Niko Huttunen är forskare i teologi och Anneli Portman är socialpsykolog och värderingsforskare.
Niko Huttunen är forskare i teologi och Anneli Portman är socialpsykolog och värderingsforskare.

Lutherska är vi alla på ett eller annat sätt – oavsett om vi vill det eller inte, säger författarna till "Kaappiluterilainen kansa"

värderingar.

Vi för Luthers arv vidare utan att vara medvetna om det. Till och med ateisterna påverkas av de lutherska värderingarna.

29.3.2021 kl. 11:01

– Vi tänker ofta att religionen är en ganska smal sida av livet, att den bara handlar om de tillfällen när vi talar om Gud eller Jesus. Men egentligen är religionen en livssstil, full av värderingar, säger Niko Huttunen.

Han forskar i teologi och har tillsammans med Anneli Portman och Kaius Sinnemäki gett ut boken Kaappiluterilainen kansa (Ungefär: Det skåplutherska folket). I boken skriver olika forskare om hur den lutherska kristendomen satt djupa spår i den finländska kulturen – så djupa och självklara att vi inte alltid får syn på dem trots att vi lever mitt bland dem.

– Inom kulturpsykologin talar man om att kultur är för oss vad vatten är för fiskarna. Man vet inte om att man är i sin egen kultur, man simmar bara fram och tillbaka i den och tänker att saker är som de ska vara. Man måste ofta gå utanför sin egen kultur för att få syn på den, säger Anneli Portman.

Niko Huttunen tror att insikten om hur religionen genomsyrar vår kultur skulle behövas när vi talar om religionsfriheten.
– Vi tänker ofta att vi kan skydda människor så att de kan vara utan religion hela tiden. Men om vi blev medvetna om att våra värderingar bygger på religion skulle vi kanske börja se annorlunda på saken, säger Huttunen.

Enligt honom är diskussionen om psalmen Den blomstertid nu kommer och dess vara eller icke vara på skolavslutningarna ett bra exempel på hur man desperat försöker skilja religionen och kulturen från varandra – och hur svårt det är.
– Kan vi inte se religionen som något som hör till vårt samhälle fast alla inte är så intresserade av religion? En del tycker inte om musik, men skolavslutningar kan innebära musikprogram. Varför är religionen ett specialfall, som om den vore ett hot?


Lutheraner är positiva till staten
Anneli Portman är socialpsykolog och värderingsforskare. Hon har bland annat undersökt nationalstaten, värderingarna som hör ihop med den och hur de systematiskt byggdes in i nationalidentiteten när den skapades på 1800-talet. De lutherska värderingarna blev viktiga för att de gjorde oss annorlunda än resten av Ryssland.
– Tack och lov att vi kom loss från Sverige! Annars skulle vi aldrig ha fått några särskilda drag, utan bara fortsatt vara den östra delen av Sverige.

När hon studerade de ryska tsarernas tal från 1800-talet upptäckte hon att de ofta framhöll Finlands lutherskhet.
– Tsarerna var intresserade av att finländarna skulle vara ordentligt lutherska. De hade en lång lista över hur riktiga finnar skulle vara och de här värderingarna är typiska för den lutherska teologin. Det handlar om att vara trofast, hålla fred med andra och vara flitig i sitt arbete.

Niko Huttunens intresse för det lutherska arvet väcktes första gången när han för drygt tio år sedan forskade i hur Bibeln användes under inbördeskriget. Då upptäckte han hur viktig överhetstanken var i den lutherska traditionen.
– Överheten – staten och den politiska makten – har setts som ett nådeverktyg i Guds hand. Lutheraner har en mycket positiv attityd till staten.

Att Luther förde fram tanken om överhet hör delvis ihop med att han efter att han kommit i konflikt med den katolska kyrkan sökte stöd hos den tidens världsliga härskare. Och finländarna förhåller sig fortfarande positivt till överheten.
– Vi vet instinktivt vad överhet handlar om: att man måste lyda polisen och använda munskydd, säger Huttunen.


Olika kall, alla lika värda
Typiskt för våra värderingar är att de är abstrakta och oftast blir konkreta för oss först när vi behöver förklara dem för någon annan.
– Den som kommer från ett annat land förstår inte hur självklart det till exempel är att vara ärlig, exempelvis i skattedeklarationen, säger Portman.

Jämlikhet – att alla har rätt till samma bemötande – är också en värdering som är viktig för finländarna. Den hör ihop med Luthers tanke om att var och en har en kallelse från Gud. Man är viktig för Gud för att man gör det man blir kallad att göra och blir inte mer viktig genom att man till exempel råkar vara präst.
– På sin tid var det en radikal tanke att du inte är närmare Gud genom att vara född i en viss släkt, säger Portman.

– Det kan låta paradoxalt med respekten för överheten i kombination med alla människors lika värde. Luther tänkte att vi alla är jämlika inför Gud, men eftersom vi är syndare behöver vi också hierarkier i samhället – till exempel polisen, säger Huttunen.

Även om tiden inte var mogen för demokrati medan Luther levde gjorde hans ideal oss småningom redo för den, bland annat genom att göra skolgången allmän. Luther hade en tanke om att okunniga mödrar inte lär barnen rätt, och därför var det bra om både pojkar och flickor gick i skolan.

– Läskunnigheten blev tidigt allmän i Finland. Det har varit så centralt inom den lutherska reformationen att alla ska kunna läsa Bibeln själva, och jag tror också att det bidragit till att göra oss jämställda, säger Portman.
Inte ens den som avsäger sig tron undgår att påverkas av det lutherska arvet. Huttunen menar att ateisterna i Finland tänker annorlunda än exempelvis ateisterna i USA.
– Ganska många människor har dessa lutherska värderingar, till exempel hur man ser på överheten, men alla är inte religiösa. De är ateister med lutherska värderingar.

Luthers tankar är så självklara för oss att vi inte ser dem. Foton: Unsplash och Pixabay

Finns det då inga negativa aspekter av det lutherska arvet?
– Tilliten kan missbrukas. Det som hände i Tyskland på 1930-talet visar att de protestantiska kyrkorna litade så högt på staten att de blev ganska försvarslösa mot staten, säger Huttunen.

– På grund av jämlikhetstanken finns ett högt tryck att vara normal och inte sticka ut från majoriteten. Om man jämför med katolska kyrkan ska man där gärna vara lite underlig för att vara ett helgon.
Finland är förvisso en nation som varit underställd andra, då är det enligt Portman typiskt att man håller lite låg profil. Men trycket att anpassa sig finns inte bara i Finland, utan det är typiskt i lutherska länder att det finns ett stort tryck att vara som alla andra.

– En annan nackdel är att man hela tiden ska vara sysselsatt med något för att vara en ordentlig människa. Man måste alltid förklara varför man gör ingenting, och jag tror att det var en bidragande orsak till att förra regeringen ens kom att tänka på aktivitetsmodellen, säger Portman.

Portman har närstuderat 2017 års säsong av tv-programmet Vain Elämää där kända finska artister samlas för att tala om livet och framföra varandras låtar. Hon upptäckte att det förekom många religiösa inslag i programmet, inte minst i låttexterna.

Varför är det lättare för människor att närma sig diskussioner om nåd och inre övertygelse när de förekommer i ett musikprogram och inte i kyrkan?
– Vain elämää gör artisterna väldigt vanliga. Jag tror att människor uppfattar att kyrkan officiellt måste säga vissa saker för att den är den institution den är och för att människor blir betalda för att säga vissa saker där, säger Portman.

Samma fenomen ser vi enligt henne i politiken, och den politiska forskningen talar om ”the personalisation of politics”. Vi söker efter berättelsen bakom idén, det som ger ett fenomen eller en fråga ett ansikte.
– Det känns som ett typiskt fenomen för Finland. I England kan man till exempel vara både djupt kristen och kulturmänniska, men vem i Finland kan det förutom Juha Tapio? undrar Portman.

Erika Rönngård


Kristinestad. Vad är öramössor och ”mörksondagan”? Annina Ylikoski berättar om folkdräkter och om hur påskens traditioner vuxit fram. 31.3.2021 kl. 14:01
Man kan ju inte förstå påsken, men jag har kunnat sätta in den i ett sammanhang, säger Sören Lillkung.

Påsk. – Som människa och sångare har jag upplevt en enorm rikedom genom att ta del av påskens musikverk, säger Sören Lillkung. 31.3.2021 kl. 13:05
Patrik Hagman är teolog och författare.

Påsk. – Att jag gör en liten sak som att hålla upp dörren för någon kan genom den så kallade fjärilseffekten leda till att någon kan komma på lösningen på klimatkrisen. Den sortens samband finns men vi har inte möjlighet att ha koll på dem – men det är väl det vi tror att Gud har. 31.3.2021 kl. 00:00

pedersöre. Medan Hilkka Nygård arbetade som lärare i Edsevö skola – Edsevön koulu dekorerade hon skolan inför påsk. Då utvecklade hon ett kors av björkris. 31.3.2021 kl. 09:50

Nekrolog. När det blev möjligt för kvinnor att bli präster i Finland 1988, hörde Ulla Östman till de första som prästvigdes. 29.3.2021 kl. 11:55
Lisa Enckell är präst och  journalist.

sårbarhet. "Likt lärjungarna har jag ofta upplevt att jag befinner mig i någon slags mellantid, mitt emellan långfredag och påskdag: Jag vill tro, men har ej krafter att göra det. Jag vill hoppas, men vet ej om jag förmår eller vågar det." 31.3.2021 kl. 00:00

Burma. Att kunna hjälpa kyrkan är den överlägset svåraste utmaningen för biskopen av Burma. Johan Candelin arbetar från Karleby för att få hjälp till en av de fattigaste lutherska kyrkorna i världen. 25.3.2021 kl. 11:08
Magnus Riska är docent i gammaltestamentlig exegetik. FOTO: ARKIV/HENRIK MIETTINEN

Bibelfynd. Israeliska arkeologer har gjort nya fynd av bibliska textfragment i Dödahavsområdet för första gången sedan dödahavsrullarna i Qumran hittades 1947. 24.3.2021 kl. 12:40
– Avsikten är att på det här sättet kunna samlas med beaktande av rådande restriktioner och undvika övernattning, säger Boris Salo.

Kyrkans Ungdom. I fjol ersattes Kyrkans Ungdoms sommarläger med Digimäki. I år blir det "Pieksämäkidagar" sista veckan i juli, på olika håll i stiftet. Mats Nyholm, direktor i S:ta Clara–kyrkan i Stockholm, är huvudtalare. 23.3.2021 kl. 18:43
Telin-orgeln kan få plats på läktaren brevid Christentensorgeln från 1979. Skeppsbyggaren Anders Telin i Gamlakarleby byggde orgeln 1768.

nykarleby. Telin-orgeln från 1768 flyttas inte från Nykarleby kyrka. 23.3.2021 kl. 15:38
Sara Mikander har märkt att hon orkar lyssna till svåra berättelser eftersom de inte drar 
igång något hos henne själv.

närståendevåld. Sara Mikanders jobb är att stöda personer som drabbats av närståendevåld eller sexuella övergrepp. – Jag har lärt mig att den som inte behöver hålla uppe en fasad mår ganska okej. 19.3.2021 kl. 15:04
Louise Häggström jobbar som informatör i Johannes 
församling. Det har inte förändrat hennes tro, varken till det bättre eller sämre.

relation. Louise Häggström hade en varm och rolig pappa som såg och bekräftade henne. Han dog när hon var tonåring. Hennes behov av bekräftelse finns kvar, något hon pratar om utan att förställa sig. 18.3.2021 kl. 15:01
Vem har makt idag? Den är mer splittrad än förr, säger Magnus Londen. Kyrkan har lite makt, journalisterna har lite makt, politikerna har lite makt. Men alla känner att de har lite mindre makt än de hade tidigare. – Det är mer splittrat och utspritt. Det blir spännande att se vart det leder.

Bok. Kan vi förändra andra människor? Antagligen inte, tänker Magnus Londen, som skrivit en satir om en konsult vars motto är ”no change” – ingen förändring. – Men om vi själva kommer till att vi vill förändras kan vad som helst ske. 18.3.2021 kl. 09:42
Thomas Lundin längtar efter fester – med dans och mat och dryck och kramar.

profilen. Thomas Lundin är aktuell med en ny talkshow där alla gäster är en överraskning för honom. 17.3.2021 kl. 10:32
Michaela Rosenback och Lucas Dahlström
tänkte om och ordnade ett småskaligt bröllop förra sommaren.

bröllop. Går det att fira bröllopsfest i sommar, eller måste man skjuta på festen eller fira i mindre skala? Susanna Nygård hoppas få fira ett stort bröllop och Michaela Rosenback tänkte om i fjol. 17.3.2021 kl. 09:00

– Finland är ett land som fungerar. Människorna är ärliga. Jag har alltid varit lite tystlåten och jag trivs i Finland, säger Stéphane Rosse.

Kulturer. Stéphane Rosse är den tystlåtna fransmannen som har levt i Finland i 30 år. – Jag blev förälskad i en finländsk turist i Paris 1993. Det var kärlek vid första ögonkastet. 14.4.2021 kl. 10:47
Kirkko & Kaupunki rapporterar utförligt om domen och diskussionen kring den på sin webbsida.

massmedier. Tidningen Kirkko ja kaupunki har fällts av opinionsnämnden för massmedier för att ha avlägsnat en omstridd kolumn om köttproduktion från tidningens webbsida. 13.4.2021 kl. 10:24
Kalle Sällström är verksamhetsledare på Församlingsförbundet.

Förnyelse. "Hur skulle vi gå till väga om vi också skulle renovera kyrkan inifrån?" 14.4.2021 kl. 09:00
Tiina Kaaresvirta är studentpräst på Metropolia, Alexandra Eriksson socialpolitiskt ansvarig i Hankens studentkår.

Studerande. Studerande behöver stöd under undantagstiden – och antagligen klarnar det verkliga stödbehovet först när livet börjar normaliseras. 14.4.2021 kl. 00:00
Att småprata och verkligen se patienten kan för en stund lindra det som smärtar. Det vet Andreas
Ahlfors som möter sjuka och oroliga människor under varje arbetspass.

Akutvård. Andreas Ahlfors är akutvårdare och kör ambulans till vardags. För att klara jobbet måste man vara lugn och observant. Men minst lika viktigt är det med empati – att verkligen se den man vårdar. 13.4.2021 kl. 08:31