Man kan ju inte förstå påsken, men jag har kunnat sätta in den i ett sammanhang, säger Sören Lillkung.

Sören Lillkung: ”Det är sällan jag är så glad som på påskdagen”

Påsk.

– Som människa och sångare har jag upplevt en enorm rikedom genom att ta del av påskens musikverk, säger Sören Lillkung.

31.3.2021 kl. 13:05

Sören Lillkung bekantade sig tidigt med passionerna, oratorier som handlar om Jesu lidande.

– Som ung åkte jag till Munsala kyrka och lyssnade på Matteuspassionen. Jag tyckte nog att den var lite lång; jag var ung och bänkarna var hårda. Men ändå var det någonting som var viktigt i allt det där.

När han sedan studerade sång i Sibelius-Akademin fick han sjunga Johannespassionen för första gången i Korsholms kyrka år 1993.

– Det var Rainer Holmgård som satte igång den här traditionen och jag minns hur glad jag blev när han tog kontakt. Många av oss österbottniska sångare har tagit del av den här viktiga traditionen. Själv har jag varit med ett tjugotal gånger.

– Att sjunga en passion är inte att ta del av vilket musikverk som helst, utan att ta del av den bibliska berättelsen. Det är en väldigt stor skillnad.


Har du en favorit bland passionerna?

– Passionerna är ganska långa. Det blir som en egen prövning, skrattar Sören.

– Johannespassionen tycker jag bäst om. Jag tycker också om Matteuspassionen, men Johannespassionen är lite kortare. Det passar mig – det har med min rastlösa läggning att göra. Den är också lite mera dramatisk.

– Det är både roligt men också ganska betungande att göra en roll i en passion. Man måste vara väldigt koncentrerad, men det är angeläget och viktigt att göra det. Det handlar om död och liv.

– Johannespassionen tycker jag bäst om. Jag tycker också om Matteuspassionen, men Johannespassionen är lite kortare. Det passar mig – det har med min rastlösa läggning att göra. Den är också lite mera dramatisk. (FOTO: CATA PORTIN)





Hur mycket tänker du som sångare på budskapet?

– I all musikteater kommer texten först, sedan kommer gestaltningen och musiken. Evangelistens roll, tenoren, är oerhört krävande och jag har alltid beundrat de sångare som klarar den rollen.

– Mitt byte av jobb innebar en paus i min sångkarriär. Nu när jag inte sjunger har det blivit väldigt viktigt att lyssna på verken. Att sitta i kyrkan och få ta del av påskens budskap genom dessa verk tillsammans med andra människor är otroligt. Det går inte att ta till sig verken på samma sätt virtuellt.


Hur minns du dina barndomspåskar?

– Jag minns påsken med värme, samtidigt som det var någonting allvarligt över det, som man inte kunde sätta fingret på när man var liten.

– Påsken i Österbotten är som om en underlig blandning av påskbrasa och religion. Jag tyckte om att besöka påskbrasorna i Jeppo och Oravais. Påskbrasorna med allt däromkring var rena rama nöjesfältet! I brasorna slängde man allt från gamla bildäck till barrlösa julgranar. Man börjar fundera på hur miljövänligt det var.


Hur minns du påsksöndagen?

– Det är sällan jag är så glad som på påsksöndagen! Jag får ta del av påskliljor och glädjande ofta barnkörer Redan som barn minns jag att ljuset segrade. Det var vår!

– Sedan har påsken fördjupats för mig. Man kan ju inte förstå påsken, men jag har kunnat sätta in den i ett sammanhang. Våren och påsken förenas ju i ljuset och uppståndelsen – och det livgivande religiösa budskapet att vi människor är förlåtna.


Sören Lillkung

  • VD för Svenska kulturfonden
  • Gör på påsken: Vi brukar ofta åka till Österbotten och träffa släkt och vänner. I år blir det att fira påsk i stillhet i Pellinge med delar av min familj.
Christa Mickelsson


Människa. I Namibia kallades jag den finska flickan. Jag har arbetat hårt för att bli en namibisk flicka. 9.12.2010 kl. 00:00

Ledare. När Egypten väljer parlament höjer varken egyptierna eller resten av världen på ögonbrynen. Därför blir det inte mer än ett par spalter kring valet häromveckan alltmedan medierna armbågas runt politiskt skvallerstoff från Wikileaks. 9.12.2010 kl. 00:00

Kultur. Kyrkpressens webbartiklar har försetts med en Gilla-knapp och kommentarmöjlighet via Facebook. 9.12.2010 kl. 00:00

Marina Wiik. På förra årets firmajulfest övergav vi tingel-tangelklapparna till förmån för mer personliga ”presentkort”. Några veckor före festdagen dök det upp en låda i kafferummet för små röda kort: ”God jul, kära kollega! Det är roligt att jobba med dig! Jag är glad att kunna göra följande för dig...” 9.12.2010 kl. 00:00

Samhälle. När den offentliga sektorn inte klarar av alla sina uppgifter blir frivilligarbetet allt viktigare. Församlingens erfarenhet av diakoni får aktualiserad betydelse i kommunsammanslagningens tidevarv. 8.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. I år ordnas för första gången julvälsignelser för hela familjer i Helsinfors domkyrkoförsamling. 8.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Predikan i självständighetsdagens gudstjänst i Helsingfors domkyrka hölls i år av Tammerforsbiskopen Matti Repo. 7.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Vandaborna demonstrerade för eget församlingshem. 7.12.2010 kl. 00:00

Människa. Som kristen är han en andra klassens medborgare. Det medger Dennis Datta gärna och utan att darra på rösten. I hans hemland Bangladesh är det islam som gäller. 2.12.2010 kl. 00:00

Magnus Lindholm. Vägen mellan Las Palmas och Tejeda på Gran Canaria är minst sagt krokig. Som en magsjuk jätteorm slingrar sig asfalten mödosamt mellan allt mer hisnande stup och stammar. Kilometermarkeringarna passeras i snigelfart trots den nya hyrbilens styrka och smidighet. 2.12.2010 kl. 00:00

Ledare. TD Hanna Salomäkis grundliga inventering av de inomkyrkliga väckelserörelserna dimper ner i ett läge när de som lotsar det finländska folkkyrkoskeppet har all anledning att fördjupa sig i analyserna. 2.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Väckelsefolket är folkkyrkans skarpaste kritiker. Samtidigt är de flitigast när det gäller att läsa Bibeln och gå i kyrkan. 1.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Församlingarna i Vanda anlitar frivilliga att tända ljus vid gravarna på stadens begravningsplatser i jul. Tjänsten är tänkt för personer som inte själva har möjlighet att tända ljus vid sina anhörigas gravar under julen. 1.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Insändare och skrivelser kring ungdomsarbetet i Karleby möter både förståelse och kritik hos biskopen. 30.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkoskatten för 2011 höjs med 0,35 procentenheter i Vörå församling. På landsbasis är det den högsta skatteförhöjningen. Kyrkoskatten i Vörå, dit också Oravais nästa år hör, är 1,85 procent. 30.11.2010 kl. 00:00

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06

undantagstillstånd. Nu råder undantagstillstånd i Finland. Gudstjänsterna fortsätter, men utan att församlingen är närvarande i kyrkorummet. 16.3.2020 kl. 19:21

biskopsvisitation. Coronavirusets effekter slog till med full kraft under helgens biskopsvisitation i Korsnäs. Stora delar av det program som planerats fick inhiberas och kvar blev bara biskop Bo-Göran Åstrands träff med förtroendevalda samt söndagens högmässa och påföljande visitationsstämma som ”bakades ihop” till en programpunkt. 15.3.2020 kl. 15:15

coronaepidemin. En stor del av församlingarnas verksamhet tar paus under den närmaste tiden. Gudstjänster och förrättningar sköts, men i något anpassad form för att minska risken för smittspridning. Både i Pedersöre församling och i Petrus församling i Helsingfors betonar man att församlingen fortfarande finns till för den som behöver den. 13.3.2020 kl. 11:49