På gården mellan radhusen har Jonatan Gauffin lärt känna sina grannar. En del av dem har blivit vänner på djupet.

Granngemenskapen har lett både till vänskap och hjälp i vardagen

Grannar.

För två och ett halvt år sedan flyttade Jonatan Gauffin och hans fru till ett radhusområde. Det blev början på en ny tid i deras liv – en tid när de bygger gemenskap med grannarna.

4.8.2021 kl. 06:00

– När vi flyttade hit hade vi en uttalad tanke om att lära känna människorna här, säger Jonatan Gauffin.

Radhusområdet är byggt kring en gemensam innergård där man ofta stöter på grannarna.
– Det är klart att man inte synkar med precis varenda granne, men jag försöker åtminstone hälsa på alla. Jag brukar också hälsa på grannarna om jag till exempel ser dem i bussen.

Det känns naturligt att åtminstone säga hej, och vissa grannar har kommit paret nära.
– Vi känner varandra väl och har grillat tillsammans, gått på restaurang tillsammans. När vi fick vårt första barn kom de med gåvor och vi brukar uppvakta deras barn på födelsedagarna.

Den granne som han har den närmaste relationen till träffade han redan några dagar efter flytten.
– Vi möttes i bastun under den allmänna bastuturen och han började prata med mig. Många morgnar har de lånat mjölk av oss och vi av dem – det finns inte så mycket service här och vi har ungefär en kilometer till matbutiken.

Gauffin uppskattar att det bor folk av omkring 20 olika nationaliteter på radhusområdet. Han tror att många av dem som flyttat till Finland kan ha ett större behov av att umgås med sina grannar eftersom de kanske inte har ett så stort kontaktnät här.
– Många är förvånade över att vi är så öppna och säger att det kanske är för att vi är finlandssvenskar, men vi försöker säga att det är för att vi tror på Jesus.

Gemenskapen med grannarna på radhusområdet har också gett en annan tyngd åt samhällsdiskussionen.
– Vi har grannar som inte kan finska särskilt bra och det är svårt för dem att få jobb. De ägnar sig åt hårt knegande, jobbar söndagar och nattskift trots att de har tre barn. Den allmänna diskussionen i samhället slår en hårt när man känner dem som det gäller personligen och jag och min fru brukar be för dem.

Fint med vänner nära

Jonatan Gauffin har ett tips till den som vill lära känna sina grannar bättre: Krångla inte till det.
– Bara fråga det som dyker upp i tankarna. Om någon är nyinflyttad brukar jag fråga kring det, men sedan ganska snabbt gå vidare till andra ämnen. När man är ny är man ofta tacksam om någon tar kontakt.

Även om han försöker se sin strävan till gemenskap med grannarna som ett naturligt umgänge handlar det ändå om ett aktivt val.
– Men även om man har en intention måste man alltid få ett gensvar. Det går inte att pressa fram det.

Ibland kan han känna att det är lite tungt att sätta igång med att lära känna en ny människa.
– Men jag vet själv att om jag inte tar tag i det i stunden brukar jag ångra mig efteråt, för det känns ofta svårare senare.

Granngemenskap handlar också om att välja sina strider. Gauffin kan bli irriterad över att det är rörigt i sopskjulet och önska att andra skulle sortera sitt skräp bättre.
– Men är det viktigare att sopskjulet är fint än att grannarna känner att de kan ta kontakt med oss om de behöver något? Om man har ett problem med något som en granne gör är det bäst att ta upp det direkt med den människan, och gärna på ett sånt sätt att man har en god relation till grannen efteråt också.

Granngemenskapen har gett dem vänner som de kommer att hålla kontakten med även den dag de inte längre delar samma radhusgård.
– Vi levde länge utan bil och har många gånger fått uppleva att människor lånat ut sin bil åt oss. Det är ett stort förtroende. Vi köpte nyss en ganska gammal bil men tog en bra försäkring så att vi lugnt kan låna ut den.

Det känns också fint att ha vänner i närheten, inte bara för att pandemitiden gjort att vi tillbringat mer tid än vanligt hemma.
– Igår var jag ute och sprang tillsammans med min granne. Efteråt drack vi en öl på hans terrass och sedan när vi var klara med det var jag ju redan hemma.

Att hitta vänner bland grannarna ser han som en del i ett mera hållbart liv.
– Det tar ganska mycket energi att planera in saker i kalendern. I de faser när livet känns jobbigare kan det vara bra att ha lite enklare livsrytmer att falla tillbaka på, till exempel relationer med grannarna.

Erika Rönngård


kyrkoherdeval. Biskop Bo-Göran Åstrand, vad gjorde att du bedömde att du behövde ställa in ditt program och åka till Pedersöre? 10.9.2021 kl. 14:28

FÖRSÄLJNING. Lägerholmen Mataskär i Esbo, med alla sina byggnader, har sålts till en privatperson för ett sjusiffrigt belopp. 8.9.2021 kl. 10:15

kyrkoherdeval. I söndags träffades Pedersöre församlings tillträdande kyrkoherde Mia Anderssén-Löf, vice ordförande Krister Mård och biskop Bo-Göran Åstrand för att utbyta tankar kring församlingsarbetet. 7.9.2021 kl. 12:45

BÖN. När man inte klarar av att be kan man testa att be på ett nytt sätt. 3.9.2021 kl. 15:18

RÄTTEGÅNG. Besvärstiden gick ut och hovrättens dom överklagades inte – den frikännande domen i målet mot Martyrkyrkans vänner står alltså fast. 2.9.2021 kl. 16:56

studieliv. Sonja Jakobsson rör sig i högskolornas korridorer och får ägna sig åt något av det hon gillar mest – att höra människors berättelser. 2.9.2021 kl. 16:52

studier. Moa Widjeskog studerar på ett kristet college i Kentucky. Hon har mött värme och vänlighet, men också attityder som är helt främmande för henne. 2.9.2021 kl. 09:19

LIVSBANA. Vanligtvis säger man att man snubblat in i en karriär. Det gjorde inte Mårten Wallendahl. En kompis som snubblade över honom ledde in honom på den livsbana han nu är i. 1.9.2021 kl. 16:37

BÖN. Cita Nylund tog initiativ till att starta en bönetråd på Facebook. Varje vecka samlas gruppmedlemmarna på sitt håll och ger av sin bönetid åt andra. – Det är ganska stort fast det är litet. 1.9.2021 kl. 12:45

familjeliv. När Oskar Boije var en vecka gammal fick hans föräldrar veta att han har 47 kromosomer. – Oskar förankrar oss här och nu, säger Erika och Mattias Boije. 1.9.2021 kl. 09:13

kyrkoherdeval. Den livliga debatten inför herdevalet i Pedersöre har väckt frågor. Vad måste en kyrkoherde vara bra på? Att lyssna, säger biskop Bo-Göran Åstrand. 31.8.2021 kl. 09:12

Afghanistan. I Whatsapp-gruppen för afghankristna i Finland delas dagligen böneämnen för Afghanistan och de kristna afghanerna, säger Miragha Sediqi från den afghankristna föreningen i Finland. 30.8.2021 kl. 12:57

diskussion. Biskop Bo-Göran Åstrand ställde in en planerad radiointervju denna vecka för att brådskande åka till Pedersöre för att bekanta sig med stämningarna där efter kyrkoherdevalet. Under besöket träffade han åtminstone församlingsrådets viceordförande Krister Mård. 27.8.2021 kl. 15:21

UNDERSTÖD. Kyrkostyrelsens plenum beviljade i augusti understöd på sammanlagt en miljon euro till byggnadsprojekt i församlingarna. 26.8.2021 kl. 13:33

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar firar påsk – med liten tonvikt på den kristna delen av traditionen. Det tar 7–8 minuter att besvara frågorna. Svara gärna! 1.3.2024 kl. 11:09

klosterliv. Om man älskar något måste man offra något. Så är det för alla, oberoende av om det är sin frihet, sin familj eller sin Gud man älskar. Det här säger birgittinnunnan och abbedissan syster Dia i Åbo. 20.2.2024 kl. 16:43

ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29

ISRAEL-PALESTINA. Mohammed från Nasaret går här fram. Själv är han inte född i Jesus barndoms stad, utan i en före detta fransk armébarack i Syrien. Sedan över 30 år bor han i Borgå. Men sitt blåa palestinska flyktingpass ska han aldrig ge upp. 19.2.2024 kl. 13:55

UTSEENDE. Eva Kela blev förskräckt när hon plötsligt såg sig bli en ”medelålders tant” och gjorde ett tv-program om det som hon aldrig trodde skulle drabba henne själv. 19.2.2024 kl. 16:41