Drumsö väster om stadskärnan i Helsingfors kan förlora kampen om kyrklig verksamhet på svenska.

S:t Jacob på Drumsö fortsatt på fallrepet – nytt anslagssystem knepigare för Johannes församling

Helsingfors.

Renoveringar för över 11 miljoner faller tungt i nacken på Johannes församling i Helsingfors. Nu ska fastighetsreparationer allt tydligare tas ur samma kista som pengar till församlingarnas verksamhet och löner till personalen.

8.2.2022 kl. 15:03

Det är fortfarande öppet hur S:t Jacob–kyrkan på Drumsö i längden ska kunna användas för svensk församlingsverksamhet. Det här trots att den, miljonrenoverad och fin, om några månader återinvigs av biskop Bo-Göran Åstrand på annandag påsk.

Bara 14 månader senare är det möjligt att Johannes församling helt eller delvis avvecklar sin svenska verksamhet på Drumsö, väster om stadskärnan i Helsingfors. Från augusti 2023 tackar församlingen eventuellt nej till en del av S:t Jacob-utrymmena, eller till dem helt och hållet.

Diskussionen om S:t Jacob har pågått i flera år. Nu har den svenska flygeln ingått i en 17 miljoners renovering av hela kyrkcampuset på Drumsö, ett 1950-talskomplex som också används av finska Lauttasaaren seurakunta.

På måndagen beslöt församlingsrådet i Johannes församling efter en lång diskussion att se över vilka utrymmen man ska kunna avstå ifrån, eller fortsätta använda i samarbete med den finska församlingen. Svenska rum kan bli tvåspråkiga rum.

Med det följer också planer på att avveckla den eftisverksamhet med omkring 100 barn som församlingen har haft i Kronohagen och på Drumsö. I höst minskas barnplatserna ner till 80, från hösten 2023 är fortsättningen oklar.

– Vi behöver diskutera om det är den formen av verksamhet för barn är det vi ska ha, säger kyrkoherde Johan Westerlund.

Anslagsreform drabbar Johannes

Kyrkan tappar i stort stadigt medlemmar och därmed kyrkskattepengar. Det här hör till de kännbara följderna.

I Helsingfors ska samfälligheten och församlingarna vart tredje år dra in ett hål på bältet, varje gång ner med hela åtta procent. Gemensamma kyrkofullmäktige i Helsingfors klubbade också för några veckor sedan av en ny anslagsmodell som fördelar om fastighetskostnader mellan församlingarna.

En av förlorarna i reformen blir Johannes församling, trots att de svenska förtroendevalda i kyrkofullmäktige med Rolf Steffansson (Matteus) i spetsen har drivit igenom extra övergångsanslag som under tre års tid ska mjuka upp tappet för de församlingar som förlorar på reformen.

Johannes församlings huvudkyrka Johanneskyrkan från 1892 får just nu sin fasad renoverad till sommaren. Det kostar ytterligare sju miljoner euro – en summa nu divideras om på församlingen, visserligen under många år, men ändå.

– Det blir sexsiffriga belopp, omkring 130 000 euro varje år. Och det blir bråttom inför 2023. Vi kommer att göra några budgeter som går på rött, säger Johan Westerlund.

Allt tydligare ska samma pengar också täcka församlingsverksamhet och personal. Med sina drygt 11 000 medlemmar är Johannes församling störst av de tre svenska församlingarna i Helsingfors. Men jämfört med de andra, Matteus och Petrus församlingar, har Johannes nästan fem gånger fler kvadratmeter i användning.

– Vi har inte bett om att få 40 meter höga Johanneskyrkan med plats för 2 000 personer. Vi har bara blivit välsignade med den.

Stort sparmål under 2020-talet

Den största delen av nedskärningarna inom kyrkan i Helsingfors går ut över samfällighetens gemensamma ekonomi. Den centrala förvaltningen ska spara mest; ungefär i förhållande 60–40 jämfört med huvudstadens tjugo lokala församlingar.

Plus i beräkningarna är att Johanneskyrkan är en populär konsertkyrka, vilket åtminstone fram till pandemin hämtade in mellan 40 000 och 50 000 euro varje år.

Med sina rötter i Helsingfors förmögnare innerstad har församlingen också ett tiotal testamentsfonder som riktat och öronmärkt stöder främst diakoni och verksamhet för barn med omkring 150 000 euro per år.

I den ekonomiska fördelningsmodellen har Johannes församling också, å andra sidan, hittills legat bland de församlingar som har fått mest anslag per capita – 186 euro per medlem om året.

Kyrkpressen har en större översikt över kyrkans ekonomi i Helsingfors i nästa nummer av papperstidningen.

Jan-Erik Andelin


Göra gott. Coronaviruset kom i vägen för Petrus församlings godhetshelg. I stället uppmuntrar de oss alla att sprida godhet till människor i vår närhet under hela våren. 22.4.2020 kl. 00:01

Konfirmander. Lägren kan inte ske på distans, säger biskop Bo-Göran Åstrand. 17.4.2020 kl. 12:37

sommarläger. Det blir inget sommarläger i Pieksämäki i år. Det beslöt styrelsen för förbundet Kyrkans Ungdom, KU, i går. 16.4.2020 kl. 16:03

kyrkslätt. Peter Blumenthal, Karl af Hällström och Fred Wilén har sökt den lediga kaplanstjänsten i Kyrkslätts svenska församling. 14.4.2020 kl. 18:04

längtan. Therese Almén har alltid vetat att hon vill bli mamma. Det blev en sorgkantad vandring mot den drömmen. Hon förlorade två barn i fosterstadiet. Men sedan dök en liten pojke upp, som visade sig behöva henne, och hon honom. 8.4.2020 kl. 00:00

undantagstillstånd. Det vi kallar ett undantagstillstånd är ett normaltillstånd för många kristna idag. Vi bör vara tacksamma för den frihet vi normalt har, säger Mia Anderssén-Löf. 8.4.2020 kl. 01:00

påsktradition. Påsken är en glad helg för barnen Johannes och Emma Forsblom. Då får de äta påskägg och vara vid påskbrasan. 7.4.2020 kl. 15:16

hemleverans. När fotbollsträningarna lades ner började Pargas IF:s frivilliga köra ut varor till äldre som behöver hjälp med att handla mat. 7.4.2020 kl. 15:16

gospel. Vi tog oss ett snack med dirigenten Elna Romberg, och frågade hur det är att leda en gospelkör på distans. 6.4.2020 kl. 15:44

biskopens påskhälsning. Så här tänkte vi nog inte att vi skulle fira påsk. Vi blev alla begränsade på något sätt. 6.4.2020 kl. 16:55

Mansroller. Novellformatet lockade fram berättelser om att växa upp och om de spår uppväxten lämnar i oss. Axel Åhman har skrivit om människor i Österbotten som försöker leva upp till förväntningar som de tror att omgivningen ställer på dem. 7.4.2020 kl. 14:12

Påsktraditioner. Skådespelaren Tobias Zilliacus säger att det fanns en tyngd i att spela Jesus även om han inte själv är troende. Den här våren har coronaläget pausat hans arbete och påsken blir inte samma avbrott som vanligt. 7.4.2020 kl. 10:00

långfredagen. "Den här våren har vi fått avstå från mycket som vi brukar se som självklart." 7.4.2020 kl. 00:01

PÅSK. Hur förbereder du dig för påsken i epidemitider? Vi bad några personer berätta hur livet ser ut när vardagen är satt på undantag. 5.4.2020 kl. 10:59

Coronapandemin. Finska Missionssällskapet inleder samarbetsförhandlingar som berör hela personalen. 1.4.2020 kl. 15:44

podd. En ny podd har sett dagens ljus! I vinter vill Sofia Torvalds och Robin Nyman inspirera till hudlösa samtal, för att livet kan vara nog så ensamt ändå. 7.11.2023 kl. 08:00

VEM ÄR DU?. År 2019 var Elisabeth Stubb, som är doktor i historia och forskare, utan jobb. Den våren bestämde hon sig för att göra något hon drömt om ända sedan hon läste om det i Kyrkpressen för många år sedan: vandra Israelleden, vandringsleden genom Israel. Upplevelsen blev en bok som känns väldigt aktuell. 6.11.2023 kl. 18:53

HÖSTDAGARNA. Årets Höstdagar arrangeras det här veckoslutet i Toijala. Årets tema är "Kamp". Dagarna bjuder på traditionellt upplägg med verkstäder, café, musik, show, mässor, andakter, glada människomöten, bön, gemenskap och skratt. 4.11.2023 kl. 15:52

Kolumn. Jag slogs en morgon av hur mycket det finns att förundras över när sommar går över till höst och höst till vinter. Färgerna, dofterna, tystnaden. Det är något speciellt när naturen skiftar och går in i en annan säsong. Det påminner mig om att världen och livet har en rytm att följa. 6.11.2023 kl. 08:00

Stiftsdagar. Firandet av Borgå stifts 100-årsjubileum kulminerade i en festmässa i Borgå domkyrka. Kyrkpressen frågade några festdeltagare vad de tyckte mest om under stiftsdagarna i Borgå – och vad de tror om de följande 100 åren. 29.10.2023 kl. 15:22