Den här bilden togs en dag innan invasionen började och föreställer Kievs centrum.

Folksjälen bär oss i vår sorg

KRIGET I UKRAINA.

Kriget kom som en chock och väckte stor ilska. Stepan, som bott i Finland i många år har tagit upp kampen för sitt land. – Vi kommer inte att ge oss!

30.3.2022 kl. 06:00

– Nivån av energi just nu är otrolig. Alla vi ukrainare är nu ett och det enda mål vi har är att övervinna denna mardröm med vårt land och familj i väl behåll.

I skrivande stund är det 23 dagar sedan Ryssland anföll Ukraina. Stepan, som vi kallar honom i den här artikeln beskriver de senaste veckorna som en emotionell upplevelse.

– Först kom chocken och efter några dagar ilskan. Det är speciellt det hänsynslösa förstörandet av civil infrastruktur som väcker starka känslor. Det finns regler i krig men Ryssland respekterar inga sådana, de bombar sjukhus, skolor och daghem fastän de säger att de enbart riktar in sig på militär infrastruktur.

”Som hämtat ur en film”

Stepan är född och uppvuxen i Kiev men har bott i Finland snart tio år. Han kom hit i samband med Krimkrisen och protesterna på Majdantorget i Kiev 2014.

– Folk var trötta på korruptionen och oligarkväldet och ville ha något bättre. Men under de här protesterna dog cirka 100 personer på huvudtorget i Kiev och då insåg vi att något är riktigt fel. Inte långt därefter dök det upp gröna gubbar på Krimhalvön.

Stepan jämför situationen på Krim 2014 med läget om Åland plötsligt hade blivit ockuperat av en främmande makt.

– Alltihop var som hämtat ur en film. Det kändes orealistiskt.

För några veckor sedan då invasionen var ett faktum befann sig Stepans familj i Kiev då de hörde explosioner. Nyheterna hade under flera dagar förvarnat ukrainarna om att det kans ske men ändå var det svårt för befolkningen att tro på det.

– Det orsakade förstås en stor stress för mina föräldrar. Som tur hade de bensin i bilen och lyckades ganska snabbt ta sig ut ur staden med endast en kappsäck och kläderna på kroppen.

Stepan berättar att familjen har släktingar i Belarus och vänner i Ryssland.

– Det är första gången under min livstid jag upplever en konflikt så här nära. Det är helt otroligt att sådant här ännu kan ske under 2000-talet.

Hjälper på andra sätt

2014 ryckte många ukrainare in i armén. Stepan visste dock inom sig att hans uppgift var en annan. Intresset för film ledde honom till studier i Finland.

– Jag upplever att jag bättre tjänar mitt land genom att berätta historier som berör genom film. Jag har alltid velat arbeta med film och kan genom det åstadkomma mer än genom att använda vapen. I Finland har jag möjlighet att bidra med resurser och att engagera mig i frivilligorganisationer.

Han är väldigt medveten om den stora mängd flyktingar som strömmar in i övriga Europa från Ukraina och den hjälp som dessa behöver.

– Jag känner ett ansvar över att vara med och ta hand om de ukrainare som kommer till Finland. Jag vill också sprida kunskap om det som händer bland mina vänner i Europa. Den ryska desinformationen är utbredd och behöver motarbetas. Jag har valt min plats här.

En folksjäl som inte går att beskriva

Det största problemet för Ukraina just nu är enligt Stepan att landets luftrum är öppet för ryska plan. Den vägen har Ryssland möjlighet att skapa stor förödelse genom bomber och missiler.

– Det skulle underlätta för Ukraina om luftrumet skulle stängas. Jag förstår varför det inte skett eftersom det skulle leda till ett tredje världskrig. Samtidigt har vi sett att den ryska armén är trög och stundtals handfallen. Ukraina klarar sig utmärkt i landstrider men luftrummet är ett stort problem.

I skrivande stund har över 100 barn dött. De riktiga siffrorna är förmodligen högre. Det som händer i Mariupol beskriver Stepan som folkmord.

– Oavsett smärtan och förlusten har ukrainarna visat enhet och mod att stå upp för sitt eget land. Det här landet kommer inte att ge sig. Det är svårt att beskriva den ukrainska folksjälen. Det finns mycket positivitet, vänlighet och humor.

– Jag vet inte hur jag ska förklara det men folk hittar sätt att ta hand om varandra och till och med skämta. Sådant fördriver rädslan.

Stepan beskriver människors enhet i de mörkaste situationer som otrolig. Alla vet att de måste bidra med allt de kan.

– För många är Gud en tillflykt och trygghet. Vi har ett talesätt i Ukraina att lita på Gud men gör allt du kan i vardagen. Folk ber på morgonen att den här mardrömmen ska ta slut men efter det kavlar de upp ärmarna och gör vad de kan. Jag vet att vi kommer att klara det här.

Johan Myrskog


Rolf af Hällström. Det är finfrämmande på Karis prästgård på trettiotalet. Äldsta sonen har vevat glassmaskinen hela dagen.  11.6.2009 kl. 00:00

Kyrka. Har Finska Missionssällskapet glömt sin uppgift att sprida det kristna budskapet till dem som inte ännu 
hört det? Den kritiska frågan ställdes både på den svenska huvudfesten och under års-
mötesförhandlingarna. Sällskapets ledning
svarar nej på frågan. 11.6.2009 kl. 00:00

Kyrka. Det andra veckoslutet i juni fylls kyrkorna – det är det mest populära konfirmationsveckoslutet i de lutherska församlingarna. 10.6.2009 kl. 00:00

Rolf af Hällström. Det är finfrämmande på Karis prästgård på trettiotalet. Äldsta sonen har vevat glassmaskinen hela dagen.  Det är biskopsbesök så prästgårdspojkarna kikar bakom matsalsdörren och ser med stora ögon hur biskopen förser sig med efterrätt. 11.6.2009 kl. 00:00

Ledare. Det första en präst som ska vigas till biskop lovar i sin försäkran är att hålla sig ”till Guds heliga, rena ord samt till den evangelisk-lutherska kyrkans därpå grundade bekännelse”. 11.6.2009 kl. 00:00

Kultur. I samband med en konsert på missionsfesten i Tammerfors 6.6 lanserades skivan Juhlailo (Festglädje). På skivan medverkar Finska Missionssällskapets (FMS) körer Safarikuoro, Furahakören, Amani och Jakaranda. 9.6.2009 kl. 00:00

Kyrka. Helsingfors förvaltningsdomstol avvisar alla besvär som förra Jomalaherden Joe Brandt anfört mot domkapitlet. 9.6.2009 kl. 00:00

Samhälle. Fyra olika kyrkosamfund finns representerade bland de politiker som finska folket valde in till europaparlamentet i söndags. 9.6.2009 kl. 00:00

Världen. Kontrasten mellan rik och fattig blir ofta påtaglig i semester-paradiset. Men genom några enkla val inför och under resan kan du bidra till en förändring, framhåller nätverket Schyst resande. 8.6.2009 kl. 00:00

Samhälle. I dag går EU till val. Vilka frågor bör den kristna väljaren ha framför ögonen när han eller hon väljer sin kandidat? 7.6.2009 kl. 00:00

Kultur. Finska Missionssällskapets körer gör gemensam sak jubileumsåret till ära. Ikväll möts alla fyra på samma scen på missionsfesten och i Tammerfors. 6.6.2009 kl. 00:00

Kyrka. Lutherska kyrkan förbereder sig för det treåriga projektet Helig som är tänkt att utmana finländarna att tänka på vad helig innebär. Temat synliggörs i församlingar och kyrkliga organisationer åren 2010-2012. 5.6.2009 kl. 00:00

Människa. Hon säger att cirkeln känns sluten, att hon trots allt landat med fötterna på pedalerna. Anne-Marie Taulio är tillbaka på orgelpallen. 4.6.2009 kl. 00:00

Samhälle. Att bli osynliggjord på sin arbetsplats kan bero på att någon – medvetet eller omedvetet – använder sig av en härskarteknik. Medicinen heter motstrategier och lärs ut bland annat i stiftets personalutbildning. 4.6.2009 kl. 00:00

Människa. Själavård och andlig vägledning skiljer sig inte alltid från varandra. Livet är ett och där ingår också den andliga dimensionen. 4.6.2009 kl. 00:00

skidolycka. Krishjälp och samling för den som behöver samtala. 17.2.2019 kl. 14:16

nytt från domkapitlet. Två präster klara för ny post och en ledig kyrkoherdestol i Sibbo, i senaste nytt från domkapitlet. 8.2.2019 kl. 15:34

demens. För fyra år sedan förändrades Gita och Leif Lindgrens liv när Gita fick diagnosen pannlobsdemens. 8.2.2019 kl. 13:12

Rannsakan. Får jag göra goda saker för att själv må bättre? Och hur mycket goda handlingar måste jag utföra? Kan jag sitta på min kammare och vara god? – Godhet är en horisont vi styr mot enligt bästa förmåga, säger Hilkka Olkinuora. 7.2.2019 kl. 10:06

Kristinestad. Biskop Björn Vikström har gett kaplanen Markus Engström i Kristinestad en varning för det språkbruk som han använt i en insändare i tidningen Syd-Österbotten. 4.2.2019 kl. 14:18