Tuomas Anttila sorterar frimärken som människor donerat och säljer dem vidare för att samla in medel till missionen. Frimärkena från Kyrkpressens krysslösningar har bidragit med tusentals euro genom åren.

"Det ger glädje att få se ett intressant frimärke. Det är en upplevelse som inte handlar om ägandet i sig."

FRIMÄRKEN.

Tuomas Anttila samlar inte längre frimärken för egen räkning. Det här får många köpare att återvända till hans nätauktioner – de vet att han inte tar undan de bästa märkena till sin egen samling, utan säljer vidare allt som kommer in.

11.5.2021 kl. 16:27

Som sjuåring började Tuomas Anttila samla frimärken. När han blev vuxen och bildade familj blev det egna samlandet mera passivt, men numera använder han sitt frimärkskunnande för att stöda missionsarbetet.

Hur började frimärkssamlandet för missionen?

– Våren 2008 föreslog jag för Svenska Lutherska Evangeliföreningen (SLEF) att vi skulle kolla om det fanns människor som ville lämna in frimärken till förmån för missionsarbetet.

Det fanns det, och Anttila fick ihop en stor låda under sommaren som han sedan sorterade och visade upp för en frimärkshandlare.

– Vi fick ett erbjudande för en struntsumma och då valde jag att testa att själv sälja frimärkena via nätauktioner. Vi som säljer för välgörenhet har inte alls samma omkostnader som kommersiella aktörer.

Nästan 95 procent av de inkomster som frimärksförsäljningen ger kommer missionen till godo.
Året därpå började han samla in frimärken från den finska systerföreningen SLEY och numera bidrar föreningarna med ungefär lika mycket frimärken båda två. Intäkterna – ungefär 5 000 euro per år – delas mellan dem.

– Frimärkena från Kyrkpressens krysslösningar har bidragit med tusentals euro genom åren. Det handlar om nyare frimärken som har högre värde på marknaden.

Vad händer med frimärkena som lämnas in?
– Allt som är helt säljs vidare. Jag går igenom det som lämnats in, plockar bort söndriga frimärken och samlar ihop dem till större partier.

De flesta frimärkena säljer Anttila själv via en auktionssajt för samlare, men enstaka värdefullare frimärken säljs genom en frimärksaffärs traditionella auktioner.

– När jag lägger ut nätauktioner skriver jag att försäljningen sker till förmån för missionen och jag brukar också sätta ut länkar så att man kan läsa mer om insamlingsändamålen.

En del köpare återkommer gång efter gång, och Anttila tror att det beror på att han säljer för missionen och inte själv plockar ut de bästa märkena till sin egen samling.

– Köper man frimärken via en frimärkesaffär är det svårt att göra fynd, men de här köparna vet att jag säljer vidare allt som kommer in.

Vilka frimärken tycker du själv mest om?

– Jag tycker utlandssamlingen är intressantast. Det finns frimärken från missionsländerna, ganska ovanliga utomeuropeiska länder, med där. Jag tycker att de är mest färgglada och varierade.

– Jag har lärt mig massor genom det här arbetet och det personliga samlarbehovet tillfredsställs utan att jag behöver samla mer i mina egna skåp. Det ger mig en möjlighet att se sådant material som jag som vanlig samlare aldrig skulle ha stött på.

– Det ger glädje att få se ett intressant frimärke. Det är en upplevelse som inte handlar om ägandet i sig.

Hur kom det sig att du blev aktiv i SLEF?

– Jag har församlingsbakgrund och är uppvuxen i en finskspråkig familj i Satakunda. Efter konfirmationen blev jag aktiv i SLEY. Jag gjorde militärtjänst på svenska i Dragsvik och under det året träffade jag min blivande hustru som kommer från Österbotten och sjöng i SLEFs ungdomskör Evangelicum. Jag tror att den andra gången vi träffades var under SLEFs påskläger på Klippan där jag deltog genom Kristliga beväringsgruppen.

GÖR: Är lärare i religion.
BOR: I Lillhoplax i Helsingfors.
FAMILJ: Frun Lilly-Ann, barnen Ester, Mirjam, Henrik och Lydia.
INTRESSEN:
Församlings- och föreningsliv, sång – allra helst psalmsång tillsammans med andra.

Erika Rönngård


kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43

Övergrepp. Ett barn misstänks ha blivit utsatt för sexualbrott i de evangelisk-lutherska församlingarna i Vasa hösten 2022. Det misstänkta brottet är anmält till barnskyddsmyndigheterna och polisen. 20.12.2022 kl. 10:59

musik. – Julen kan vara härlig på morgonen och hemsk på kvällen, säger Emma Raunio. Hon är aktuell med en strålande vacker julskiva, som handlar om att mörkret är en förutsättning för att vi ska se det ljusa. 20.12.2022 kl. 10:00

samer. Forskaren Helga West jämför de tre nordiska folkkyrkornas försonings­processer i norr. Det ska blir en doktorsavhandling i teologi. 19.12.2022 kl. 08:00

jul. Vem är du? 10-åriga Filip Åström tycker att det bästa med julen är att få vara tillsammans, och att vuxna hinner vara lite knasiga när de har ledigt. 21.12.2022 kl. 19:00

Nekrolog. "Redan under studietiden, men framför allt i samband med studentrevolten 1968, kom han till insikt om att teologin måste anpassas till det omgivande samhället. Frälsningen ska gälla hela människan och inte bara själen." 19.12.2022 kl. 14:26

UTNÄMNING. Biskopen har den 15 december utnämnt kaplanen i Närpes församling Ann-Mari Audas-Willman och sakkunnige för arbetet bland finländare utomlands och kyrkans turistarbete vid Kyrkostyrelsen Bror Träskbacka till prostar. 15.12.2022 kl. 14:13

BERGÖ. När tillvaron var tuffare och jularna enklare … Johan Klingenberg delar med sig av minnen från 1950- och 60-talets Bergö. 7.12.2022 kl. 09:54

Zacharias Topelius. – Topelius tro förändrades med tiden, så som jag tror att den gör för de flesta. Det säger doktoranden i kyrkohistoria Erika Boije. 8.12.2022 kl. 13:15

BORGÅ STIFT. En morotsbakelse med vit choklad och tranbär – biskop Bo-Göran Åstrand vispade till Borgå stiftsjubileumsbakverk. 30.11.-0001 kl. 00:00

SANKT OLAV OSTROBOTHNIA. Arbetet med att utveckla pilgrimsleden Sankt Olav Ostrobothnia har inte tagit slut, även om biskop Bo-Göran Åstrand nu invigt både leden och pilgrimscentret i Trefaldighetskyrkan i Vasa. 28.9.2024 kl. 18:38

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Borgå stift kommer att få två nya präster i slutet av oktober. Bland annat det meddelar domkapitlet i Borgå stift. 27.9.2024 kl. 17:51

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Jan Nygård blir ny tillförordnad kyrkoherde i Larsmo. Domkapitlet har förordnat Nygård att efterträda Max-Olav Lassila som går i pension. 27.9.2024 kl. 17:26

KYRKHELG NORD. Kyrkhelg Nord är kaffe, glass och vänner. Men också Ray Baker som både ursäktar och uppmuntrar konservativa kristna. Det övergripande temat under årets kyrkhelg kan sammanfattas som ”anpassa er inte”. 26.9.2024 kl. 11:05

podcast. Bröllopskollektivet varvar snack om estetik och fix med reflektioner kring relationer. – Att man bråkar betyder inte att man har ett dåligt förhållande, utan att man har ett förhållande, säger Saara Schulman. 25.9.2024 kl. 17:10