– Det har alltid funnits attityder gentemot ämnet religion, och alla har inte älskat det hela tiden, säger gymnasielärare Ditte Nordqvist med ett litet skratt.
En av de största förändringarna kom i början av 2000-talet när religionsundervisningen blev konfessionslös.
– Tidigare byggde undervisningen på en kristen lärogrund, nu ska man mer utgå från elevens egna tro och från en objektiv synvinkel, och så tycker jag det ska vara. Numera kan jag inte ta för givet att folk har kunskaper i kristendomen, en sådan kunskap som tidigare kanske kom hemifrån.
– Den kunskap som kommit hemifrån och tidigare varit mer emotionell är i dagens läge mer kognitiv och kan vara sådant man tidigare lärt sig i skolan.
De två obligatoriska kurserna i religion tar upp frågor om vad religion är, med betoning på de abrahamitiska religionerna kristendom, judendom och islam, samt kristendomens mångfald.
– Min förhoppning är att eleverna har någon form av grundkunskap när de möter judar, muslimer och kristna, att de vet att det finns mångfald och inte tänker: så där är en kristen eller muslim. En förståelse för omgivningen helt enkelt.
Ditte Nordqvist är uppvuxen i Åbo och har själv med sig tron sedan barnsben, inte minst via föräldrarna.
– Jag har gått söndagsskola och andra klubbar i församlingen. Det var en naturlig del av vardagen, och man ifrågasatte inte lika mycket då. Men det är inte något jag skulle välja bort.
Hur tackla fördomar?
Det finns en hel del fördomar gentemot religionsundervisningen, och kritiken bygger ofta på att många tror att undervisningen fortfarande är konfessionell.
– Ofta diskuterar man också att man inte borde skilja mellan religion och livsåskådning.
Vad brukar du säga i sådana diskussioner?
– Jag brukar inte säga så mycket, mer lyssna till hur andra ser på det.
Läroplansmässigt är livsåskådning och religion väldigt olika.
– Livsåskådningen betonar att man ska hitta sig själv och sin identitet, medan det inte alls betonas i de obligatoriska religionskurserna.
I samhället överlag är ifrågasättandet av religion ganska påtagligt, konstaterar hon.
– Och mycket av det bygger på att man kritiserar att kyrkan inte viger homosexuella. Allt det som uträttas inom diakonin till exempel försvinner i den här debatten.
Diakoni tas bland annat upp i en frivillig kurs i gymnasiet, men om intresset inte är tillräckligt stort hålls ingen kurs.
– Vissa ämnen ger också högre studiepoäng efter studentskrivningarna och i antagningar till nästa stadie, så där kan samhället styra vart elevernas intresse riktas.
Coronarestriktionerna har påverkat skolvardagen i snart ett år nu.
– Nu har vi en hybridmodell där abiturienterna är på plats i skolan, medan ettorna och tvåorna turas om att vara i skolan varannan vecka.
– Det var en verkligt tuff vår. Det kändes också som ett nederlag som lärare när man insåg att så här vill jag inte ha det, men ändå var tvungen att släppa kontrollen. Jag hoppas vi klarar det bättre nu och tar fasta på välmåendet.
