Mikael Lindfelt: "Vaccinerna har blivit ett signalvärde för något annat viktigt i livet"

forskning.

När Mikael Lindfelt och hans forskarkollegor började forska om attityder till vaccination för fem år sedan hade de ingen aning om hur aktuell deras forskning skulle komma att bli.

22.6.2021 kl. 09:00

Vad försöker ni ta reda på?

– Vi forskar inte i vacciner, utan i attityder kring dem. Vårt projekt är ett samarbete mellan teologisk livsåskådningsforskning och psykologi.

– Som teologer är vi intresserade av varför frågor om hälsa och hur man bäst tar ansvar för sin hälsa blivit så viktiga. Vaccinerna har blivit ett signalvärde för något annat viktigt i livet. De kopplas ihop med frågor om föräldraansvar, om tillit och om hur samhället är konstruerat.

Vad är det med vaccin som oroar folk?

– Vaccinernas trygghet och om vi vet vad de verkligen innehåller. Vissa är rädda för nålar och just nu är många rädda för biverkningar.

Vacciner är förebyggande hälsovård. Det är enklare att förebygga sjukdomar som kan få allvarliga följder än att vårda de insjuknade.

– Då blir frågan om man litar på det medicinska etablissemanget så mycket att man – trots att man inte har symptom – tar vaccin för en sjukdom som man kanske inte ens känner till. Det blir en spänning mellan individen och samhället – vaccintäckningen förutsätter ett kollektivt ansvar som kan ställas mot det personliga ansvaret för den egna hälsan och barnens hälsa.

Varifrån kommer misstron mot myndigheterna?

– I de nordiska länderna har den stora majoriteten tilltro till myndigheterna. Men myndigheterna är inte felfria, de kan också göra misstag. Myndigheternas agerande när det upptäcktes att vi har ett hundratal människor i Finland som insjuknat i narkolepsi efter vaccination mot svininfluensa lever fortfarande starkt i människors minnen.

– En del av utmaningen är hur allmänheten uppfattar vetenskapen och processerna nu under pandemin, när både vetenskapen och myndigheterna varit tvungna att säga: vi vet inte. Men det är precis det som vetenskapen ska göra, för det finns inte forskning på det ännu – tyvärr.

Hur ska man bemöta den som är skeptisk?

– Inom vårt forskningsprojekt räknar vi med två grupper. En mycket liten men högljudd grupp vaccinkritiker, ofta också pandemiförnekare, och en något större grupp av människor som är tveksamma till vaccin av olika anledningar. Den senare gruppen kan man lägga fram argument inför.

– Forskningen ska inte gå in i diskussion med den som tvekar – vi är mera intresserade av att det finns ett sånt här fenomen. Vi jobbar med att ta fram material som kan användas av de yrkesgrupper som ska föra de här samtalen.

– Den oro som förknippas med vacciner måste tas på allvar, och samtidigt måste man förstå att alla inte oroar sig för samma sak. Därför är det väldigt viktigt att myndigheterna lyssnar på alls slags oro och tar den på allvar.

Har pandemin påverkat människors syn på vaccin?

– Attityderna har blivit positivare. Nu kommer sjukdomen så nära att kopplingen mellan vaccinet och det man skyddar sig mot blir tydlig. Man förstår att det inte är trevligt att leva i ett samhälle som är stängt.

– En insikt som vi teologiska livsåskådningsforskare ganska länge har fört fram är att vi i vårt samhälle vaggats in i en massa trygghetsföreställningar om att livet går att kontrollera. Men den känslan är rejält skakad nu.

Mikael Lindfelt sommarpratar om vaccinattityder, vaccinskeptiker, fakta och åsikter i Radio Vega den 1.7.

Uppdaterad 23.6 kl. 11.20 med information om Mikael Lindfelts sommarprat.

Text: Erika Rönngård
Foto: Satu Karmavalo, Studio Koo Photography


Ledare. Var och en har religions- och samvetsfrihet. Det garanteras i grundlagens elfte paragraf. Den som vill säga att Gud finns har rätt att göra det. Den som vill säga att han inte finns har rätt att göra det. 2.7.2009 kl. 00:00

Samhälle. Reklametiska rådet har fått en klagan om den antireligösa reklampanj på bussar som pågår i huvudstadsregionen. 29.6.2009 kl. 00:00

Kultur. Pojoborna minns sitt socken med en utställning i församlingshemmet. På söndag firas Pojo 650 år med en festgudstjänst. 26.6.2009 kl. 00:00

Kyrka. Från och med torsdag kan man gå med i kyrkan via webben. 24.6.2009 kl. 00:00

Kyrka. Under midsommarnatten anlades en brand vid Bergans kapell i Esbo.  23.6.2009 kl. 00:00

Samhälle. Fritänkarnas och Humanistförbundets reklamkampanj "Gud finns inte" startar i dag. 22.6.2009 kl. 00:00

Kyrka. Jakobstads svenska församling överväger permitteringar bland personalen – men endast som yttersta alternativ. 18.6.2009 kl. 00:00

Kyrka. Runt om i landet finns det 270 vägkyrkor. Årets tema är kyrkotextilier. 19.6.2009 kl. 00:00

Kultur. Varför finns det inte en tio i topp-lista för andliga sånger och psalmer? Det undrade Trygve Erikson. Frågan resulterade i en sådan. 17.6.2009 kl. 00:00

Teologi. Johannes döparens födelsedag har firats sedan början av 400-talet. 20.6.2009 kl. 00:00

Samhälle. Ända sedan 1980-talet har det ordnats utbildning för frivilliga som vill hjälpa till vid vården i livets slutskede. 18.6.2009 kl. 00:00

Kyrka. Pater Teemu Sippo har blivit ny biskop för den katolska kyrkan i Finland 16.6.2009 kl. 00:00

Människa. Konstkritik, feminism och en gigantisk dödsrädsla – verkligheten är mångbottnad för en engagerad person. 17.6.2009 kl. 00:00

Kerstin Haldin-Rönn. Det var inte så långa utbildningar på 1960-talet. Jag hade inte hunnit fylla aderton innan jag fick tjänst som ungdomsledare i Karis församling. Jag minns att jag grät en skvätt på tåget. Det var långt hem till mamma i Korsholm. 17.6.2009 kl. 00:00

Ledare. 17.6.2009 kl. 00:00

nytt från domkapitlet. Borgå stifts domkapitel fastställde ett nytt handlingsprogram för bemötande och förebyggande av sexuella trakasserier och övergrepp. 12.3.2019 kl. 16:14

fest. Petrus församling i Helsingfors har nått en milstolpe. Den första helt egna kyrkan i Månsas invigdes på söndag eftermiddag och samtidigt firades Petrus församlings tioårsjubileum. Kyrkan var fylld till bristningsgränsen. 10.3.2019 kl. 20:46

nytt från domkapitlet. Kyrkoherdetjänsten i Sibbo svenska församling har sökts av Camilla Ekholm och Karl af Hällström. 7.3.2019 kl. 16:50

Personligt. Familjen Holmgårds dagar kretsar mest runt mattan på vardagsrumsgolvet. Där är Oliver, 3,5 år, medelpunkten. Oliver lider av sjukdomen INCL och bryts sakta ner. 7.3.2019 kl. 13:00

ekofasta. ”För att vi tillsammans skall kunna bevara hoppet.” I sin hälsning inför fastan vädjar biskoparna i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland för klimatet. 6.3.2019 kl. 11:49