Mikael Lindfelt: "Vaccinerna har blivit ett signalvärde för något annat viktigt i livet"

forskning.

När Mikael Lindfelt och hans forskarkollegor började forska om attityder till vaccination för fem år sedan hade de ingen aning om hur aktuell deras forskning skulle komma att bli.

22.6.2021 kl. 09:00

Vad försöker ni ta reda på?

– Vi forskar inte i vacciner, utan i attityder kring dem. Vårt projekt är ett samarbete mellan teologisk livsåskådningsforskning och psykologi.

– Som teologer är vi intresserade av varför frågor om hälsa och hur man bäst tar ansvar för sin hälsa blivit så viktiga. Vaccinerna har blivit ett signalvärde för något annat viktigt i livet. De kopplas ihop med frågor om föräldraansvar, om tillit och om hur samhället är konstruerat.

Vad är det med vaccin som oroar folk?

– Vaccinernas trygghet och om vi vet vad de verkligen innehåller. Vissa är rädda för nålar och just nu är många rädda för biverkningar.

Vacciner är förebyggande hälsovård. Det är enklare att förebygga sjukdomar som kan få allvarliga följder än att vårda de insjuknade.

– Då blir frågan om man litar på det medicinska etablissemanget så mycket att man – trots att man inte har symptom – tar vaccin för en sjukdom som man kanske inte ens känner till. Det blir en spänning mellan individen och samhället – vaccintäckningen förutsätter ett kollektivt ansvar som kan ställas mot det personliga ansvaret för den egna hälsan och barnens hälsa.

Varifrån kommer misstron mot myndigheterna?

– I de nordiska länderna har den stora majoriteten tilltro till myndigheterna. Men myndigheterna är inte felfria, de kan också göra misstag. Myndigheternas agerande när det upptäcktes att vi har ett hundratal människor i Finland som insjuknat i narkolepsi efter vaccination mot svininfluensa lever fortfarande starkt i människors minnen.

– En del av utmaningen är hur allmänheten uppfattar vetenskapen och processerna nu under pandemin, när både vetenskapen och myndigheterna varit tvungna att säga: vi vet inte. Men det är precis det som vetenskapen ska göra, för det finns inte forskning på det ännu – tyvärr.

Hur ska man bemöta den som är skeptisk?

– Inom vårt forskningsprojekt räknar vi med två grupper. En mycket liten men högljudd grupp vaccinkritiker, ofta också pandemiförnekare, och en något större grupp av människor som är tveksamma till vaccin av olika anledningar. Den senare gruppen kan man lägga fram argument inför.

– Forskningen ska inte gå in i diskussion med den som tvekar – vi är mera intresserade av att det finns ett sånt här fenomen. Vi jobbar med att ta fram material som kan användas av de yrkesgrupper som ska föra de här samtalen.

– Den oro som förknippas med vacciner måste tas på allvar, och samtidigt måste man förstå att alla inte oroar sig för samma sak. Därför är det väldigt viktigt att myndigheterna lyssnar på alls slags oro och tar den på allvar.

Har pandemin påverkat människors syn på vaccin?

– Attityderna har blivit positivare. Nu kommer sjukdomen så nära att kopplingen mellan vaccinet och det man skyddar sig mot blir tydlig. Man förstår att det inte är trevligt att leva i ett samhälle som är stängt.

– En insikt som vi teologiska livsåskådningsforskare ganska länge har fört fram är att vi i vårt samhälle vaggats in i en massa trygghetsföreställningar om att livet går att kontrollera. Men den känslan är rejält skakad nu.

Mikael Lindfelt sommarpratar om vaccinattityder, vaccinskeptiker, fakta och åsikter i Radio Vega den 1.7.

Uppdaterad 23.6 kl. 11.20 med information om Mikael Lindfelts sommarprat.

Text: Erika Rönngård
Foto: Satu Karmavalo, Studio Koo Photography


Kyrka. Då ärkebiskop Jukka Paarma öppnade biskopsmötet i dag i Helsingfors betonade han att kyrkan är till för andra. Ur kyrkans synvinkel ska man bekymra sig för människornas liv, ur det goda livets synvinkel. – Och då måste man fråga sig vart det goda livet har försvunnit, sade Paarma.   9.2.2010 kl. 00:00

Samhälle. I tankesmedjan Magmas fyra scenarier om det svenska i Finland år 2030 har Borgå stift försvunnit. Eller avfärdats med sju rader på en sida. 9.2.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkpressens webbläsare är överens om att det hör till vår uppgift som kristna att särskilt värna om miljön. 9.2.2010 kl. 00:00

Världen. I Sverige har kristendomen tonats ned i ämnet religionskunskap. I den nya kursplanen nämns kristendom, islam, judendom, hinduism och buddism i samma andetag. 8.2.2010 kl. 00:00

Kyrka. En videosnutt gjord för reklamkampanjen inför församlingsvalet väcker reaktioner bland svenskspråkiga. 7.2.2010 kl. 00:00

Kultur. För levnadskonstnären Thomas Törnroos representerar Gud trygghet, lugn och glöd. 6.2.2010 kl. 00:00

Kultur. Han frågar aldrig det han tror andra är intresserade av. Göran Skytte frågar uteslutande det han själv vill veta. 5.2.2010 kl. 00:00

Magnus Lindholm. Omsluten av Kaplabergets väldiga nävar och tusen änglars snabba vingslag vaknar jag en morgon till stilla psalm och bjällrors spröda klang. Himlen är ett relativt begrepp när själen söker sin hemvist efter år av irrfärder i universums utkanter. Helig är min boning och helgat är mitt rum, det förstår jag med stor tydlighet efter en första natt i tystnaden. Men kroppen gör motstånd, stretar och konstlar. Den insikten är kanske den svåraste i gryningen: Det bor ett helgon i varje människa och en gud i varje själ. 4.2.2010 kl. 00:00

Kyrka. Biskop Kari Mäkinen, professor Miikka Ruokanen och biskop Seppo Häkkinen är församlingsprästernas favoriter i ärkebiskopsvalet, enligt en undersökning som gjort av Radio Dei. 4.2.2010 kl. 00:00

Människa. Hon är ung men har hunnit tänka en hel del. Och hon valde en lite otippad bana. 4.2.2010 kl. 00:00

Ledare. En viktig bok i rätt tid. Ungefär så karaktäriserade Kimmo Kääriäinen, chef för Kyrkans forskningscentral, biskop Seppo Häkkinens doktorsavhandling ”Ihanne ja todellisuus”, alltså ”Ideal och verklighet”, då den nyligen publicerades. 4.2.2010 kl. 00:00

Samhälle. I en färsk undersökning som pod.fi låtit göra kommer det fram att att problem med rusmedel och mental ohälsa har ökat bland unga. 3.2.2010 kl. 00:00

Samhälle. test 2.2.2010 kl. 00:00

Kyrka. Elisabeth Sandlund var huvudtalare på Ungdomens kyrkodagar 2010. 2.2.2010 kl. 00:00

Kyrka. Ungdomens kyrkodagar 2010 avslutades på Lärkkulla, Karis i söndags. En av de motioner som väckte mest debatt under Ungdomens Kyrkodagar 2010 handlade om energidrycker i församlingarnas verksamhet. 2.2.2010 kl. 00:00

adventstid. Författaren Kjell Westö är svag för adventstiden och julen. Han brukar besöka kyrkor för att sitta ner och fundera en stund – trots att han inte själv är medlem i kyrkan. 28.11.2019 kl. 12:00

julkalender. Församlingarna i huvudstadsregionen delar ut en julkalender till sina medlemmar. Glad adventstid önskar din församling! 28.11.2019 kl. 11:37

betraktat. "Det går så lätt att förvandla den här tiden till ett enda långt fredagsmys. Glögg och pepparkakor för hela slanten. Men ska vi under den här adventstiden försöka slå följe med mannen som lånar en åsna för att komma närmare oss?" frågar Juanita Fagerholm-Urch. 30.11.2019 kl. 09:00

utdelning. Poststrejken är slut och idag trycks Kyrkpressens adventsnummer. På många håll hinner tidningen tyvärr inte fram till första advent 27.11.2019 kl. 14:58

Migrationsverket. Efter Europeiska människorättsdomstolens avgörande meddelar nu Migrationsverket att man kommer gå igenom femhundra negativa asylbeslut. 22.11.2019 kl. 13:57