Att en kandidat som inte valts i ett indirekt kyrkoherdeval kan inleda en besvärsprocess är inget vägande argument för direkt val, anser Sixten Ekstrand.

Sixten Ekstrand vidhåller: Direkta kyrkoherdeval är föråldrat

val.

Att församlingsborna väljer kyrkoherde är föråldrat anser Sixten Ekstrand: – Jag är helt övertygad om att direkt val av kyrkoherde är en sak som kyrkan kommer att lämna så småningom. Samtidigt pågår en livlig förhandsröstning i kyrkoherdevalet i Pedersöre.

13.8.2021 kl. 15:28

I diskussionen som förts om kyrkoherdevalet i Pedersöre framförde Sixten Ekstrand, direktor för Kyrkans central för det svenska arbetet, åsikten att direkta val av kyrkoherde är en relikt från gångna tider. Han kritiserade domkapitlet för att ha gått inför direkt val i kyrkoherdevalet i Pedersöre. Biskop Bo-Göran Åstrand och lagfarne assessor Lars Henricson vid domkapitlet framhöll å sin sida i en insändare i ÖT vikten av att församlingsborna i detta specifika fall själva får välja kyrkoherde, inte minst för att församlingsrådet i Pedersöre inte är folkvalt utan tillsatt efter sämjoval och för att röstningsaktiviteten av tradition brukar vara livlig i Pedersöre.

Varför anser du att direkta val är föråldrade?

– Historiskt sett har kyrkan steg för steg frångått de direkta valen. Tidigare valdes kantorer och också kaplaner med direkta val. Det enda som finns kvar är att kyrkoherden kan väljas med direkta val.

– De krav som ställs på en kyrkoherde är att man ska vara en god teolog, ha administrativ förmåga, personalledningsförmåga och förstå sig på ekonomi. Alla de egenskaperna är väldigt svåra att väga i ett direkt val. Då behöver man gå till väga på annat sätt, med anställningsintervjuer, lämplighetstest och bedömningar av de sökandes arbetserfarenhet och förmåga att sköta tjänsten. I ett direkt val är det helt andra frågor som stiger upp såsom social kompetens, vilka värderingar en kyrkoherdekandidat har och om han eller hon är bra på att predika. Det här är en så pass smal del av en kyrkoherdes jobb att jag anser att ett indirekt val där man bättre kan bedöma helheten är mycket mer tidsenligt.

Finns det inte risk för att man också i ett kyrkoråd ser mer till personliga aspekter, till exempel stöder en liberal eller konservativ kandidat, i stället för att se till helheten?

– Den risken finns alltid, men jag menar ändå att det finns större möjligheter i ett kyrkoråd eller kyrkofullmäktige att se till helheten. Om vi ser på samhället i övrigt så väljs inte heller stads- och kommundirektörer med allmänna val. Det finns demokrati av flera slag, representativ demokrati med indirekta val tillämpas i hög grad i kommunal förvaltning och statsförvaltning, och också inom kyrkan.

Samtidigt har vi frångått elektorer, och presidenten väljs också direkt?

– Man kan argumentera för båda modellerna. Båda sätten att välja har sina starka och svaga sidor, men om man gör en sammanvägning talar det för att man skulle avstå från de direkta valen. Och jag tror att utvecklingen kommer att gå dit, det är bara en tidsfråga innan vi är där.

Kommer det att bli ett officiellt beslut om den saken?

– I något skede, men jag vill inte spekulera i hur snabbt det sker. Den gradvisa förändringen har redan skett. Ska man helt avstå från möjligheten till direkta val är det fråga om en kyrkolagsförändring som måste via kyrkomötet.

Kyrkan vill engagera medlemmarna, och ett direkt val brukar engagera i ganska hög grad, är det inte paradoxalt att frångå det då?

– Nej, det skulle jag inte säga. Jag tycker det är synd om församlingsmedlemmarnas engagemang bara syns när en kyrkoherde väljs vart tionde eller femtonde år. Som jag ser det borde engagemanget ta sig uttryck i att man aktivt är med och deltar i det gemensamma församlingslivet, i olika grupper, i körer, på talko, som förtroendevald, och på det viset drar sitt strå till stacken.

Men om man inte är talkotypen utan känner sig bekräftad och delaktig genom att få lägga sin röst på en kyrkoherdekandidat?

– Det har jag full förståelse för, och på den här punkten får alla resonera utgående från sin egen situation.

En risk vid indirekta val är att det kan leda till en utdragen besvärsprocess ifall någon av kandidaterna anser sig mer meriterad än den som församlingsrådet valt, vilket vi i Borgå stift senast sett i samband med kyrkoherdevalet i Vanda. Är inte det här ett argument för att ordna direkta val?

– Enligt mitt sätt att se är det inte ett vägande argument. Snarare är de besvär som du hänvisar till ett exempel på att förtroendevalda inom församlingarna har en del att lära på den här punkten. Det handlar om att ha en klar profil på hurdan kyrkoherde man söker och sedan vara konsekvent i sin argumentation och sitt beslutsfattande.

– Man ska inte heller ha en överdriven rädsla för besvär. De är en del i en demokratisk process och garanterar att alla sökande behandlas rättvist och har möjlighet att få sin sak prövad.

Är den här synen på direkta val kyrkostyrelsens linje eller din egen åsikt?

– Jag uttalar mig inte å kyrkostyrelsens vägnar, utan som sakkunnig på kyrkliga frågor och från min egen teologiska position.

– Om man ser till den finska sidan av vår kyrka går utvecklingen mer och mer mot att ha indirekta kyrkoherdeval. Jag är helt övertygad om att direkt val av kyrkoherde är en sak som kyrkan kommer att lämna så småningom.

Ulrika Hansson


Utmärkelse. Karolin Wargh, kantor i Solfs församling, är årets kantor. – Det känns helt otroligt och väldigt roligt. Jag hoppas att jag genom den här utmärkelsen kan föra fram hur viktigt det är med orgelpedagogik, säger hon. 8.8.2019 kl. 16:23

på djupet. Var tredje vecka träffas en diskussionsgrupp som behandlar teologi, filosofi och psykolog i Malax. Gruppen kallar sig Amici in spiritu och fungerar som en motkraft till samtidens ofta ytliga och aggressiva diskussionsklimat. 29.7.2019 kl. 10:00

gemenskap. Hanna Mithiku vill att kyrkan ska leva som den lär och att förkunnelsen om alla människors lika värde ska synas i församlingsarbetet. Det har fått henne att ställa upp som förtroendevald, och i dag är hon ordförande för gemensamma kyrkofullmäktige i Helsingfors. 25.7.2019 kl. 08:30

sjukhuspräst. I det kyliga, kliniska kaos som sjukhus och sjukdom kan innebära finns det personer som bygger altaren och andas empati. 25.7.2019 kl. 08:30

förrättningssamtal. ”Nästan terapeutiskt” och ”rutinmässigt” är ord människor använder för att beskriva samtalet med prästen inför sin bröllopsdag, sitt barns dop eller en anhörigs jordfästning. De flesta har positiva erfarenheter, men hos några har mötet lämnat en besk eftersmak. 24.7.2019 kl. 10:57

teater. På Kyroboas möter vi en predikant som är osympatisk redan från början. Under liten himmel är en obehaglig berättelse om maktmissbruk och svårigheten att säga ifrån. 11.7.2019 kl. 14:55

ledarskap. Teemu Laajasalo leder ett brokigt stift där församlingarna trots sina skillnader ställer samma fråga: Hur kan vi tala om evangeliet så att det blir relevant för människor i dag? 11.7.2019 kl. 00:01

sorg. Jan-Erik Nyman hade varit präst i ett år när han förrättade sin första jordfästning. Det svåraste som präst har varit att möta den sorg som kommer oväntat – och att inte gömma sig bakom yrkesrollen när sorgen kommer nära. 27.6.2019 kl. 10:20

sorg. Sorgen är inget att skämmas över – eller att vara stolt över, säger Fritjof Sahlström. Den är en del av livet. Men han tror vi behöver våga dela berättelser och ge rum för sorgen i vardagen. 27.6.2019 kl. 10:00

sorg. Pamela Granskog skriver om sorgen i att mista en förälder och om hur man talar om för sina barn att deras mormor inte kommer finnas hos dem. Hon tror det är nödvändigt att tala med barn om döden – för henne var det en viktig bit i den egna sorgeprocessen. Samtidigt måste vi ge dem hopp. 27.6.2019 kl. 10:00

livsberättelse. En natt under Bosnienkriget drevs Emina Arnautovic genom en svår frontlinje. Granaterna regnade ner runt henne och dottern hon bar i sin famn. – Då tänkte jag att om jag överlever måste jag göra något av mitt liv. 11.7.2019 kl. 12:00

musik. ”Jag är ju bara från Kokkola”, kan Nina Åström tänka när hon rör sig bland musikvärldens stora eller spelar i ett fängelse. Efter trettio år i branschen och ett femtontal skivor ger hon ut sitt första album på svenska. 28.6.2019 kl. 15:34

pride. Elva ledare för kyrkliga organisationer och väckelserörelser stöder en insändare som publicerades i tidningen Itä-Savo där fyra kyrkoherdar ifrågasätter kyrkans engagemang i Pride. 25.6.2019 kl. 17:33

jourhavande präst. I sommar har prästerna jour på begravningsplatserna i huvudstadsregionen och hoppas på att få samtala med besökare och anställda om livet, döden och allt som ryms däremellan. 27.6.2019 kl. 00:01

kaplansval. Johanna Björkholm-Kallio har valts till kaplan i Jakobstads svenska församling bland tre sökande. Församlingsrådet valde henne i går kväll med rösterna 7 mot 6 för Jan-Gustav Björk. 20.6.2019 kl. 10:06

NY BISKOP. TD Mari Parkkinen vigs och välsignas till ämbetet med Guds ord, bön och handpåläggning i en mässa i S:t Michels domkyrka söndag 3 september klockan 10. Vigningen förrättas av ärkebiskop Tapio Luoma med assistenter. 2.9.2023 kl. 10:00

Äktenskap. Ett nytt land, ett nytt trossamfund och en tuff period ledde Borgåborna Pelagia Mitsitsou och Dimitris Amaxopoulos till ett beslut. 31.8.2023 kl. 14:00

rasism. Vid folkhögskolan med fokus på utlänningar som lär sig svenska är rektor Catharina von Schoultz orolig för den nya vågen av rasism. 30.8.2023 kl. 20:00

musik. Systrarna Britt-Mari och Gun-Helen Andtfolk har uppträtt över 1 500 gånger och är en dynamisk duo. De båda systrarna är öppna och välkomnande, men då vi pratar om tuffare saker blir orden färre. 30.8.2023 kl. 17:32

ETT GOTT RÅD. ”Lär dig lyssna. Ta auktoriteter med en nypa salt.” Det ärnågra av de goda råd baptistpastorn och gymnasieläraren Jan Edström skulle ha gett till sig själv, den 20-åriga Jani. 31.8.2023 kl. 20:00