Niko Huttunen är forskare i teologi och Anneli Portman är socialpsykolog och värderingsforskare.

Lutherska är vi alla på ett eller annat sätt – oavsett om vi vill det eller inte, säger författarna till "Kaappiluterilainen kansa"

värderingar.

Vi för Luthers arv vidare utan att vara medvetna om det. Till och med ateisterna påverkas av de lutherska värderingarna.

29.3.2021 kl. 11:01

– Vi tänker ofta att religionen är en ganska smal sida av livet, att den bara handlar om de tillfällen när vi talar om Gud eller Jesus. Men egentligen är religionen en livssstil, full av värderingar, säger Niko Huttunen.

Han forskar i teologi och har tillsammans med Anneli Portman och Kaius Sinnemäki gett ut boken Kaappiluterilainen kansa (Ungefär: Det skåplutherska folket). I boken skriver olika forskare om hur den lutherska kristendomen satt djupa spår i den finländska kulturen – så djupa och självklara att vi inte alltid får syn på dem trots att vi lever mitt bland dem.

– Inom kulturpsykologin talar man om att kultur är för oss vad vatten är för fiskarna. Man vet inte om att man är i sin egen kultur, man simmar bara fram och tillbaka i den och tänker att saker är som de ska vara. Man måste ofta gå utanför sin egen kultur för att få syn på den, säger Anneli Portman.

Niko Huttunen tror att insikten om hur religionen genomsyrar vår kultur skulle behövas när vi talar om religionsfriheten.
– Vi tänker ofta att vi kan skydda människor så att de kan vara utan religion hela tiden. Men om vi blev medvetna om att våra värderingar bygger på religion skulle vi kanske börja se annorlunda på saken, säger Huttunen.

Enligt honom är diskussionen om psalmen Den blomstertid nu kommer och dess vara eller icke vara på skolavslutningarna ett bra exempel på hur man desperat försöker skilja religionen och kulturen från varandra – och hur svårt det är.
– Kan vi inte se religionen som något som hör till vårt samhälle fast alla inte är så intresserade av religion? En del tycker inte om musik, men skolavslutningar kan innebära musikprogram. Varför är religionen ett specialfall, som om den vore ett hot?


Lutheraner är positiva till staten
Anneli Portman är socialpsykolog och värderingsforskare. Hon har bland annat undersökt nationalstaten, värderingarna som hör ihop med den och hur de systematiskt byggdes in i nationalidentiteten när den skapades på 1800-talet. De lutherska värderingarna blev viktiga för att de gjorde oss annorlunda än resten av Ryssland.
– Tack och lov att vi kom loss från Sverige! Annars skulle vi aldrig ha fått några särskilda drag, utan bara fortsatt vara den östra delen av Sverige.

När hon studerade de ryska tsarernas tal från 1800-talet upptäckte hon att de ofta framhöll Finlands lutherskhet.
– Tsarerna var intresserade av att finländarna skulle vara ordentligt lutherska. De hade en lång lista över hur riktiga finnar skulle vara och de här värderingarna är typiska för den lutherska teologin. Det handlar om att vara trofast, hålla fred med andra och vara flitig i sitt arbete.

Niko Huttunens intresse för det lutherska arvet väcktes första gången när han för drygt tio år sedan forskade i hur Bibeln användes under inbördeskriget. Då upptäckte han hur viktig överhetstanken var i den lutherska traditionen.
– Överheten – staten och den politiska makten – har setts som ett nådeverktyg i Guds hand. Lutheraner har en mycket positiv attityd till staten.

Att Luther förde fram tanken om överhet hör delvis ihop med att han efter att han kommit i konflikt med den katolska kyrkan sökte stöd hos den tidens världsliga härskare. Och finländarna förhåller sig fortfarande positivt till överheten.
– Vi vet instinktivt vad överhet handlar om: att man måste lyda polisen och använda munskydd, säger Huttunen.


Olika kall, alla lika värda
Typiskt för våra värderingar är att de är abstrakta och oftast blir konkreta för oss först när vi behöver förklara dem för någon annan.
– Den som kommer från ett annat land förstår inte hur självklart det till exempel är att vara ärlig, exempelvis i skattedeklarationen, säger Portman.

Jämlikhet – att alla har rätt till samma bemötande – är också en värdering som är viktig för finländarna. Den hör ihop med Luthers tanke om att var och en har en kallelse från Gud. Man är viktig för Gud för att man gör det man blir kallad att göra och blir inte mer viktig genom att man till exempel råkar vara präst.
– På sin tid var det en radikal tanke att du inte är närmare Gud genom att vara född i en viss släkt, säger Portman.

– Det kan låta paradoxalt med respekten för överheten i kombination med alla människors lika värde. Luther tänkte att vi alla är jämlika inför Gud, men eftersom vi är syndare behöver vi också hierarkier i samhället – till exempel polisen, säger Huttunen.

Även om tiden inte var mogen för demokrati medan Luther levde gjorde hans ideal oss småningom redo för den, bland annat genom att göra skolgången allmän. Luther hade en tanke om att okunniga mödrar inte lär barnen rätt, och därför var det bra om både pojkar och flickor gick i skolan.

– Läskunnigheten blev tidigt allmän i Finland. Det har varit så centralt inom den lutherska reformationen att alla ska kunna läsa Bibeln själva, och jag tror också att det bidragit till att göra oss jämställda, säger Portman.
Inte ens den som avsäger sig tron undgår att påverkas av det lutherska arvet. Huttunen menar att ateisterna i Finland tänker annorlunda än exempelvis ateisterna i USA.
– Ganska många människor har dessa lutherska värderingar, till exempel hur man ser på överheten, men alla är inte religiösa. De är ateister med lutherska värderingar.

Luthers tankar är så självklara för oss att vi inte ser dem. Foton: Unsplash och Pixabay

Finns det då inga negativa aspekter av det lutherska arvet?
– Tilliten kan missbrukas. Det som hände i Tyskland på 1930-talet visar att de protestantiska kyrkorna litade så högt på staten att de blev ganska försvarslösa mot staten, säger Huttunen.

– På grund av jämlikhetstanken finns ett högt tryck att vara normal och inte sticka ut från majoriteten. Om man jämför med katolska kyrkan ska man där gärna vara lite underlig för att vara ett helgon.
Finland är förvisso en nation som varit underställd andra, då är det enligt Portman typiskt att man håller lite låg profil. Men trycket att anpassa sig finns inte bara i Finland, utan det är typiskt i lutherska länder att det finns ett stort tryck att vara som alla andra.

– En annan nackdel är att man hela tiden ska vara sysselsatt med något för att vara en ordentlig människa. Man måste alltid förklara varför man gör ingenting, och jag tror att det var en bidragande orsak till att förra regeringen ens kom att tänka på aktivitetsmodellen, säger Portman.

Portman har närstuderat 2017 års säsong av tv-programmet Vain Elämää där kända finska artister samlas för att tala om livet och framföra varandras låtar. Hon upptäckte att det förekom många religiösa inslag i programmet, inte minst i låttexterna.

Varför är det lättare för människor att närma sig diskussioner om nåd och inre övertygelse när de förekommer i ett musikprogram och inte i kyrkan?
– Vain elämää gör artisterna väldigt vanliga. Jag tror att människor uppfattar att kyrkan officiellt måste säga vissa saker för att den är den institution den är och för att människor blir betalda för att säga vissa saker där, säger Portman.

Samma fenomen ser vi enligt henne i politiken, och den politiska forskningen talar om ”the personalisation of politics”. Vi söker efter berättelsen bakom idén, det som ger ett fenomen eller en fråga ett ansikte.
– Det känns som ett typiskt fenomen för Finland. I England kan man till exempel vara både djupt kristen och kulturmänniska, men vem i Finland kan det förutom Juha Tapio? undrar Portman.

Erika Rönngård


den blomstertid. Har du någonsin undrat hur ”Den blomstertid nu kommer” skulle låta på Vörådialekt? Nu behöver du inte undra längre. 30.5.2025 kl. 14:52

Kolumn. Vår första bön i lidandet ska inte i första hand vara att Gud tar oss ur lidandet – utan att vi bjuder in honom att vandra med oss genom det. 30.5.2025 kl. 13:35

Replot. Hans Boije har i sommar hållit i rodret i Replot i nästan 1,5 år – nu är det dags att dra vidare och låta ny krafter ta över. 30.5.2025 kl. 13:17

Personligt. En vinter då Linda Andtbacka kände sig helt omsluten av mörker hände det något i farstun till Jeppo kyrka. Hon fick hjälp av Gud. Eller mer konkret: hon fick hjälp av tabletter, tro och terapi. Och av ett bibelord. 28.5.2025 kl. 12:50

Kolumn. Jag skulle aldrig jobba med barn, sa jag när jag var i tonåren. Sådär 17 år senare är det precis vad jag gör och det är det jag vill göra. Jag har fått arbeta med många olika barngrupper och åldrar: daghem, förskola, skola och i församlingens barnverksamhet. 26.5.2025 kl. 15:12

val. Två kaplanstjänster är lediga i stiftet. De sökande bör bland annat ha god social förmåga, vara initiativrika, flexibla och samarbetsinriktade. 22.5.2025 kl. 10:55

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Lagfarne assessorn Lars-Eric Henricson avgår – när blir assessorstjänsten i Borgå ledig att sökas? Pia Kummel-Myrskog fortsätter som tf kyrkoherde i Petrus församling. Vem har fått kaplanstjänsten i Esbo svenska församling? Läs mera i notisen från domkapitlets senaste sammanträde. 21.5.2025 kl. 13:36

KORSNÄS. Vad ska man tänka på när man förbereder en radiogudstjänst? Allra viktigast: att göra det levande för lyssnarna. 20.5.2025 kl. 12:51

kyrkoherde. Jukka Hildén, för tillfället församlingspastor i finska Martins församling i Åbo, föreslås bli tf kyrkoherde i Larsmo från juli 2025 till juni 2026. Hildén är redan kring 65 år, men har sagt att han möjligen kan ställa sig till förfogande för herdeuppdraget i fyra år. 15.5.2025 kl. 13:28

Personligt. Under en livskris sökte sig journalisten Mikael Sjövall till kyrkan. Han gick en Alphakurs, en grundkurs i kristen tro. Och allt förändrades. Nu bor tecken och mirakel runt hörnet. 14.5.2025 kl. 09:29

klosterliv. I norra Italien finns en plats där mycket kretsar kring Bibeln, men där man inte alls bråkar om hur den ska tolkas. Syster Sylvie berättar om livet i ett ekumeniskt kloster, om att upptäcka sådant man inte vill veta om sig själv, och om att inse fakta: Hur mycket eller lite du än tror måste du vara människa hela vägen. 15.5.2025 kl. 00:00

musik. Från Knivsta, Uppsala, till Helsingfors. Lucas Stålhammar studerar kyrkomusik vid Sibelius-Akademin och vill hjälpa andra att möta Gud genom musiken. 13.5.2025 kl. 19:00

kyrkomusik. I Niels Burgmanns projekt för att rädda kyrkomusiken får nu också barn pröva på stora kyrkorgeln. 13.5.2025 kl. 00:00

BARA BADA BASTU. Korso församling i norra Vanda hejar på KAJ i första semifinalen i Eurovision 2025 i morgon med att bada bastu och sjunga sommarpsalmen Den blomstertid nu kommer på Vörådialekt. 12.5.2025 kl. 14:30

MALAX FÖRSAMLING. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Malax församling har sökts av församlingspastorn i samma församling, meddelar domkapitlet i Borgå stift. 12.5.2025 kl. 14:16

PINGSTKONFERENS. Stefan Sigfrids är pingstpastor i fjärde generation. Förra veckan var han programchef för Världspingstkonferensen med över 6 000 deltagare i Helsingfors. 10.6.2025 kl. 10:35

BORGÅ STIFT. I Borgå domkyrka vigdes på söndagen fyra personer till tjänst i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 9.6.2025 kl. 19:43

SAMKÖNAD VIGSEL. Finlandssvenska laestadianer och evangeliska skrev på protestuppropet. Folkmissionen driver utvecklingen. 9.6.2025 kl. 14:00

KORSHOLMS SVENSKA FÖRSAMLING. Kyrkoherde Mats Björklund var den enda sökande till kaplanstjänsten i Korsholms svenska församling. 6.6.2025 kl. 13:58

musik. Som barn ritade operasångerskan Monica Groop i psalmboken medan mamman Astrid Riska spelade orgel i Berghälls kyrka. – Hon har varit min lärare och min Alma mater. Jag har henne att tacka för hela min karriär. 5.6.2025 kl. 19:46