Tiina Kaaresvirta är studentpräst på Metropolia, Alexandra Eriksson socialpolitiskt ansvarig i Hankens studentkår.

"Det känns som om man som studerande mister en stor del av sitt liv just nu"

Studerande.

Studerande behöver stöd under undantagstiden – och antagligen klarnar det verkliga stödbehovet först när livet börjar normaliseras.

14.4.2021 kl. 00:00

Studerandes välmående är alltid en viktig fråga, men just nu är den extremt viktig, säger Alexandra Eriksson. Hon sitter i styrelsen för Hankens studentkår och är socialpolitiskt ansvarig.
Nästa vecka ordnar studentkåren en välmåendevecka, och så fort pandemiläget tillåter kurser med fysisk närvaro hoppas de kunna erbjuda en kurs i psykisk förstahjälp. På kursen lär deltagarna sig hur de kan stötta en närstående som har det svårt. Efter kursen kan deltagarna välja att bli stödhankeiter.

– Stödhankeiterna är frivilliga studerande som gått kursen och som vill finnas till hands om någon känner sig ensam eller behöver prata. Det är viktigt att vi har lågtröskelverksamhet och erbjuder en möjlighet att prata med någon.

Just nu saknar studerande verkligen sina vardagliga kontakter. För dem som dessutom nyligen flyttat till en ny stad eller ett nytt land för att inleda sina studier kan ensamheten vara extra tung. De har lämnat sin familj och vänner bakom sig och restriktionerna gör det svårt för dem både att resa hem för att träffa familj och vänner och att lära känna nya människor.

– Vi försöker ordna online-evenemang, men det är helt enkelt inte samma sak som att ses fysiskt, säger Eriksson.

Många gråter

Tiina Kaaresvirta har varit studentpräst på yrkeshögskolan Metropolia sedan 2013. Hon upplever att skillnaderna är stora mellan de studerande just nu.
– Det finns de som hittat en rutin för vardagen och kan upprätthålla sociala kontakter, men det finns också de som mår väldigt dåligt och upplever stress över att behöva tillbringa så mycket tid ensamma.

– När allt händer på Zoom eller Teams uppstår inga spontana kontakter som efter en vanlig föreläsning. Det är också många som saknar att få studera i grupp.

Alexandra Eriksson vittnar om att många särskilt saknar de alldeles vardagliga kontakterna, som att hälsa på någon i matsalen, sitta i biblioteket och läsa eller ta en lunchkaffe med någon.
– Många känner också en enormt betungande oro för framtiden eller är utmattade.

Oron kan gälla både sommarjobbssökande och huruvida man får ihop tillräckligt med studiepoäng för att få behålla studiestödet.
– Det känns som om man som studerande mister en stor del av sitt liv just nu, just när man skulle vilja kasta sig ut i livet och lära sig mer om sig själv, säger Eriksson.

Medan det fanns en tydlig framåtanda när Finland gick in i undantagstillståndet för ett drygt år sedan upplever Kaaresvirta nu att många är väldigt trötta på situationen.
– Många studerande som jag samtalar med gråter och undrar om livet alltid ska vara så här.

Hon påminner om att för den som är ung är ett år en förödande lång tid.
– När man är lite äldre har man hunnit vara med om att det kommer både lättare och svårare tider i livet och att det svåra inte varar för alltid.

Foto: Pexels/Andrea Piacquadio

Kaaresvirta upplever inte att det nödvändigtvis är fler personer än vanligt som tagit kontakt med henne, men att de ämnen som folk vill diskutera med henne är annorlunda.
– Oavsett vad de går igenom finns coronan alltid med i bakgrunden. När de får möta någon som lyssnar och uppmuntrar kommer tårarna.

Studentprästerna satsar just nu extra mycket på att föra ut budskapet om att de finns, att man kan prata med dem och att de försöker hjälpa. Den själavård de erbjuder är mycket efterfrågad, och de har också startat olika vänskapsprojekt för de studerande och ordnat samlingar kvällstid via Zoom för att försöka ersätta de spontana mötena.
– Vårt mål är att människor ska kunna mötas med låg tröskel. Det känns väldigt fint att se att människor får kontakt och blir vänner.

Alexandra Eriksson upplever att Hanken gjort ett gott jobb med distansundervisningen.
– De har anpassat sig bra och snabbt – men det betyder inte att det inte skulle ha varit tungt för studerande.

Högskolorna har gjort sitt, men Eriksson efterlyser åtgärder från statligt håll.
– Konkreta åtgärder, till exempel gällande studiestödet, skulle ha behövts redan i höstas. Det skulle vara viktigt att studerande inte behövde vara rädda att mista studiestödet om de inte orkar studera i normal takt just nu.

Studerande behöver exitplan

Alla längtar efter den vanliga vardagen just nu. Men vare sig Eriksson eller Kaaresvirta tror att enbart återgången till det normala kommer att återge alla studerande livsglädje och studiemotivation.

– De som haft svårast att klara av nedstängningen kommer att behöva stöd framöver, och vi ser inte nödvändigtvis omfattningen av det behovet än. Det är viktigt att de får tala med någon som lyssnar och stöttar och hjälper dem att komma vidare i livet, säger Kaaresvirta.

– Vi studerande skulle också behöva en exit­plan när läget börjar lugna sig. I vilket skede öppnar biblioteken och när får vi börja äta på lunchrestaurangerna? säger Eriksson.

Kaaresvirta påminner om att vi behöver hopp i dessa tider av skrämmande nyhetsinslag.
– Visst är det viktigt att vi får rapporter om vad som händer, men det är också viktigt att komma ihåg att världen har gått vidare från alla tidigare perioder av epidemier och krig. Tiderna kommer att förändras den här gången också.

Erika Rönngård


Helsingfors . – Det var mycket lugnare att sova här än i stadens härbärge, säger han som inte har ett eget hem. 16.12.2016 kl. 16:50

givmildhet. Kan vi förändra oss själva och världen genom att kombinera barnets blick och den vuxnas plånbok? 16.12.2016 kl. 14:53

Helsingfors. Efter en lång process blir nu Daniel Björk officiellt kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 14.12.2016 kl. 15:38

krishjälp. Evanglisk-lutherska kyrkans samtalstjänst är öppen på grund av branden i Nordsjö där fyra personer dog. 9.12.2016 kl. 13:00

religiösa högtider. Finländare firar fler religiösa fester än någonsin – och lucia kvalar in bland de populäraste tre för oss finlandssvenskar. 8.12.2016 kl. 13:24

Helsingfors. Medieforskaren Ari Nykvist kommenterar reaktionerna på den julkalender som församlingarna i huvudstadsregionen sänt till sina medlemmar. 8.12.2016 kl. 13:10

Strukturer. I Kristinestad fortsätter diskussionen om en sammanslagning av den finska och den svenska församlingen. Församlingsrådet i den svenska församlingen vill utreda frågan vidare och för den till det gemensamma församlingsrådet. 1.12.2016 kl. 16:03

Svenskt rum. S:t Jacobs kyrka är ett viktigt svenskt rum på Drumsö. Det var signalen från de Drumsöbor och församlingsanställda som samlades till möte i går kväll för att ta strid för sina utrymmen. 1.12.2016 kl. 11:53

böcker. "Det är viktigt för alla stressade människor att hinna landa en aning och få julstämning." 1.12.2016 kl. 10:31

församlingsstruktur. Processen kring en möjlig sammanslagning av församlingarna i Pedersörenejden har tagit ett steg framåt. Vart det leder är ännu oklart. 30.11.2016 kl. 13:09

advent. Hör Emma Audas, Lucas Snellman och Katarina Gäddnäs andakter i advent. 25.11.2016 kl. 13:07

eutanasi. Bibeln ger oss inget direkt svar på frågan om aktiv dödshjälp. Det tunga ansvaret ligger på oss. Det säger Hilkka Olkinuora, som välkomnar diskussionen också inom kyrkan. 24.11.2016 kl. 13:25

profilen. Sara Razai har bestämt sig för att inte vara rädd och för att släppa kontrollbehovet. I hennes hem samsas muslimsk bordsbön med kristen söndagsskola. Och i familjen pratar de svenska, finska, dari och engelska. 24.11.2016 kl. 10:31

nödlogi. Ett kvällsmål, en natt på en madrass, morgonmål när du vaknar. I Petrus församling förbereder sig anställda och frivilliga för det tillfälliga härbärge som är öppet den 5–12 december. 22.11.2016 kl. 10:29

kyrkans fyraårsberättelse. Finländarna går fortsättningsvis oftast i kyrkan på julafton. 2015 besökte 320 000 människor kyrkan eller församlingen den dagen. 22.11.2016 kl. 10:16

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11