Annette Frisk är medlem i Sibbo svenska församling.

Julen annorlunda

Kolumn.

"Jag vet genom nyhetsrapporteringen mycket väl vilken realitet våra medsyskon lever i. Kan jag leva som om julen, livet var som förr?"

16.12.2021 kl. 00:00

”Det blir en annorlunda jul i år.” Så hör man ofta sägas.

Här om dagen hörde jag mig själv deklarera likadant – och då tänkte jag på att vi i år kommer att fira vår jul i ett nytt hem på en ny ort där barn, barnbarn och barnbarnsbarn lever, med julbön tillsammans med en ny församling omkring oss.

I många familjer saknar man någon, en stol står tom. En kär röst hörs inte i det glada julstimmet i år. Det blir inte som förr.

Jag tänker också på coronasituationen i samhället. En situation som har eskalerat och blivit ohållbar i många länder. I dag vågar ingen förutspå hurdan julen blir hos oss i Finland. Kommer vi att kunna gå till julbön och julotta, fira glädjefullt och fritt tillsammans med storfamiljen eller ...

Världen i stort är också oförutsägbar. Vi ser och hör om vapenskrammel och krigshot i olika hörn av världen, människor flyr i förtvivlan undan våld och förföljelse, i försök att finna trygghet – och möts av oförståelse, stängda vägar och höga murar.

Det känns svårt att satsa stort på dyra julgåvor, dignande julbord där inga delikatesser saknas. Jag vet genom nyhetsrapporteringen mycket väl vilken realitet våra medsyskon lever i. Kan jag leva som om julen, livet var som förr? Kanske är det hälsosamt att tänka till lite.

Kristenhetens första jul startade inte heller den under storstilade förhållanden – om man inte räknar med himlakören som sjöng över stallet i Betlehem och den exceptionellt klara stjärnan högt uppe i skyn. En rekvisita som inte står till buds för oss gemene man. Den fanns till för den lilla familjen med en nyfödd Son, ett Gudabarn, som fått tillfälligt tak över huvudet. En Son som skulle bli min och din, hela världens Frälsare. Där har vi upptakten till vår jul – yttersta enkelhet och samtidigt Guds påtagliga närhet.

Så, vid närmare eftertanke är kanske den här julen inte så annorlunda. De yttre ramarna, betingelserna, kan variera.Hur snålvindarna än viner där ute, är Herren Gud vår styrka och trygghet. I kyrkan i Lovisa och i Sibbo, vår nya hemkyrka, står Jesus Kristus framme i koret med öppna armar och inbjuder till förlåtelse, tröst och trygghet. God och fridfull jul!

Ulrika Hansson


Kläder. Finländarna slänger årligen bort 70 000 ton textiler. Kläddesignern Elin Sandholm vill få oss att älska kläderna i stället för att slänga bort dem. 15.1.2016 kl. 10:44

Petrus församling. Unga vuxna fattar beslut som ska hålla hela livet. Konferensen Disciple 16 vill visa att de inte behöver göra det ensamma. 15.1.2016 kl. 09:45

Under fältandakten sjunger beväringarna psalmen Räds ej bekänna Kristi namn om världen än det skyr. Bo-Greger Nygård försöker sjunga med men efter de två första raderna brister det för honom 15.1.2016 kl. 07:26

johanneskyrkan. En konsert till förmån för flyktingar och en ekumenisk afton står på programmet i Johannes församling i januari. 14.1.2016 kl. 15:05

Ann-Sofi Storbacka svarar på läsarfrågan om det går att byta församling om man inte trivs i den man hör till. 14.1.2016 kl. 14:48

Snoan. Vid årsskiftet tog Församlingsförbundet över samarbetsavtalet med Retreatstiftelsen av Lärkkulla. Verksamheten på retreatgården Snoan kommer att fortsätta som förut. 14.1.2016 kl. 14:03

När solen går i moln, framgången sinar och skulderna växer. Kan man tro då? Ja, menar Tommy Hellsten i sin nya bok. 7.1.2016 kl. 15:09

De är drygt 850 men kunde vara många fler. Alla med svenskt medborgarskap eller rötter i Sverige får höra till Olaus Petri församling, oberoende av bostadsort. 4.1.2016 kl. 00:00

vitsen. I höst blev det tjugo år sedan Kyrkpressens första vits publicerades. Den var ett resultat av spontan brainstorming en sen kväll. 5.1.2016 kl. 00:00

eroa kirkosta. Kyrkan besparades från oväntade toppar i statistiken över utträden under 2015. I stället har förtroendet för kyrkan som institution stärkts bland finländarna. 4.1.2016 kl. 14:44

film. RECENSION. Natalie Portmans regidebut är ett ambitiöst projekt. 23.12.2015 kl. 00:00

biskopens julhälsning. I biskopens julhälsning tar Björn Vikström fasta på barnet och den kanske för stora uppgift som vilar på dess axlar. 21.12.2015 kl. 00:00

samtalstjänst. Telefon, chatt, brev på posten. Alternativen är många för dig som behöver någon att tala med under julhelgen. 21.12.2015 kl. 13:42

våga fråga. Hur ska vi göra under julhelgen för att barnen inte ska lida av den tryckta stämningen oss vuxna emellan? Kyrkpressens expert svarar. 21.12.2015 kl. 00:00

bibeln. – Den kristna tron bygger på en barmhärtig Gud och det är inte bra att Gud förknippas med domstol, säger Bo-Göran Åstrand. 18.12.2015 kl. 15:26

FÖRSAMLINGSVALET. Ulla-Maj Wideroos är röstmagnet i Närpes också i detta val, precis som för fyra år sedan. Men antalet röster är nu färre, 96 mot 157 för fyra år sedan. 21.11.2022 kl. 13:46

FÖRSAMLINGSVAL. Stefan Vikström var röstkung i församlingsvalet i Borgå svenska domkyrkoförsamling med 141 röster – men bara en röst bakom honom kom hans dotter Rebecka Stråhlman med 140. Hon var däremot röstdrottning i kyrkofullmäktigevalet, med hela 202 röster. 21.11.2022 kl. 13:41

FÖRSAMLINGSVALET. Den nedåtgående trenden för röstningsprocenten i församlingsvalet fortsätter. Enligt de första siffrorna dagen efter valet använde bara var åttonde församlingsmedlem sin röst. Den preliminära röstningsprocenten är 12,7 procent. 21.11.2022 kl. 00:01

FÖRSAMLINGSVAL. En välrepresenterad grupp bland dem som fått mycket röster i församlingsvalet på svenska är lärare. En av dem är Cecilia Åminne i Jakobstad. En pedagogisk blick på kyrkans röstningssystem lämnar en del övrigt att önska; framöver skulle hon gärna se direktval av kyrkomötesombud och biskopar. – Det är jätteskumt att säga att alla är lika värda, men sedan får alla inte rösta. 20.11.2022 kl. 22:39

FÖRSAMLINGSVALET. Församlingen var en av de få i Finland som höjde röstningsprocenten sedan församlingsvalet 2018. 20.11.2022 kl. 22:20