– Jag vill möta människorna där de är, säger Maria Sten. (Foto: Emelie Wikblad)

"Sorgen är olika"

Kristinestad.

Maria Sten har i sitt arbete fokus på vuxna i kyrkan. I allhelgonatid möts vi i ett samtal om sorg, tröst och mod.

28.10.2021 kl. 10:44

Under uppväxten i Kristinestad jobbade hon ofta på stadsbiblioteket under loven och drömde om att bli bibliotekarie. Teologin drog ändå det längre strået. Idag är Maria Sten präst och sakkunnig vid Kyrkans central för det svenska arbetet.

– Jag arbetar bland vuxna i kyrkan och med kulturfrågor. Det kan till exempel gälla bokmässan eller arbetet på språköar. Jag jobbar också mycket med frågor som gäller övergrepp och våld i nära relationer.

År 2010 blev hon prästvigd. Det betyder att hon i mån av möjlighet tar sig an gudstjänster och förrättningar, bland annat jordfästningar.

Hur förbereder du dig inför ett sorgesamtal?

– Jag tänker på att möta människorna där de är. I samtalet brukar jag be dem berätta hurdan den bortgångna var. Vilka minnen har ni? Hurdan var hen? Ofta kommer minnena fram utan att jag behöver fråga särskilt mycket. Det behövs bara någon som ger tid.

– Allt behöver inte vara så idylliskt, ibland kan det finnas konflikter i bakgrunden. Det är så som livet annars också är.

Ibland kan en präst bli ombedd att jordfästa en vän. Hur orkar prästen själv?

– Det är jobbigt att jordfästa en kär vän. Samtidigt är det ett hedersuppdrag. Jag tycker att det ligger något i tanken ”ämbetet bär”. Jag får tänka att jag är här, inte för min egen skull, utan för att jag har fått en kallelse och ett uppdrag – i sista hand av Gud.

– Vid jordfästningen av en nära vän kände jag mig konkret buren för att jag visste att andra bad för mig. ”Jag får gråta när jag kommer hem”, tänkte jag.

Hur kan vi trösta den som sörjer?

– Jag tror mycket på att vara ett lyssnande öra. Att förmedla: Nu är det din stund. Jag finns här för dig. Du får prata, och det gör ingenting om samma saker kommer flera gånger. ”Man ska inte ha bråttom i sorgehus”, sa en vän till mig.

Det kan också handla om en konkret uppmuntran i en viss situation.

– Någon kan till exempel behöva höra: Du gjorde inte fel fast du inte satt vid sängen när din närstående dog. Det är sådant vi inte alltid får välja.

Korvsoppans omsorg

Vid en traumatisk händelse kan den praktiska hjälpen vara det allra bästa, konstaterar Maria Sten.

– ”För fast korvsoppa!” sa en präst som blev tillfrågad om hur man kunde hjälpa de sörjande efter en tragisk olycka. En matkasse eller en praktisk hjälp av något annat slag är kanske ibland det som behövs.

Alla vill eller orkar inte heller prata. Också här gäller det att lyssna och visa att det är tillåtet att sörja på sitt eget sätt.

– Sorgen är olika, det är viktigt att komma ihåg.

Maria Sten

Bor i Helsingfors, har rötterna i Kristinestad.

Är präst, arbetar som sakkunnig vid Kyrkans central för det svenska arbetet.

Sysslar på fritiden med att fotografera, vattenlöpa, njuta av kulturupplevelser och umgås med vänner.

Kristinestad för mig är … hav, smala gator, trähus. Vackra hus gör något med en!

PIAN WISTBACKA


KRAVKULTUREN. Den danska folkhögskolläraren och teologen Christian Hjortkjaer skrev en bok om hur det är att växa upp i ett samhälle där vi får höra: ”Just do it.” 17.4.2024 kl. 15:24

BERÄTTARKONST. Berättarkonstnären och musikern Lina Teirs livsåskådning hör ihop med glädje, inspiration och livsmening. 17.4.2024 kl. 15:05

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43

ungdomens kyrkodagar. – Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi. 12.2.2025 kl. 18:26