Mikaela Björklund: "Församlingen är som ett andra hem"

NÄRPES.

Att vara uppvuxen i en prästfamilj har gett en bra grund, tycker Mikaela Björklund. Det har lärt henne att lyssna och att umgås med människor med olika slags bakgrund.

6.8.2021 kl. 16:50

– Det är kanske inte den enklaste uppväxten men jag är väldigt tacksam att jag har de erfarenheterna i bagaget. Man blir inte nödvändigtvis hemskt förvånad över de berättelser man får höra, utan man vet att livet faktiskt kan se mycket olika ut, säger Mikaela
Björklund.

Under hennes uppväxt hände det sig en och annan gång att det ringde människor i allvarlig nöd till familjens telefon. Det kunde vara kris i äktenskapet eller någon som såg mörkt på livet. Om hennes far, kyrkoherden Börje Lillsjö, inte var hemma kunde någon annan i familjen få rycka in som samtalspartner.

– Nöden var så stor att de ändå måste få berätta. Vissa gånger kände man sig som tonåring ganska kort i rocken och tänkte ”Oj, vad ska jag säga nu?” Det slutade med att vi såg till att vi alltid hade en bibel på telefonbordet. Om man inte kunde säga något annat kunde man åtminstone bläddra lite i den och se om det fanns något som man kunde dela med sig av.

Lyssnandets konst

Att kunna lyssna är viktigt också i hennes arbete som stadsdirektör i Närpes.

Som kommundirektör får man ta del av utmaningar och bekymmer som människor har. Då tror jag att det är viktigt att man fått lära sig att det finns allt möjligt som människor kan tampas med, och att man åtminstone kan lyssna, även om man inte alltid kan lösa människors problem.

Under hennes barndom hann familjen bo på många olika orter: Hangö, Kristinestad, Sideby, Korsnäs och Helsingfors. Hon var i högstadieåldern när familjen slog ner bopålarna i Närpes.

– Det var inte alltid lätt att rota sig och rota om sig, men jag har haft stor nytta av det senare när jag jobbat som lärarutbildare, varit aktiv som politiker, och nu som stadsdirektör. Jag vet hur livet funkar i olika ändar av Svenskfinland och jag har lärt mig att etablera nya relationer.

”Vart är vi på väg?”

Församlingen har alltid känts som hemma för Mikaela Björklund. Därför var det ett naturligt steg att tidigt engagera sig och ta ansvar i församlingen.

– Jag blev faktiskt invald som kyrkligt förtroendevald redan när jag var 19. Sedan dess har jag varit med på något sätt, antingen i fullmäktige eller församlingsrådet.

Just nu har Närpes församling ett omfattande strategiarbete på gång. ”En oerhört stimulerande process”, säger Mikaela Björklund. Det viktigaste är riktningen.

– Vi måste gemensamt uttala vart vi är på väg! Annars kan vi inte säkert veta att vi förstår varandra.

Hon har suttit med i den grupp som tagit fram grundmaterial för arbetet.

– Vad är Närpes? Hur ser Närpesborna ut i dag? Vilka är våra styrkor och utmaningarna i vårt lokalsamhälle?

Det är några av frågorna som klargörs i omvärldsanalysen. Också församlingens verksamhetsförutsättningar ska synas på djupet. I augusti blir det en andra workshop med både anställda och förtroendevalda, och sedan ska strategin skrivas ihop och användas i verksamhetsplaneringen.

Också i kyrkans övergripande strategi finns många goda tankar att ta till sig, konstaterar hon.

– Framför allt det att man ser att lekmannaaktiviteten behövs. Men det är lättare sagt än gjort att verkställa konsekvent.

Mikaela Björklund

Är stadsdirektör i Närpes.

Familj: maken Per-Erik, fyra döttrar i åldrarna 11 till 23.

Intressen: läsning, körsång. Förtroendevald i församlingen, ordförande för FDUV.

Hurdan ledare vill du vara? Eftertänksam och stödjande. Jag vill medvetet lyfta fram och fostra in nya generationer i samhällsbygget.

Pian Wistbacka


utnämning. Pia Bengts blir stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik vid Borgå stift, slog domkapitlet fast vid sitt möte idag. 11.11.2020 kl. 14:33

Bok. En berättelse om kyrkans och världens nutid och framtid. Lagom till kyrkoårets slut – när temat är Kristi återkomst och den sista domen – ger Erik Vikström ut en bok om den apokalyptiska text som avslutar Bibeln. 11.11.2020 kl. 16:01

relationer. Anna Henning är ensam mamma till två pojkar, universitetslektor i socialpsykologi och kyrkligt förtroendevald i Borgå. Hon har lärt sig att fokusera på det som duger i stället för på det perfekta. Tro kan vara en suck uppåt, och föräldraskap en närvaro i vardagen. 11.11.2020 kl. 09:22

val. Stiftsdekanen i Åbo ärkestift Mari Leppänen fick flest röster (35,2 %) och kyrkoherden i Mikaelsförsamlingen i Åbo Jouni Lehikoinen fick 329 röster (32,5 %). 10.11.2020 kl. 13:42

bön. Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller. 9.11.2020 kl. 11:07

Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00

Kyrkomötet. Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten. 7.11.2020 kl. 12:32

konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20

Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar firar påsk – med liten tonvikt på den kristna delen av traditionen. Det tar 7–8 minuter att besvara frågorna. Svara gärna! 1.3.2024 kl. 11:09

klosterliv. Om man älskar något måste man offra något. Så är det för alla, oberoende av om det är sin frihet, sin familj eller sin Gud man älskar. Det här säger birgittinnunnan och abbedissan syster Dia i Åbo. 20.2.2024 kl. 16:43

ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29

ISRAEL-PALESTINA. Mohammed från Nasaret går här fram. Själv är han inte född i Jesus barndoms stad, utan i en före detta fransk armébarack i Syrien. Sedan över 30 år bor han i Borgå. Men sitt blåa palestinska flyktingpass ska han aldrig ge upp. 19.2.2024 kl. 13:55

UTSEENDE. Eva Kela blev förskräckt när hon plötsligt såg sig bli en ”medelålders tant” och gjorde ett tv-program om det som hon aldrig trodde skulle drabba henne själv. 19.2.2024 kl. 16:41