Julkalendermakarna vill hjälpa dig att ta paus

julkalender.

Pauliina Kittilä och Jan-Erik Andelin hoppas att församlingarnas julkalender ska få ge andrum och hopp mitt i julstressen. De påminner om att julen är till för alla.

24.11.2021 kl. 06:00
– Jag tror att en julkalender är ett bra sätt att varje dag få varva ner, vara närvarande och stanna upp. Särskilt i huvudstadsregionen med sitt höga levnadstempo tror jag det är bra att varje dag få öppna en lucka och minnas att det finns hopp, frid och glädje, säger Pauliina Kittilä.

Hon har gjort illustrationerna för årets julkalender som i år har temat Jul i förorten.

– Temat gav mig stor inspiration, speciellt det finska ordet lähiö. Det är en spännande dynamik att vi – särskilt i huvudstadsregionen – bor nära varandra i höghus utan att för den sakens skull känna varandra så bra. Den abstrakta dynamiken intresserade mig och hur jag kan uttrycka den i bild så att också julens budskap kommer nära den enskilda människan.

Nära människan

Kittilä jobbar till vardags som informatör på deltid i Petrus församling. Utöver det gör hon illustrationer, grafisk design och konst under namnet Pauliina Skarr. Hon har varit ivrig för kalendern ända sen hon fick uppdraget.

– Just hopp, frid och glädje är ord som jag burit med mig ända sedan början av projektet. Det är sådant som inte alltid syns i den här världen. Under det senaste året har många haft det jobbigt, varit ensamma och isolerade. Därför har jag velat lyfta fram känslan av hopp, frid och glädje

Årets julkalender har 28 luckor. Pauliina Kittilä berättar att kalendern består av en stad. Men man vet inte riktigt vad som händer i staden förrän man öppnar luckorna och ser bakom kulisserna.

– Så öppnas luckan i ett fönster eller i en bil och vi får se vad som händer. Staden finns där hela tiden och varje dag kommer vi nära en ny människa.

En ledande tanke Kittilä burit med sig är att människan ska vara närvarande i alla luckor.

– Vi tillsammans lever i staden och julens budskap är till för alla. Min förhoppning är att människor ska kunna känna igen sig själva i bilderna och i julen.

Julen i det enkla och vardagliga

Jan-Erik Andelin, journalist på Hufvudstadsbladet, står bakom de svenskspråkiga texterna i årets julkalender. Ett ledord för honom under processen med texterna har varit julen i det lilla och vardagliga.

– Julen kan vara liten utan alla tillställningar som jag tror många känner press av.

Han är själv van vid en ganska anspråkslös jul som inte kräver så mycket fixande.

– I min familj brukar vi fira jul ganska stillsamt. Vi äter julgröt tillsammans men ordnar inga stora middagar. Det är som det står i en kalenderlucka: man kan vara ganska trött och det behövs inte så mycket extra. Julen kommer nog ändå.

Precis som för Pauliina Kittilä har det varit viktigt för Jan-Erik Andelin att lyfta fram människan och människomöten.

– I mina texter har jag velat lyfta fram något tankeväckande, gärna i form av en aforism eller ett julrim. Julberättelsen utgör grunden men det är samtidigt fråga om ganska låg tröskel texter. Man kan inte utgå från att folk känner till julreferenser till exempel till olika julpsalmer. Men texterna återspeglar vänskap och medmänsklighet. Jag hoppas de upplevs som lite avstressande.

Ta kontakt

Andelin är imponerad över det team som tillsammans har skapat den här kalendern.

– Det har varit ett välskött och väladministrerat projekt där jag fått arbeta med många oerhört professionella människor. Det har också varit givande att få en insyn i hur kyrkan jobbar flerspråkigt i huvudstadsregionen.

Jan-Erik Andelin välkomnar feedback på sina texter.

– Det skulle speciellt vara roligt att höra ifall någon text har givit någon något. Ta gärna kontakt i så fall.

Också Pauliina Kittilä har en hälsning till dem som får kalendern.

– Både den här kalendern och julen är till för just dig. Jag hoppas att den ska få ge dig frid i vardagen.

Församlingarnas julkalender ges ut för sjätte året i rad och trycks i cirka 29 000 exemplar på svenska i huvudstadsregionen. Förutom finska och svenska ges kalendern även ut i versioner på engelska, mandarin och ryska. Årets tema är jul i förorten.

Pauliina Kittilä beskriver det konstnärliga och kreativa som något nära sitt hjärta.
Jan-Erik Andelin har velat skapa roligt, tankeväckande material till alla hushåll.
Johan Myrskog


Människa. Priset är för högt men det kan komma något nytt, till och med gott, ur tomheten. 12.10.2010 kl. 00:00

Magnus Lindholm. Som denna spalt står längst till höger på sista uppslaget i tidningen stod Axel Carpelan i det sociala livets tystaste utkanter. 12.10.2010 kl. 00:00

Samhälle. I söndags hölls den första mångreligiösa träffen någonsin på Åland, rapporterar Nya Åland. 12.10.2010 kl. 00:00

Kyrka. Väckelserörelserna i Svenskfinland vill inte vara med i den bojkott av fem biskopar som diskuteras på finskt håll. 12.10.2010 kl. 00:00

Kyrka. Ett led i reklamkampanjen inför församlingsvalet är att kända personer uppmanar församlingsmedlemmarna att rösta. 11.10.2010 kl. 00:00

Kyrka. Många vill gifta sig den 10 oktober – inte minst för att datumet är så lätt att komma ihåg. 10.10.2010 kl. 00:00

Världen. Luthersk tradition och karismatisk förnyelse förenas i församlingen Århus Valgmenighed, där medlemmarna hör till danska folkkyrkan men regleras av få av dess normer. 9.10.2010 kl. 00:00

Kyrka. Finlandssvenska sångare kan sjunga gospel med samma trovärdighet som amerikanska kyrkosångare. Det handlar bara om att ha rätt teknik. 8.10.2010 kl. 00:00

Människa. Att spela biskop på Svenska teaterns scen är en av Ville Virtanens viktigaste roller någonsin. Ändå har han känt sig som en hottentott i det finlandssvenska finrummet. 7.10.2010 kl. 00:00

Kyrka. Församlingarnas ungdomsgård Cross i Vasa har fått ungdomliga, öppna och praktiska utrymmen efter en grundrenovering. I oktober tas Cross i bruk igen. 7.10.2010 kl. 00:00

Kyrka. Som denna spalt står längst till höger på sista uppslaget i tidningen stod Axel Carpelan i det sociala livets tystaste utkanter. Hans och 7.10.2010 kl. 00:00

Ledare. Det finns en självnärande myt om kriget mellan vetenskap och tro. I grund och botten göds den av kontrahenterna själva, helt enkelt därför att de behöver den. Och fundamentalister – vad det nu sen avses beteckna – finns det i bägge skyttegravarna. 7.10.2010 kl. 00:00

Kyrka. Diakonidagarna ska utrusta församlingsanställda och frivilliga för arbetet i den ekonomiska krisens eftersvall. 6.10.2010 kl. 00:00

Samhälle. En skola i Heinola påstås i en klagan ha undervisat religion och livsåskådningskunskap under samma lektion. Det är inte tillåtet, säger utbildningsstyrelsen. 6.10.2010 kl. 00:00

Kyrka. Den evangelisk-lutherska kyrkan i Danmark undertecknar Borgåöverenskommelsen den 3 oktober 2010. Danmark har tidigare varit med i gemenskapen som observatör. 5.10.2010 kl. 00:00

gospel. Nina Pakkanen leder en gospelkör där 300 personer sjunger tillsammans utan noter och lyssnar in varandra. Coronaviruset satte stopp för de vanliga övningarna och nu sjunger man tillsammans över nätet i stället. Men det ger inte samma upplevelse. 7.5.2020 kl. 12:39

Tacksam. – Om jag dör nu, då blir så väldigt mycket osagt till min fru. Så tänkte Kaj Kunnas när han drabbades av en hjärninfarkt. Det har gått fyra år, och hans värderingar har förändrats en hel del. Han säger bland annat att sport är världens viktigaste bisak. 7.5.2020 kl. 17:00

Nyttotänk. Milja Sarkola skrev en roman om pengar och nyttotänk som används för att försöka kontrollera livet och våra känslor – och vår rädsla för döden. 6.5.2020 kl. 15:13

recension. Otto Gabrielssons bok "Vildhavre" är en rasande uppgörelse med att han är Jörn Donners bortglömda son. 6.5.2020 kl. 11:46

anvisningar. Från första juni kan församlingen samlas till gudstjänst i ett kyrkorum igen – förutsatt att kyrkan är tillräckligt stor och deltagarna inte är fler än femtio. Efter midsommar kan församlingarna också ordna övernattningsläger, om de har lämpliga utrymmen för det. 5.5.2020 kl. 16:09