Det är fortfarande öppet hur S:t Jacob–kyrkan på Drumsö i längden ska kunna användas för svensk församlingsverksamhet. Det här trots att den, miljonrenoverad och fin, om några månader återinvigs av biskop Bo-Göran Åstrand på annandag påsk.
Bara 14 månader senare är det möjligt att Johannes församling helt eller delvis avvecklar sin svenska verksamhet på Drumsö, väster om stadskärnan i Helsingfors. Från augusti 2023 tackar församlingen eventuellt nej till en del av S:t Jacob-utrymmena, eller till dem helt och hållet.
Diskussionen om S:t Jacob har pågått i flera år. Nu har den svenska flygeln ingått i en 17 miljoners renovering av hela kyrkcampuset på Drumsö, ett 1950-talskomplex som också används av finska Lauttasaaren seurakunta.
På måndagen beslöt församlingsrådet i Johannes församling efter en lång diskussion att se över vilka utrymmen man ska kunna avstå ifrån, eller fortsätta använda i samarbete med den finska församlingen. Svenska rum kan bli tvåspråkiga rum.
Med det följer också planer på att avveckla den eftisverksamhet med omkring 100 barn som församlingen har haft i Kronohagen och på Drumsö. I höst minskas barnplatserna ner till 80, från hösten 2023 är fortsättningen oklar.
– Vi behöver diskutera om det är den formen av verksamhet för barn är det vi ska ha, säger kyrkoherde Johan Westerlund.
Anslagsreform drabbar Johannes
Kyrkan tappar i stort stadigt medlemmar och därmed kyrkskattepengar. Det här hör till de kännbara följderna.
I Helsingfors ska samfälligheten och församlingarna vart tredje år dra in ett hål på bältet, varje gång ner med hela åtta procent. Gemensamma kyrkofullmäktige i Helsingfors klubbade också för några veckor sedan av en ny anslagsmodell som fördelar om fastighetskostnader mellan församlingarna.
En av förlorarna i reformen blir Johannes församling, trots att de svenska förtroendevalda i kyrkofullmäktige med Rolf Steffansson (Matteus) i spetsen har drivit igenom extra övergångsanslag som under tre års tid ska mjuka upp tappet för de församlingar som förlorar på reformen.
Johannes församlings huvudkyrka Johanneskyrkan från 1892 får just nu sin fasad renoverad till sommaren. Det kostar ytterligare sju miljoner euro – en summa nu divideras om på församlingen, visserligen under många år, men ändå.
– Det blir sexsiffriga belopp, omkring 130 000 euro varje år. Och det blir bråttom inför 2023. Vi kommer att göra några budgeter som går på rött, säger Johan Westerlund.
Allt tydligare ska samma pengar också täcka församlingsverksamhet och personal. Med sina drygt 11 000 medlemmar är Johannes församling störst av de tre svenska församlingarna i Helsingfors. Men jämfört med de andra, Matteus och Petrus församlingar, har Johannes nästan fem gånger fler kvadratmeter i användning.
– Vi har inte bett om att få 40 meter höga Johanneskyrkan med plats för 2 000 personer. Vi har bara blivit välsignade med den.
Stort sparmål under 2020-talet
Den största delen av nedskärningarna inom kyrkan i Helsingfors går ut över samfällighetens gemensamma ekonomi. Den centrala förvaltningen ska spara mest; ungefär i förhållande 60–40 jämfört med huvudstadens tjugo lokala församlingar.
Plus i beräkningarna är att Johanneskyrkan är en populär konsertkyrka, vilket åtminstone fram till pandemin hämtade in mellan 40 000 och 50 000 euro varje år.
Med sina rötter i Helsingfors förmögnare innerstad har församlingen också ett tiotal testamentsfonder som riktat och öronmärkt stöder främst diakoni och verksamhet för barn med omkring 150 000 euro per år.
I den ekonomiska fördelningsmodellen har Johannes församling också, å andra sidan, hittills legat bland de församlingar som har fått mest anslag per capita – 186 euro per medlem om året.
Kyrkpressen har en större översikt över kyrkans ekonomi i Helsingfors i nästa nummer av papperstidningen.
