Ann-Christine Teir och Heidi Salminen har planerat kursen i vardagseknomi.

Små steg mot bättre vardagsekonomi

vanda.

I höst startar en grupp där människor får stöd att fundera på sin vardagsekonomi och hur små förändringar kan göra det lättare att klara sig.

5.8.2021 kl. 08:30

Hur skulle vi kunna hjälpa och stöda på ett smart sätt, så att människor skulle kunna hjälpa sig själva? frågade sig Heidi Salminen som är diakon i Vanda svenska församling.

Församlingens nya ”Ekonomi i vardagen”-kurs syftar till att väcka tankar, att tillsammans fundera på hur man spenderar och hur kunna göra det på ett mer sparsamt sätt.

– Tanken är att med små steg gå till en bättre och mer stabil ekonomi.

När diakoniarbetarna ger ut matbidrag till människor som söker ekonomisk hjälp, ser de vilka inköp som görs. Heidi Salminen satte sig ner med kvittona och mataffärens webbsida och såg: här och här skulle det gå att spara – och så föddes idén.

Hon säger att gruppen lämpar sig för människor i olika livssituationer. Främsta målgruppen är de människor som söker ekonomisk hjälp från församlingen, men hon tänker också att till exempel studerande kunde ha nytta av den.

– Egentligen vem som helst som vill förebygga möjliga ekonomiska krångel eller tycker det är svårt att klara sig med det man har. Att den ordnas dagtid begränsar ju, men om det finns intresse skulle man kunna ordna det här på kvällarna också.

Också den som har jobb kan ha det ganska knappt ibland. Människor har lån och skulder. Nu märker diakoniarbetarna även coronapandemins följder, människor tar kontakt efter att de blivit permitterade eller uppsagda.

– När man är i en svår situation kanske man inte heller orkar tänka desto mer. Man blir så fast i sin egna rutiner. Om man får någon att bolla tankarna med kanske det skulle sporra att göra en förändring.

Bygger gemenskap med mat

Upplägget har Salminen planerat tillsammans med Ann-Christine Teir, som är frivillig och förtroendevald i församlingen och som själv har erfarenhet av att kämpa sig upp ur ekonomiska svårigheter. Hon har också tidigare fungerat som stödperson, någon människor kunde vara i kontakt med för att fundera kring sin ekonomi.

– Jag är jättetacksam att vi har sådana frivilliga som kan hjälpa. Det är en stor resurs att jobba tillsammans med någon som har livserfarenhet, säger Heidi Salminen.

Gruppen träffas en gång i månaden under tre månader. Träffarna startar med en gemensam lunch, med mat som tillagas av svinnmat. Lunchen kan på det sättet bli en startpunkt för diskussionen. Vid varje träff håller de en andakt.

– Vi bygger också upp gemenskapen. Den är viktig, att det är tryggt. Det kan vara svårt för en människa att prata om sin egen ekonomi. Vem vill egentligen berätta om hur jag spenderar mina pengar?

Heidi Salminen poängterar att det gruppen talar om stannar där.

– Och man behöver inte säga något om man inte vill. Man kan vara tyst och följa med.

De pratar om tankar och känslor.

– Hurdana känslor vaknar när man tänker på pengar? Någon kan få ångest, någon kan bli orolig.

Deltagarna får en uppgift att jobba på: att jämföra beräknade utgifter för människor i olika livssituationer med sina egna, att planera en matsedel, att fundera på var de ser sig själva om ett halvår.

– De får ett häfte där de kan samla ihop recept och limma in månadsbudget, skriva in och planera sin ekonomi.

Som hemläxa får de efter varje träff hålla en veckas kvittodagbok. Sedan träffas de enskilt med diakonen eller stödpersonen och sitter ner och går igenom den.

– Det här är ett sätt att stöda en människa i vardagen. Förstås jobbar diakonerna fortfarande enskilt med klienter och går vid deras sida.

Emelie Wikblad


NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

UTNÄMNING. Kyrkoherden i Jakobstads svenska församling Jockum Krokfors blir ny verksamhetsledare för Martyrkyrkans Vänner från och med den 1 april nästa år. 25.10.2024 kl. 16:34

KARRIÄRSBYTE. Efter tolv år som kantor i Korsholm bytte Susanne Westerlund inriktning och utbildade sig till florist. – Musiken har jag inte lämnat, jag har bara kompletterat mitt kreativa språk, säger hon. 21.10.2024 kl. 16:48

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00

Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00