Regissören Claes Olsson: "Det är först när vi har blivit lite äldre som vi egentligen börjar veta vem vi är"

film.

I höst kom den – filmatiseringen av Kjell Westös bok Den svavelgula himlen. Regissören Claes Olsson berättar hur det kom sig att just han fick det ärofyllda uppdraget att göra romanen till film.

9.12.2021 kl. 08:54

– Jag är god vän med Kjell Westö – vi har bland anat spelat fotboll tillsammans. För tjugo år sedan producerade jag filmatiseringen av Drakarna över Helsingfors. För några år träffades vi över en lunch och jag framförde mina idéer. Han litade på mig och på den vägen är det, säger Claes Olsson.

Den namnlöse huvudpersonen i boken blev Frej i filmen.

– Han är en man som är förvirrad i sin värld. Han kan inte ha stark empati för någon. Han är besatt av sin ungdomskärlek, något som begränsar honom på många sätt.

– Frej är lite av en antihjälte. Men när han blir äldre hittar han mer och mer sig själv. Det är ju på det sättet som vi människor är – det är först när vi har blivit lite äldre som vi egentligen börjar veta vem vi är.


Uppväxten i Tölö

Claes Olsson växte upp i Tölö på 50-talet. Han var ett vilt barn med livlig fantasi.

Biograferna visade barnfilmer om söndagarna.

– Jag och min äldre bror gick på bio varje söndag. Jag hör till den generationen som upplevde hur ungdomskulturen föddes. Allt blev tillgängligt – film, serier, serietidningar och musik.

Han drömde om att bli skådespelare eller arkitekt – eller att jobba med film. När han blev lite äldre gick han med i teatergrupper för unga.

– Men jag märkte tidigt att det här med att stå på scenen och säga samma sak om och om igen varje kväll inte kändes speciellt inspirerande.

I gymnasiet skaffade han en filmkamera och började göra film med sina kompisar. Men hans mamma ville inte att han skulle börja med film utan studera för ett hyggligt yrke.

Det blev filosofi på universitetet.

– Filosofin lärde mig att strukturera och analysera texter. Det har jag haft mycket nytta av när jag förvandlat böcker till film.

Du har jobbat med film i femtio år. Hur tar du kritiken av dina verk?

– När man har varit så pass länge i den här branschen har man blivit garvad. Det är enkelt att vara kritiker, men det är svårt att vara en bra kritiker. Men det finns egentligen i dag få kritiker som har jobbat hemskt länge. Det gör mig inget om jag får dålig kritik, men jag förväntar mig att en kritiker ser någonting som jag inte själv ser i min film. Något som jag inte, omedvetet eller medvetet, lagt till.

I boken är huvudpersonens förhållande till religionen sargat. Hur ser ditt förhållande till kristendomen ut?

– Jag blev tidigt intresserad av kyrkohistoria. Kristendomen har haft och har stor betydelse för människorna och jag vill försöka förstå varför det är så.

Han kan inte låta bli att försöka förstå de drag av religionerna som är fundamentala och krigiska, som några av de islamska grupperingarna i dag.

– Min slutsats är att människorna har ett behov att hålla strikt fast vid någonting som man tror på. Jag upplever ändå kristendomen idag som väldigt flexibel.

Han tror att det viktigaste med kristendomen är att den ger trygghet åt människan.

– Människor söker alltid någon mening med livet.

Grubblar du ofta på livet?

– Naturligtvis, av olika orsaker. När man kommer upp i den åldern att ens egna föräldrar har dött, börjar man fundera på döden. Vad är egentligen döden? Är det bara en biologisk fas i vårt liv, eller innehåller den något annat? Finns det en själ? Det är en evig fråga.

För tio år sedan insjuknade han i cancer, och blev frisk.

– Jag var i väldigt god form. Men plötsligt kom cancern. Det visar hur skör människan kan vara.

Han har lärt sig att ta vara på familjen och sina vänner.

– Man kan plötsligt behöva hjälp. Och det är lika viktigt att man kan vara till hjälp i en svår situation. Men kärleken är det på samma sätt: det känns bra att bli älskad av någon – men det är också lika viktigt att du kan ge kärlek.

Hur känns det att bli äldre?

– Jag försöker kämpa emot det. Jag spelar fotboll två gånger i veckan.Jag har faktisk blivit finsk mästare med Käpylän Pallo i ålderskategorin 70+. Jag vill inte vill bli liggande i sängen eller sittande i fåtöljen och smutta på vin.

Han har tre döttrar och fyra barnbarn, också de flickor. Att lära känna barnbarnen är viktigt för honom. Vänner är också viktiga.

– Jag är med i ett sällskap som har hållit samman i trettio år. Vi träffas en gång i månaden, går ut och äter eller badar bastu.

Han är nyfiken på människan.

– Det är intressant att se hur jag och mina vänner har förändrats med tiden.

Hans dolda talang är att inte bli stressad.

– Jag är bra på att organisera min dag. När jag undervisar film säger jag till mina elever: det viktigaste är att du har en stresstark mage.

Claes Olsson

– Aktuell med regin och manuset till filmen Den svavelgula himlen.

– 73 år, har bott i Kottby, Helsingfors, i nästan 50 år.

– Har tre döttrar och fyra barnbarn.

– Spelar fotboll två gånger i veckan och har blivit finsk mästare med Käpylän Pallo i ålderskategorin 70+.

– Älskar Helsingfors. ”Jag går ofta i staden på smala gränder och igenom innergårdarna. Nu för tiden har det blivit svårt.”

– För den finlandssvenska publiken är hans tidigare filmer Underbara kvinnor vid vatten och Colorado Avenue mest kända.

Christa Mickelsson


Valanalys. Väntat resultat i kyrkomötesvalet, anser Lucas Snellman. Den regionala spridningen är bra bland de invalda i Borgå stift, liksom bredden av kunnande. 14.2.2020 kl. 11:29

kyrkomötesval. De moderata konservativa och liberala – de som talar för att olika åsikter ska rymmas inom kyrkan och är redo att göra kompromisser – hade framgång i kyrkomötesvalet, konstaterar forskaren Veli-Matti Salminen. 13.2.2020 kl. 14:03

politiker. "Börja öva nu, för i himlen måste ni ändå komma överens." Det är Timo Soinis hälsning till sannfinländska politiker och finlandssvenska journalister. 13.2.2020 kl. 12:04

Thailand. Bob van Rijn hjälper fattiga i den thailändska djungeln – utan lön. Han missionerar inte, fast han är kristen. – Folk behöver först mat och kläder. 13.2.2020 kl. 12:00

val. Till stiftsfullmäktige väljs 14 lekmannamedlemmar och sju prästmedlemmar. Dessa valdes in. 12.2.2020 kl. 18:02

val. Borgå stift har fått två helt nya kyrkomötesombud: Ulla-Maj Wideroos och Mia Anderssén-Löf. 12.2.2020 kl. 17:25

val. Under de kommande fyra åren representeras Borgå stift av prästombuden Mia Anderssén-Löf och Rolf Steffansson och lekmannaombuden Ulla-Maj Wideroos, Göran Stenlund och Patrik Hagman i kyrkomötet, kyrkans riksdag. 12.2.2020 kl. 16:49

Läsning. Församlingen kan inte sitta i församlingshemmet och vänta på att folk ska komma dit. Församlingen måste ut i samhället. 11.2.2020 kl. 11:31

Volontärer. Gemenskapen i den svenska kyrkan i Fuengirola drar Karl- Erik och Ulla-Brita Wikström till den spanska solkusten. Nu senast som volontärer. 10.2.2020 kl. 13:28

körsång. Drömmer du om att få sjunga i kör även om det känns knepigt att hitta tid för övning varje vecka? Då kan projektkören Voice vara det du söker! 12.2.2020 kl. 00:01

familjevardag. Det är lättare att vara förälder om det finns någon att vända sig till när man behöver hjälp. Det här har Gemensamt Ansvar tagit fasta på i årets insamling. 12.2.2020 kl. 00:01

kyrkoherdeinstallation. Vid årsskiftet gick Purmo, Esse och Pedersöre församlingarna samman i nya Pedersöre församlingen. På söndagen installerades nya kyrkoherden Kaj Granlund i tjänst i en välfylld Purmo kyrka. 9.2.2020 kl. 16:34

nytt från domkapitlet. Hans Häggblom och Berndt Berg har förlänats prosttiteln. 6.2.2020 kl. 16:01

medaljer. Biskop Bo-Göran Åstrand premierade idag personer som arbetat länge och förtjänstfullt för kyrkan och stiftet. 6.2.2020 kl. 15:22

Fontana Media. Kyrkpressen, Fontana Media och Församlingsförbundet har från och med februari ny adress. Flytten gick från Sandvikskajen till Tölö i Helsingfors. 6.2.2020 kl. 11:48

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36

FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34