sätt att driva småbarnspedagogik.Som alternativ ser man nu på fritidsklubbar, familjeträffar eller dag- eller nattläger.

Men eftisplatser för 80 barn stryks. Och församlingen inleder samarbetsförhandlingar med sina fem barnledare. Medan de pågår som lagen föreskriver vill Johan Westerlund inte uttala sig om saken.

Först löneräknarna, sedan barnledarna

– Barnledarna är en grupp som nu verkar drabbas av sparmålen i kyrkan, säger verksamhetsledare Paula Aaltonen vid fackorganisationen Kirkon alat, som företräder 5 500 anställda inom kyrkor och religionssamfund i Finland.

Gravgrävarna rök först. Deras jobb började upphandlas. Löne- och medlemsbokföring centraliserades. Med det försvann jobb inom kansli och ekonomi.

Som fackboss betraktar Paula Aaltonen ändå kyrkorna som rätt så schysta arbetsgivare.

– Man gör ofta ett stort arbete för att hitta alternativ och andra arbetsuppgifter. Kyrkan handlar ju om människor, säger hon.

En församlingsenkät gjord av Kyrkostyrelsen visar också att över hälften av landets församlingar planerar att 2022 banta i personalkostnaderna. Men bara tre procent av dem räknar med direkta uppsägningar, säger Kyrkostyrelsens jurist för arbetsmarknadsfrågor Timo von Boehm.

– De största nedskärningarna verkar redan vara förbi, säger han.

"Jätteledsen" över prioriteringarna

På Drumsö ska Johannes församling i början av maj träffa ortsborna om nedskärningarna i dess närvaro i stadsdelen.

– Att lägga ner Eftis är det kortsiktigaste beslut jag har hört om länge. Skolan kan inte vara de enda som stöder barn och barnfamiljer i vardagen. Behövdes det inte en hel by för att uppfostra barn? För oss har Eftis varit den byn. Jag är evigt tacksam för det, säger Sanna Kiiski.

Mirva Sandén, sakkunnig vid KCSA (t.v) och Sanna Kiiski som är förälder på Drumsö är båda bestörta över sparplanerna i församlingen.


Vid Kyrkostyrelsens svenska central KCSA är Mirva Sandén, sakkunnig inom småbarnspedagogiken, också besviken ifall 80 barn försvinner ur kyrkans sfär i Johannes församling.

– Jag är oroad. Jag blev jätteledsen när jag hörde om planerna. Kyrkan måste ju komma nära människorna. En eftisledare kan bli en jätteviktig person för ett barn, det visar också forskningen, säger hon.

Mirva Sandén jobbar också med kyrkans projekt Stigen som stakar ut arbetet med barn och unga från 0 till 22 år. Medan diskussionen i församlingarna om dagis och eftis ofta går ut på att det kristna inslaget tonas ner i samspelet med det kommunala, ser hon det inte så.

– Det handlar ju om samarbete. Vi har en modell med "fyra korgar" som klart styr hur konfessionellt arbetet får vara. Alla som jobbar med barn och unga kan det här.

2 300 kyrkjobb är borta

Evangelisk-lutherska kyrkan hade hela 21 500 anställda i början av 2000-talet. Nu är siffran nere i 19 200.

I Helsingfors kyrkliga samfällighet pågår stora samarbetsförhandlingar om hela 90 av totalt 490 jobb.

Den riksomfattande Kyrkostyrelsen avslutade nyligen sina förhandlingar och sparade över 900 000 euro utan uppsägningar. I den svenska verksamheten lämnas två jobb tomma kring sociala medier och vuxenarbete, säger KCSA:s direktor Sixten Ekstrand.

Sanna Kiiski kunde inte träffas för intervju och har besvarat KP:s frågor per mejl.

Jan-Erik Andelin


Insändare.   "Kärleksbevis till att fylla ett hjärta till bredden... är orsak nog, att dö för denna sång!" brukade texten lyda i en av de lovsånger vi sjöng på ungdomssamlingarna. För mig förblir kärlek ett diffust tema. Otaliga gånger talas om kärlek i Bibeln, men hur ska denna kärlek komma till sin rätt i vardagen? Vad innebär kärlek? Är det att överse med någons felsteg? Att avstå från att klämma åt någon som man, mänskligt sett, skulle ha all rätt att klämma åt? Kärlek är, enligt mig, i första hand att ha en "kaveris" attityd En kaveri är ju i regel beredd att överse med, eller i varje fall förstå, ens brister och felsteg - om det är en bra kaveri, vill säga. För numera väcker, av någon anledning, ordet "kärleksbevis" en motvilja i mig. Kärleken ska väl vara tydlig och läkande nog i sitt uttryck såsom den är?  Inte ska den väl behöva "bevisas?" Men som så många andra lovsånger, är sången jag ovan reciterar överdriven och dramatisk. Att "dö för denna sång" har säkert varit avsett att låta som någonting underbart. Men jag kan inte annat än uppfatta det som ett krav. Någonting motbjudande. Vad som för mig är orsak att dö för någonting överhuvudtaget, önskar jag själv få definiera - om det nu går så långt att det valet blir aktuellt. Lovsångerna kan nämligen inte infånga mitt hjärtas hemliga längtan. För till vad nyttar ett "kärleksbevis", om så uttryckt i en sång, som man måste vara beredd att, symboliskt eller verkligt, "dö", för? Jag önskar möta en Gud som vill vara mig nära här i livet. Inte enbart i dödens sken, eller i vanmaktens. En Gud som inte avkräver mig lojalitetsbevis i någon form, utan som räknar med mig för att Han i så fall känner mig. 14.1.2009 kl. 00:00

Insändare.  "Kärleksbevis till att fylla ett hjärta till bredden... är orsak nog, att dö för denna sång!" brukade texten lyda i en av de lovsånger vi sjöng på ungdomssamlingarna. För mig förblir kärlek ett diffust tema. Otaliga gånger talas om kärlek i Bibeln, men hur ska denna kärlek komma till sin rätt i vardagen? Vad innebär kärlek? Är det att överse med någons felsteg? Att avstå från att klämma åt någon som man, mänskligt sett, skulle ha all rätt att klämma åt? Kärlek är, enligt mig, i första hand att ha en "kaveris" attityd En kaveri är ju i regel beredd att överse med, eller i varje fall förstå, ens brister och felsteg - om det är en bra kaveri, vill säga.För numera väcker, av någon anledning, ordet "kärleksbevis" en motvilja i mig. Kärleken ska väl vara tydlig och läkande nog i sitt uttryck såsom den är?  Inte ska den väl behöva "bevisas?" Men som så många andra lovsånger, är sången jag ovan reciterar överdriven och dramatisk. Att "dö för denna sång" har säkert varit avsett att låta som någonting underbart. Men jag kan inte annat än uppfatta det som ett krav. Någonting motbjudande. Vad som för mig är orsak att dö för någonting överhuvudtaget, önskar jag själv få definiera - om det nu går så långt att det valet blir aktuellt. Lovsångerna kan nämligen inte infånga mitt hjärtas hemliga längtan. För till vad nyttar ett "kärleksbevis", om så uttryckt i en sång, som man måste vara beredd att, symboliskt eller verkligt, "dö", för? Jag önskar möta en Gud som vill vara mig nära här i livet. Inte enbart i dödens sken, eller i vanmaktens. En Gud som inte avkräver mig lojalitetsbevis i någon form, utan som räknar med mig för att Han i så fall känner mig. 14.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Lastenkirkko.fi vänder sig till barn i förskole- och lågstadieålder. 13.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkpressens webbesökare har fått svara på frågan om de brukar bikta sig. 13.1.2009 kl. 00:00

Ledare. Från första dagen har staten Israels existens varit hotad. 15.1.2009 kl. 00:00

Kerstin Haldin-Rönn. Jag skalar potatis som får ångkoka medan jag steker upptinade gäddfiléer. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Varför saknar förtroendeorganen i Väståbolands församling representation från skärgårdsförsamlingarna? 13.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. – I det stora hela mår kyrkomusiken och musikerna bra, säger stiftsekreterare Jan Hellberg som ledde kyrkomusikdagarna. 12.1.2009 kl. 00:00

Världen. Kyrkostyrelsen i Sverige föreslår i en remiss att ordet “äktenskap” ska tas bort från den framtida vigselordningen. 12.1.2009 kl. 00:00

Världen. En av de kliniker som Kyrkans Utlandshjälp understöder i Gaza har förstörts av Israeliska missiler. 12.1.2009 kl. 00:00

Världen. Kyrkans Utlandshjälp är en av de organisationer som samlar in medel för de krisdrabbade i Gaza. 12.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Ett snökapell kommer inom kort att byggas vid skidstadionen i Ruka. 11.1.2009 kl. 00:00

Världen. Delstatsregeringen i den indiska delstaten Orissa går med på att den kristna minoriteten får ersättning för skadade kyrkor och kapell. 10.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Ingå församlings kyrkofullmäktige har godkänt en budget för år 2009, som innebär starka satsningar på framtiden. 9.1.2009 kl. 00:00

Människa. Jari Sinkkonen betonar betydelsen av fadersrelationen och synliggör utmaningar som barn och framförallt pojkar möter. 8.1.2009 kl. 00:00

Kyrkpressen. En chockhöjning av postens distributionsavgifter tvingar Kyrkpressen till inbesparingar. Under sommarmånaderna utkommer tidningen varannan vecka. 26.4.2018 kl. 20:52

PROFET. Jordan Peterson är Youtube-ålderns vishetslärare, och unga män följer honom i stora skaror. Kan en äldre herre som uppmanar killar att rycka upp sig och stå raka i ryggen vara farlig? Kanske. 26.4.2018 kl. 16:48

Understöd. Sund-Vårdö församling för det största enskilda byggnadsunderstödet från Kyrkostyrelsen bland församlingarna i Borgå stift. Understödet på 74 700 euro är för det första skedet av renoveringen av Sunds gamla prästgård. 25.4.2018 kl. 14:05

Livshållning. "Under den senaste veckan har jag ändå ställt mig frågan om jag ibland ger för stort rum åt ett negativt tänkande." 26.4.2018 kl. 00:00

Välbesökt. God mat, ett femtiotal deltagare, och en intressant livshistoria. Så kan en kvinnobrunch se ut. 26.4.2018 kl. 00:00