Bjarne Boije var en av nyckelpersonerna bakom Kyrkpressen för femtio år sedan.

Bjarne Boije: "Det var många som trodde att det inte skulle gå att ge ut Kyrkpressen"

Kyrkpressen.

Biskopen var tveksam, men han ville inte vara den som hindrade att Kyrkpressen startade. Om Borgar tar ansvar för innehållet och Boije för ekonomin så måste vi försöka, sade biskopen. Så blev det. (Den här texten publicerades i KP 1/2020. KP publicerar den i repris som en hyllning till Bjarne Boije, 100 år.)

21.4.2021 kl. 12:31

För femtio år sedan krävdes två BB:n för att föda fram Kyrkpressen, Bror Borgar och Bjarne Boije. Borgar var då verksamhetsledare på Församlingsförbundet och Boije dess vd.

– Det var många som trodde att det inte skulle gå att ge ut Kyrkpressen. Men vi fick igenom det, säger Bjarne Boije, idag 98 år.

Det slutliga beslutet gjordes av Församlingsförbundets styrelse som bestod av femton personer med biskop Karl-Erik Forsell som ordförande.

– Biskopen var lite rädd och många styrelsemedlemmar tveksamma. Men när Bror Borgar och jag lovade ta ansvar för tidningen ville ingen stjälpa den. Någon omröstning behövdes inte i styrelsen.

Varifrån tanken på en tidning som skulle nå ut till alla församlingsmedlemmar i Borgå stift kom vet Boije inte. Något sådant tidningskoncept fanns nämligen inte, varken i Finland eller i Sverige.

– Vi var fem, sex personer som började prata om tidningen. Det fanns ett behov av en förenande länk inom stiftet.

Kyrkpressens föregångare Församlingsbladet gick bara till de anställda och hade en upplaga på 6 500.

– Innan Kyrkpressen startade hade vi funderat och pratat mycket, också med biskopen. Hur skulle vi gå till Församlingsförbundets femton styrelsemedlemmar och säga att vi vill ta bort tidningen och börja med en ny? Men vi var starkt på gång och ville ha en bättre och större tidning än Församlingsbladet.

Ett avgörande stöd för Kyrkpressen gav Marga Ahlqvist, Helsingforsförsamlingarnas informationschef. Hon lovade att alla stadens dåvarande sju svenska församlingarna kommer med.

– Det löftet tog vi vara på. Vi var övertygade om att det kommer att gå.

"Det löftet tog vi vara på. Vi var övertygade om att det kommer att gå."


Var ni oroliga?

– När vi fick löfte om att Helsingfors kommer med vågade vi tro på att det ska lyckas. Helsingfors gav oss kanske 30 000 prenumeranter. De som visste sade att vi måste få en upplaga på 80 000. Vi fick slutligen 82 000 det första året.

Alla församlingar var ändå inte med från början. För att öka upplagan besökte Boije församlingarna och försökte få dem att prenumerera på Kyrkpressen.

– Jag talade positivt för tidningen, hur billig den var och hur gemenskapen i stiftet blir bättre när vi blir flera tillsammans. Jag ville att alla skulle komma med. För att få igenom det hade vi bara fyra mark (cirka 65 cent) per år som prenumerationsavgift. Redan det andra eller tredje året fick jag alla församlingar med, utom en på Åland.

Bojie tyckte det var trevligt att åka runt till församlingarna.

– Förutom en gång då jag var till Vasa. Då blev jag hastigt sjuk på hemvägen. Det var en asiatisk influensa som bröt ut snabbt med hög feber. Jag hade varit och talat med kyrkoherden i Malax och fick feber när jag skulle köra hem på kvällen. Jag var väldigt rädd för jag var ju ensam i bilen. Men jag klarade mig.

En avgörande gräns för Kyrkpressen gick vid 100 000 exemplar. Då blev utgivningen betydligt billigare.

– Som störst var upplagan över 120 000.

"Som störst var upplagan över 120 000."

Han hade räknat ut att Kyrkpressen kommer att gå runt ekonomiskt.

– Hur jag gjorde det må vara min sak. Men så dum var jag inte jag räknade med att prenumerationsavgiften på fyra mark skulle ha räckt. Jag räknade med att det skulle gå på minus till en början. Men Församlingsförbundet som helhet gick på vinst. Tillsammans klarade vi det.

Att lägga ner Församlingsbladet väckte också ett visst motstånd. Tidningen hade funnits nästa lika länge som Borgå stift och skulle ha fyllt 50 år 1970 om inte Kyrkpressen kommit.


Vem läste Församlingsbladet?

– Jag tror det var församlingarna som prenumererade åt de anställda.

Församlingsbladet hade då två anställda som gick över till Kyrkpressen. Borgar blev chefredaktör.

– Sedan Kyrkpressen kom till har den varit en förenande länk i Svenskfinland. Den fanns och blev till för till för församlingarna. Men alla tycker inte så längre. Jag har ingen förståelse för församlingar som inte vill vara med. Men jag har inte har insyn i församlingarnas ekonomi längre. Jag har sagt mitt. Min syn på saker börjar bli gammal.


Såg till att ekonomin var i skick

Bjarne Boije blev anställd av Församlingsförbundet 1951. Då hade förbundet sju anställda.

– Jag hade hand om det mesta på förbundet. När jag började var ekonomin dålig och det var svåra beslut som måste tas.

De första åren måste han gå till kyrkostyrelsen för att gemensamt med dem gå igenom ekonomin. När ekonomin blev bättre behövde han inte längre göra det.

– Kyrkpressen hjälpte inte till för att göra Församlingsförbundets ekonomi bättre. Det var andra åtgärder.

När Församlingsförbundets ekonomi blev bättre hade de muskler att dra igång Kyrkpressen.

– Jag hade inte så mycket att göra med Kyrkpressen, jag såg bara till att ekonomin var i skick.

Bjarne Bojie har läst Kyrkpressen sedan 1970. Men det senaste året har synen blivit så pass mycket sämre han är beroende av att hustrun Disa högläser för honom.

– Kyrkpressen har haft mycket bra saker, men ibland också lite sämre saker. Jag önskar att väckelsetonen inte glöms bort.

Till det stora hela har han varit nöjd med tidningens innehåll. Han är också glad att den kommit ut i 50 år.

– Jag har ju ändå varit med om att starta den och valt de första huvudredaktörerna. Det var roligt att jobba för en sak och se hur den utvecklats.

"Jag har ju ändå varit med om att starta den och valt de första huvudredaktörerna. Det var roligt att jobba för en sak och se hur den utvecklats."

Under Boijes tid hade Församlingsförbundet som mest 96 anställda.

– Fyra-fem av dem kan ha jobbat på Kyrkpressen. Vi hade ett eget tryckeri, Frams tryckeri i Vasa med 50 anställda, förlaget och bokhandeln.

– Nu har jag bara Disa och Herren. Jag talar med Gud fem, sex gånger om dagen. Det tycker jag om att göra. Många människor har det svårt och jag hjälper gärna genom att be för dem.

Text och foto: Johan Sandberg


Försöket med stiftsskreterarna för mission har utfallit väl. Men missionsorganisationerna vill inte stå för sekreterarnas löner. I synnerhet inte för de arbetsuppgifter som inte har med mission att göra. 1.7.2015 kl. 08:41

utlandshjälpen. Utrikesministeriet meddelade i dag att 43 % av medlen för utvecklingsarbete fråntas Kyrkans utlandshjälp. Enligt utlandshjälpens uträkningar betyder det här att över 300 000 människor inte får den hjälp de annars hade fått. 30.6.2015 kl. 14:52

pride. Evangelisk-lutherska kyrkan deltog på förra veckans Pridefestival i Helsingfors med flera egna evenemang. 29.6.2015 kl. 13:56

mariehamns församling. Mariehamns församling sätter ner foten och kräver att Kyrkostyrelsen åtgärdar de problemen med folkbokföringssystemet Kirjuri. 25.6.2015 kl. 11:27

påven. Medier världen över har reagerat på det officiella offentliggörandet av påven Franciskus encyklika om miljön. 25.6.2015 kl. 11:17

pride. Dickursby och Vandaforsens församling uppmärksammas av Helsingfors pridefestival. 25.6.2015 kl. 11:05

maria immonen. Lutherska världsförbundet har valt FM Maria Immonen, 46, till chef för avdelningen för Världstjänst för de följande fem åren. Immonen är den första kvinnan i den ledande positionen. 22.6.2015 kl. 10:11

midsommar. Varför använder han så hårda ord? Är det kläderna som gör mannen? Och har han faktiskt en god relation till sin släkting Jesus? Johannes Döparen berättar allt i en tuff midsommarintevju med KP:s redaktör Ulrika Hansson från år 2010. 19.6.2015 kl. 08:00

Årets största andliga möte i Norden hålls nästa vecka på Söderfjärden i Vasa. 75 000 människor väntas delta i gammellaestadianernas sommarmöte Suviseurat. 17.6.2015 kl. 14:25

Domkapitlet i Borgå stift har fått en ny stiftssekreterare för personalvård. 17.6.2015 kl. 13:53

slef. Det blir ingen ändring i Helsingfors kyrkliga samfällighet fördelning av bidragen till missionsorganisationerna. Endast en del organisationer får stöd. 12.6.2015 kl. 15:22

juliette day. Docent Juliette Day är passionerat intresserad av de kvinnor som levde och verkade i den tidiga kyrkan. – De var vanliga människor. En del av dem var rika kvinnor med makt och autonomi, jag kallar dem för ”Rich Bitches in the Holy Land”. 11.6.2015 kl. 16:16

Enligt den pakistanska pastorn Joel Samuel var 2014 det värsta året hittills för Pakistans kristna. Han får medhåll av biskop Humphrey Sarfaraz Peters som besökte Finland förra veckan. – Den religiösa intoleransen har vuxit. 4.6.2015 kl. 14:01

Det är svårt att skapa något nytt, nästan omöjligt att vara kreativ, inom kyrkan. Tanja Holm vill skapa en ny kultur gällande frivilligarbetet. Det ska vara enklare att komma med, nya idéer får inte fastna i byråkratin. 4.6.2015 kl. 00:00

bistånd. Redan nästa år försvinner 40 procent av de årliga medlen från alla biståndsorganisationer som Utrikesministeriet samarbetar med. 2.6.2015 kl. 14:01

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Kyrkoherden i Matteus församling Stefan Forsén valdes hösten 2018 till direktör för det gemensamma församlingsarbetet vid samfälligheten i Helsingfors. Sedan dess har han varit tjänstledig från tjänsten som kyrkoherde i Matteus församling. Nu meddelar Forsén att han avgår från kyrkoherdetjänsten. Det här och en lång rad andra ärenden behandlade domkapitlet vid Borgå stift på sitt möte på torsdagen. 8.4.2022 kl. 14:45

BORGÅ DOMKAPITEL. Hon för in erfarenhet av över 20 år vid Röda Korset – och är nyvigd som präst. 8.4.2022 kl. 09:34

Ukraina. Det tog Olha Holubova över en vecka att ta sig från hemmet i Charkiv till tryggheten hos dottern Mariia Skog med familj i Korsholm. Kvar i Charkiv blev maken Yevhen. 8.4.2022 kl. 19:00

ORTODOXA KYRKAN I FINLAND. Vi har hundratals ryskspråkiga från Ryssland här, och redan innan flyktingarna kom hade vi ganska heta diskussioner efter gudstjänsterna. Jag är orolig. Det är så otroligt lätt att piska fram en het och krigisk atmosfär, säger Aleksej Sjöberg, ortodox kyrkoherde i Tammerfors. 30.11.-0001 kl. 08:21

Trakasserier. – Att andelen som upplevt trakasserier är så stor vittnar om att man pratar mer om trakasserier och vad man inte ska tolerera i arbetsgemenskapen, säger Veli-Matti Salminen, som är tf chef för Kyrkans forskning och utbildning. 6.4.2022 kl. 20:35