Hur känns det att spela teater inför publik igen?
– Det kändes jätteroligt och spännande, säger Markus Riuttu, när jag ringer upp honom dagen efter premiären på ÅST.
– Jag har, med många i teatervärlden, frågat mig om det finns någon plats för teater längre, eller överhuvudtaget för gemensamma saker. Vi har hållit på med våra egna saker så länge. Men feedbacken var positiv, och det känns skönt.
Kan du berätta lite om Vanja?
– Vanja jobbar jättehårt, och plötsligt kör han in i väggen. Han bär på en stor känsla av meningslöshet. I vår uppsättning är Vanja utbränd. Vanja är inte bara trött, utan för honom tappar allt sin betydelse. För honom räcker det inte bara med att få vila, han borde också få känna att det finns en framtid.
– Vanja lever i en liten gemenskap. Att han är den som blir sjuk eller får symptom visar kanske att omständigheterna och atmosfären inte är helt hälsosamma. När han blir sjuk rubbas hela kretsen.
Får Vanja några svar på sina många frågor?
– Jag tror inte det. Och det är egentligen ganska fint. Frågorna stannar hos publiken. Det väsentliga är att man har frågor. Även fast man inte får något svar kanske man kan se världen på ett lite annorlunda sätt bara för att man ställer frågorna.
Vanja frågar sig också om Gud finns och om rättvisa finns? Har ni tagit upp det i föreställningen?
– Ett enkelt svar skulle vara att frågan om Gud finns där som en allestädes närvarande fråga. I Tjechovs pjäs finns trosfrågan där, men hans karaktärer tar aldrig tag i den – till skillnad från den ryska författarren Fjodor Dostojevskijs karaktärer, som ser tron som en nyckel och en lösning för sina karaktärer.
– Pjäsen behandlar också frågan om rättvisa. Finns det en belöning för det som vi gör?
Kan du identifiera dig med Vanja?
– Ja, jag identifierar mig mycket med Vanja, och också med många andra karaktärer i pjäsen.
– Har det som jag gör någon betydelse? Har det någon betydelse att vi gör teater? Har det någon betydelse för publiken att just JAG gör teater? Och – har det någon betydelse för MIG att jag gör teater?
Har du fått något svar?
– Nej! Jag väntar mig inte svar heller. Och det får variera från dag till dag. Det är viktigt att frågan finns och får finnas. Annars blir man fängslad i sig själv. Det är viktigt att tillåta sig själv att tvivla.
Du kan lite ryska. Tycker du att det har hjälpt dig att förstå Tjechov bättre?
– Det vågar jag inte påstå. Men det kan hända att Tjechov hjälpt mig att förstå ryska bättre.
