Simon Ekstrand kör elbil, för miljön.

Planetens gårdskarlar kör biogas- eller elbil

KLIMATET.

Tanken om miljön och ekonomin är gemensamma nämnare till varför Simon Ekstrand kör elbil och Niclas Sjöskog biogasbil. Ekstrand har ännu en tredje orsak: intresset för teknik.

– Visst känns det bra att veta att inget kommer ut ur avgasröret när jag kör, säger han.

29.9.2021 kl. 18:21

Vilken typ av bil ska man satsa på i framtiden? Den frågan funderar många på just nu. De främsta alternativen till förbränningsmotorerna som vi har just nu är elbilar och biogasbilar. En av dem som funderar är trädgårdsmästaren Marianne Bränn, anställd av Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet och ansvarig för samfällighetens miljödiplom.

– Vi når inte upp till målet att få en kolneutral kyrka år 2030 genom att lista olika saker. Det måste ju ske en förändring. Men alla har inte råd med en elbil. Jag vill ha praktiska och inte filosofiska svar, säger hon under en presentation av en kommande hållbarhetsdag som Jakobstads svenska församling ska ordna.

Hon är inte nöjd med de verktyg som kyrkan gett för att uppnå målet.

– Jag är inte överens med att vi får poäng för miljödiplomet då vi bygger laddningsstationer vid kyrkorna med tanke på kostnaderna. I stället borde vi fokusera på hur vi ska uppnå målet med en kolneutral kyrka. Vi bor på landsbygden medan de flesta människor som har dragit upp riktlinjerna bor i Helsingfors och åker kollektivtrafik.

Planetens gårdskarl

Mats Björklund ser att kyrkans perspektiv i klimatfrågan handlar om förvaltarskap.

– Vår primära uppgift är att vara planetens gårdskarl. Miljöarbete handlar om människans förhållande till skapelsen medan kristen tro handlar om människans förhållande till skaparen. Kyrkan borde ha en egen och bättre infallsvinkel i miljöfrågan och inte upprepa det som andra säger.

Som bonde tänker han att han tar hand om det här på Guds uppdrag.

– Jag har fått en liten del av den här skapelsen som jag ska förvalta. När jag gör räkenskap för vår Herre kommer han kanske att fråga hur korna hade det.

Teologen Jan-Gustav Björk håller med.

– Kyrkans perspektiv är att vara trädgårdsmästare i skapelsen. Men kyrkans perspektiv är också att vi har hopp. Greta Thunberg är en idol för mig. Men varken hon eller någon annan klimatförespråkare ger något hopp utan säger att vi måste bättra oss. Utifrån vår kristna tro är Jesus tecknet på Guds största ingripande i den här världen och att Gud verkligen vill denna värld, hela kosmos, väl. Han engagerar sig i världen genom Jesus Kristus. Bibeln slutar också med att Gud upprättar hela skapelsen, säger han.

Jimmy Österbacka, också han teolog, säger att förvaltning inte bara handlar om att se en massa resurser som kan utnyttjas. Det handlar om att vårda och bevara, som det grekiska ordet för förvalta betyder i grundtexten.

– I sin bok Därför sörjer jorden tar Peter Halldorf upp forskning som lägger ord på vad klimatkrisen riktigt handlar om. Han hänvisar till en ortodox teolog som säger att vi egentligen inte behöver en ny etik lika mycket som vi behöver ett nytt etos, alltså ett sätt att förhålla oss till världen. Det handlar om vår blick. Vi måste se skapelsen som Guds älskade värld. Hela verkligheten är värdefull. Hela verkligheten kan bli ett sakrament, alltså berätta om Gud.

För Purmobon Niclas Sjöskog ligger de närmaste tankstationerna för biogas i Jakobstad och i Jeppo.

Metallerna saknas

Men tillbaka till bilarna. Vad ska man satsa på?

– Någon har sagt att när det gäller miljön så tenderar vi att låta det perfekta bli det godas motsats. Vi lägger en enorm massa krut på att fundera på om jag ska ha en gasbil eller en elbil. Båda är goda alternativ. Huvudsaken är att vi slipper den tunga brännoljan, säger Björklund.

Det behövs alltså både elbilar och gasbilar och helst ännu flera alternativa drivmedel.

– Vi kan inte ställa om alla bilar i världen till elbilar på en gång. För två år sedan hörde jag Bolidens VD säga att det inte finns tillräckligt med metaller att bygga alla batterier som behövs. De har inte ens hittats. Skulle vi hitta dem idag så tar det tio år innan man kan utvinna dem, säger Niclas Sjöskog.

Han har valt en gasbil som han kör med i jordbruket.

– Jag konstaterade att begagnade gasbilar är väldigt billiga i Sverige. Jag köpte en VW Transporter paketbil årsmodell 2009 som är fabrikskonverterad till biogas .

Simon Ekstrand har å sin sida valt att köpa en begagnad Nissan Leaf årsmodell 2013 som familjens andra bil. Den har byggts från grunden som en elbil med batteripaket, inverter och elmotor. Från förr har familjen en laddningshybrid.

– Vi märkte ganska snabbt att det är så mycket roligare att köra på el än på bensin. Det är mjukare, skönare och tystare på alla sätt, och framförallt billigare. När vi skulle skaffa en bil till så köpte vi en begagnad elbil för att uttryckligen köra korta sträckor med.

Räckvidden och bristen på laddnings- och tankningsstationer är problem för både Nykarlebybon Ekstrand och Purmobon Sjöskog. Ekstrands elbil har en räckvidd på 100 kilometer. Sjöskog har installerat en extra gastank i sin paketbil och har ökat räckvidden från 350 till 600 kilometer. Både den närmaste snabbladdningsstationen och biogasstationen finns i Jakobstad. Det är där Sjöskog tankar på bilden på denna tidnings första sida.

– Idag sker utvecklingen inom bilindustrin absolut mest inom batteritekniken. Formen på det 24 kilowatts batteripaket som finns i min bil från 2013 är exakt samma som finns i 62 kilowatts batteripaketet i dagens modell. Det ger en räckvidd på över fyrahundra kilometer. Det paketet passar också min bil.

Elbilen kan man tanka hemma, men inte lika snabbt. Sjöskog måste däremot tanka i Jakobstad eller Jeppo. I södra Finland finns det gott om tankningsstationer för gasbilar, men ska man norrut krävs planering, den närmaste finns i Uleåborg.

– Det går ännu att köra person- och paketbilar till en tanknings- eller laddningsstation. Men till en grävmaskin eller en skogsmaskin måste man föra ut bränslet. Den frågan är ännu olöst, säger Sjöskog.

Hållbarhetsdagen med bilutställning, korta föredrag och paneldiskussion om kyrkan
och klimatet ordnas vid Församlingscentret i Jakobstad den 2 oktober med början kl 12.

Johan Sandberg


Världen. "I varje möte med en annan människa kan vi se mer eller mindre. Oftast väljer vi att se mindre." 16.1.2009 kl. 00:00

Samhälle. Finländare uppskattar missionsarbete. Det visar en nationell undersökning. 17.1.2009 kl. 00:00

Samhälle. Representanterna för Kyrkans Utlandshjälp betonade att inga omständigheter rättfärdigar att humanitära mål beskjuts. 16.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. På söndag tar festårets huvudevenemang plats i domkyrkan i Helsingfors. 16.1.2009 kl. 00:00

Världen. Kyrkans Utlandshjälps tre lastbilar med mat, mediciner, läkarutrustning och filtar nådde på tisdag nödlidande civila i Gaza. 14.1.2009 kl. 00:00

Människa. "Jag vill vara tillgänglig för församlingarna i stiftet och hoppas att tröskeln att ta kontakt med mig i frågor som berör arbetshälsa ska vara låg" 16.1.2009 kl. 00:00

Människa. Dagens skörtar beskylls för att ha utvecklat en tradition som ger dem rätt att släppa på tyglarna och ta sig friheter som man inte godkänner inom andra traditioner. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. I mitten av mars inleds kandidatnomineringen i biskopsvalet. Kyrkpressens läsare tycker till om kandidater. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. ”För oss samman” är temat för den ekumeniska böneveckan 18–25 januari. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. I dag inleds Finlands största resemässa i Helsingfors. Också kyrkan är med och präst finns på plats under hela mässan. 15.1.2009 kl. 00:00

Människa. Gustav Björkstrand besöker Rom och Vatikanen under den ekumeniska böneveckan. 14.1.2009 kl. 00:00

Samhälle. Ett par tusen demonstranter slöt upp i Helsingfors centrum i går kväll för att uttrycka sitt stöd för Israel. 14.1.2009 kl. 00:00

Insändare.   "Kärleksbevis till att fylla ett hjärta till bredden... är orsak nog, att dö för denna sång!" brukade texten lyda i en av de lovsånger vi sjöng på ungdomssamlingarna. För mig förblir kärlek ett diffust tema. Otaliga gånger talas om kärlek i Bibeln, men hur ska denna kärlek komma till sin rätt i vardagen? Vad innebär kärlek? Är det att överse med någons felsteg? Att avstå från att klämma åt någon som man, mänskligt sett, skulle ha all rätt att klämma åt? Kärlek är, enligt mig, i första hand att ha en "kaveris" attityd En kaveri är ju i regel beredd att överse med, eller i varje fall förstå, ens brister och felsteg - om det är en bra kaveri, vill säga. För numera väcker, av någon anledning, ordet "kärleksbevis" en motvilja i mig. Kärleken ska väl vara tydlig och läkande nog i sitt uttryck såsom den är?  Inte ska den väl behöva "bevisas?" Men som så många andra lovsånger, är sången jag ovan reciterar överdriven och dramatisk. Att "dö för denna sång" har säkert varit avsett att låta som någonting underbart. Men jag kan inte annat än uppfatta det som ett krav. Någonting motbjudande. Vad som för mig är orsak att dö för någonting överhuvudtaget, önskar jag själv få definiera - om det nu går så långt att det valet blir aktuellt. Lovsångerna kan nämligen inte infånga mitt hjärtas hemliga längtan. För till vad nyttar ett "kärleksbevis", om så uttryckt i en sång, som man måste vara beredd att, symboliskt eller verkligt, "dö", för? Jag önskar möta en Gud som vill vara mig nära här i livet. Inte enbart i dödens sken, eller i vanmaktens. En Gud som inte avkräver mig lojalitetsbevis i någon form, utan som räknar med mig för att Han i så fall känner mig. 14.1.2009 kl. 00:00

Insändare.  "Kärleksbevis till att fylla ett hjärta till bredden... är orsak nog, att dö för denna sång!" brukade texten lyda i en av de lovsånger vi sjöng på ungdomssamlingarna. För mig förblir kärlek ett diffust tema. Otaliga gånger talas om kärlek i Bibeln, men hur ska denna kärlek komma till sin rätt i vardagen? Vad innebär kärlek? Är det att överse med någons felsteg? Att avstå från att klämma åt någon som man, mänskligt sett, skulle ha all rätt att klämma åt? Kärlek är, enligt mig, i första hand att ha en "kaveris" attityd En kaveri är ju i regel beredd att överse med, eller i varje fall förstå, ens brister och felsteg - om det är en bra kaveri, vill säga.För numera väcker, av någon anledning, ordet "kärleksbevis" en motvilja i mig. Kärleken ska väl vara tydlig och läkande nog i sitt uttryck såsom den är?  Inte ska den väl behöva "bevisas?" Men som så många andra lovsånger, är sången jag ovan reciterar överdriven och dramatisk. Att "dö för denna sång" har säkert varit avsett att låta som någonting underbart. Men jag kan inte annat än uppfatta det som ett krav. Någonting motbjudande. Vad som för mig är orsak att dö för någonting överhuvudtaget, önskar jag själv få definiera - om det nu går så långt att det valet blir aktuellt. Lovsångerna kan nämligen inte infånga mitt hjärtas hemliga längtan. För till vad nyttar ett "kärleksbevis", om så uttryckt i en sång, som man måste vara beredd att, symboliskt eller verkligt, "dö", för? Jag önskar möta en Gud som vill vara mig nära här i livet. Inte enbart i dödens sken, eller i vanmaktens. En Gud som inte avkräver mig lojalitetsbevis i någon form, utan som räknar med mig för att Han i så fall känner mig. 14.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Lastenkirkko.fi vänder sig till barn i förskole- och lågstadieålder. 13.1.2009 kl. 00:00

Förnyelse. Pastor Keld Dahlmann arbetar med att hjälpa nya och gamla församlingar att bli livskraftiga och växande. Nu besöker han Helsingfors. 9.5.2018 kl. 11:52

asylpolitik. Solen sken över ett välfyllt torg i Jakobstad på lördagsförmiddagen. Men det tema som lockat cirka 500 personer dit var inte lika positivt. Manifestationen var ett uttryck för missnöje över det man upplever som en inhuman finländsk flyktingpolitik. 28.4.2018 kl. 13:48

Kyrkpressen. En chockhöjning av postens distributionsavgifter tvingar Kyrkpressen till inbesparingar. Under sommarmånaderna utkommer tidningen varannan vecka. 26.4.2018 kl. 20:52

PROFET. Jordan Peterson är Youtube-ålderns vishetslärare, och unga män följer honom i stora skaror. Kan en äldre herre som uppmanar killar att rycka upp sig och stå raka i ryggen vara farlig? Kanske. 26.4.2018 kl. 16:48

Understöd. Sund-Vårdö församling för det största enskilda byggnadsunderstödet från Kyrkostyrelsen bland församlingarna i Borgå stift. Understödet på 74 700 euro är för det första skedet av renoveringen av Sunds gamla prästgård. 25.4.2018 kl. 14:05