Ann-Christine Teir och Heidi Salminen har planerat kursen i vardagseknomi.

Små steg mot bättre vardagsekonomi

vanda.

I höst startar en grupp där människor får stöd att fundera på sin vardagsekonomi och hur små förändringar kan göra det lättare att klara sig.

5.8.2021 kl. 08:30

Hur skulle vi kunna hjälpa och stöda på ett smart sätt, så att människor skulle kunna hjälpa sig själva? frågade sig Heidi Salminen som är diakon i Vanda svenska församling.

Församlingens nya ”Ekonomi i vardagen”-kurs syftar till att väcka tankar, att tillsammans fundera på hur man spenderar och hur kunna göra det på ett mer sparsamt sätt.

– Tanken är att med små steg gå till en bättre och mer stabil ekonomi.

När diakoniarbetarna ger ut matbidrag till människor som söker ekonomisk hjälp, ser de vilka inköp som görs. Heidi Salminen satte sig ner med kvittona och mataffärens webbsida och såg: här och här skulle det gå att spara – och så föddes idén.

Hon säger att gruppen lämpar sig för människor i olika livssituationer. Främsta målgruppen är de människor som söker ekonomisk hjälp från församlingen, men hon tänker också att till exempel studerande kunde ha nytta av den.

– Egentligen vem som helst som vill förebygga möjliga ekonomiska krångel eller tycker det är svårt att klara sig med det man har. Att den ordnas dagtid begränsar ju, men om det finns intresse skulle man kunna ordna det här på kvällarna också.

Också den som har jobb kan ha det ganska knappt ibland. Människor har lån och skulder. Nu märker diakoniarbetarna även coronapandemins följder, människor tar kontakt efter att de blivit permitterade eller uppsagda.

– När man är i en svår situation kanske man inte heller orkar tänka desto mer. Man blir så fast i sin egna rutiner. Om man får någon att bolla tankarna med kanske det skulle sporra att göra en förändring.

Bygger gemenskap med mat

Upplägget har Salminen planerat tillsammans med Ann-Christine Teir, som är frivillig och förtroendevald i församlingen och som själv har erfarenhet av att kämpa sig upp ur ekonomiska svårigheter. Hon har också tidigare fungerat som stödperson, någon människor kunde vara i kontakt med för att fundera kring sin ekonomi.

– Jag är jättetacksam att vi har sådana frivilliga som kan hjälpa. Det är en stor resurs att jobba tillsammans med någon som har livserfarenhet, säger Heidi Salminen.

Gruppen träffas en gång i månaden under tre månader. Träffarna startar med en gemensam lunch, med mat som tillagas av svinnmat. Lunchen kan på det sättet bli en startpunkt för diskussionen. Vid varje träff håller de en andakt.

– Vi bygger också upp gemenskapen. Den är viktig, att det är tryggt. Det kan vara svårt för en människa att prata om sin egen ekonomi. Vem vill egentligen berätta om hur jag spenderar mina pengar?

Heidi Salminen poängterar att det gruppen talar om stannar där.

– Och man behöver inte säga något om man inte vill. Man kan vara tyst och följa med.

De pratar om tankar och känslor.

– Hurdana känslor vaknar när man tänker på pengar? Någon kan få ångest, någon kan bli orolig.

Deltagarna får en uppgift att jobba på: att jämföra beräknade utgifter för människor i olika livssituationer med sina egna, att planera en matsedel, att fundera på var de ser sig själva om ett halvår.

– De får ett häfte där de kan samla ihop recept och limma in månadsbudget, skriva in och planera sin ekonomi.

Som hemläxa får de efter varje träff hålla en veckas kvittodagbok. Sedan träffas de enskilt med diakonen eller stödpersonen och sitter ner och går igenom den.

– Det här är ett sätt att stöda en människa i vardagen. Förstås jobbar diakonerna fortfarande enskilt med klienter och går vid deras sida.

Emelie Wikblad


arv. Vad som formar oss är något Ann-Luise Bertell grubblat mycket på, inte minst i sin senaste roman Heiman. En berättelse som fångar in österbottnisk mentalitet, krigets antihjältar, elände och livsmod. Förlagan till huvudpersonen Elof är hennes egen farfar. – Hans själ log mot min, säger hon. 27.3.2020 kl. 12:38

tv-gudstjänst. På söndag sänds en tv-gudstjänst med temat “Hoppet bär oss” och predikan av biskop Bo-Göran Åstrand. 27.3.2020 kl. 13:47

stödtelefon. HelsingforsMission startar en ny telefontjänst, Lyssnande örat, för svenskspråkiga seniorer runt om i landet. 26.3.2020 kl. 14:10

utmattning. Två gånger har Sanna Karlsson blivit utmattad, två gånger har hon återvänt till arbetslivet. – Jag har lärt mig att allt inte behöver vara perfekt. Det räcker om det är tillräckligt bra. 26.3.2020 kl. 11:55

samarbetsförhandlingar. Närpes församling har också meddelat om samarbetsförhandlingar. Det är första steget i en process som kan leda till permitteringar av församlingens anställa. 24.3.2020 kl. 08:55

permitteringar. Kyrkans officiella linje är att församlingarna och kyrkan inte ska permittera sina anställda utgående från den erfarenhet vi har av coronaviruset idag. 23.3.2020 kl. 17:56

pandemi. Alla missionärer som tillhör riskgrupper har kallats hem från fältet. För övrigt får de som vill stanna i arbetsområdet välja att stanna frivilligt. 23.3.2020 kl. 16:48

Seniorer. Undantagstillstånd råder och äldre personer uppmanas hålla sig hemma och undvika att röra sig ute bland folk. Helsingfors-hjälpen, som är församlingarnas och stadens gemensamma projekt, inledde sin verksamhet i fredags. 23.3.2020 kl. 15:41

utvecklingsarbete. Lotta Keskinen reste till Kambodja och Thailand för att få se de utvecklingsprojekt som församlingarna understöder. 25.3.2020 kl. 00:01

Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06

EKENÄS. I tider när kyrkobyggnader blir nattklubbar eller bostäder går Betesdaförsamlingen i Ekenäs mot strömmen. Frikyrkan har köpt och renoverar den mer än 150 år gamla träbyggnaden Ekenäs seminarium. 21.11.2023 kl. 18:19

KYRKOMÖTET. Ombuden Ulla-Maj Wideroos, Patrik Hagman och Rolf Steffansson har meddelat att de inte ställer upp för omval när ett nytt kyrkomöte ska väljas i februari. Kyrkpressen bad dem sammanfatta de senaste fyra åren och slutsatsen blev – det går kanske framåt, men framför allt går det långsamt. 20.11.2023 kl. 13:11

HÖSTDAGARNA. I år reste hela 600 ungdomar från olika håll i Svenskfinland till Höstdagarna i Toijala. Elis Storsjö från Mariehamn var en av dem. 20.11.2023 kl. 12:54

KYRKLIGA VAL. Kandidatnomineringen inför kyrkomötesvalet och valet av stiftsfullmäktige avslutades i onsdags. Här följer en preliminär sammanställning av listorna och kandidaterna. 17.11.2023 kl. 16:10

ETT GOTT RÅD. Då artisten Jukka Leppilampi var 20 år hittade han de vägar i livet som han traskat på sedan dess. Han ångrar nästan ingenting. 16.11.2023 kl. 11:42