Ditte Nordqvist har undervisat i religion sedan 1998.

Ämnet religion delar åsikterna

Väståboland.

Kunskapen i kristendom har förändrats. Religionslärare Ditte Nordqvist i Pargas hoppas att hennes elever får med sig en förståelse för mångfald.

21.1.2021 kl. 14:49

– Det har alltid funnits attityder gentemot ämnet religion, och alla har inte älskat det hela tiden, säger gymnasielärare Ditte Nordqvist med ett litet skratt.

En av de största förändringarna kom i början av 2000-talet när religionsundervisningen blev konfessionslös.

– Tidigare byggde undervisningen på en kristen lärogrund, nu ska man mer utgå från elevens egna tro och från en objektiv synvinkel, och så tycker jag det ska vara. Numera kan jag inte ta för givet att folk har kunskaper i kristendomen, en sådan kunskap som tidigare kanske kom hemifrån.

– Den kunskap som kommit hemifrån och tidigare varit mer emotionell är i dagens läge mer kognitiv och kan vara sådant man tidigare lärt sig i skolan.

De två obligatoriska kurserna i religion tar upp frågor om vad religion är, med betoning på de abrahamitiska religionerna kristendom, judendom och islam, samt kristendomens mångfald.

– Min förhoppning är att eleverna har någon form av grundkunskap när de möter judar, muslimer och kristna, att de vet att det finns mångfald och inte tänker: så där är en kristen eller muslim. En förståelse för omgivningen helt enkelt.

Ditte Nordqvist är uppvuxen i Åbo och har själv med sig tron sedan barnsben, inte minst via föräldrarna.

– Jag har gått söndagsskola och andra klubbar i församlingen. Det var en naturlig del av vardagen, och man ifrågasatte inte lika mycket då. Men det är inte något jag skulle välja bort.

Hur tackla fördomar?

Det finns en hel del fördomar gentemot religionsundervisningen, och kritiken bygger ofta på att många tror att undervisningen fortfarande är konfessionell.

– Ofta diskuterar man också att man inte borde skilja mellan religion och livsåskådning.

Vad brukar du säga i sådana diskussioner?

– Jag brukar inte säga så mycket, mer lyssna till hur andra ser på det.

Läroplansmässigt är livsåskådning och religion väldigt olika.

– Livsåskådningen betonar att man ska hitta sig själv och sin identitet, medan det inte alls betonas i de obligatoriska religionskurserna.

I samhället överlag är ifrågasättandet av religion ganska påtagligt, konstaterar hon.

– Och mycket av det bygger på att man kritiserar att kyrkan inte viger homosexuella. Allt det som uträttas inom diakonin till exempel försvinner i den här debatten.

Diakoni tas bland annat upp i en frivillig kurs i gymnasiet, men om intresset inte är tillräckligt stort hålls ingen kurs.

– Vissa ämnen ger också högre studiepoäng efter studentskrivningarna och i antagningar till nästa stadie, så där kan samhället styra vart elevernas intresse riktas.

Coronarestriktionerna har påverkat skolvardagen i snart ett år nu.

– Nu har vi en hybridmodell där abiturienterna är på plats i skolan, medan ettorna och tvåorna turas om att vara i skolan varannan vecka.

– Det var en verkligt tuff vår. Det kändes också som ett nederlag som lärare när man insåg att så här vill jag inte ha det, men ändå var tvungen att släppa kontrollen. Jag hoppas vi klarar det bättre nu och tar fasta på välmåendet.

Ulrika Hansson


Jubileum. Under sin uppväxt i Nykarleby var Zacharias Topelius en flitig kyrkobesökare. Den söndag han inte varit i kyrkan skrev han ”okyrka” i sin dagbok. Kom han för sent till gudstjänsten gick han upp på läktaren för att inte störa. 12.1.2018 kl. 17:53

förföljelse. Nordkorea och Afghanistan är de farligaste länderna att leva i som kristen. Nordkorea har toppat listan flera år men nu har den tvivelaktiga äran att inneha tätpositionen hotats av Afghanistan. 10.1.2018 kl. 13:22

ärkebiskopsval 20. Esbobiskopen Tapio Luoma är först ut i KP:s fem kandidatporträtt 4.1.2018 kl. 15:35

jul. Ett ord på bara tre bokstäver. Men ett ord som framkallar så mycket känslor, minnen och gläjde. Men också sorg. Karin Erlandsson berättar om minnen av sin barndoms jular. Och hur hon ser på julen idag. 22.12.2017 kl. 09:39

julevangeliet. Det var tur att julevangeliet skrevs av en så förnuftig och sansad människa som just evangelisten och läkaren Lukas. Hade han inte tagit sig an uppdraget hade julevangeliet kanske skrivits av en Terjärvbo. Eller ännu värre, en sportreporter... 21.12.2017 kl. 09:15

Kyrkpressen. Nummer 50 på webben redan idag. 15.12.2017 kl. 17:16

Helsingfors. Biskop Teemu Laajasalo önskar helsingforsarna en jul utan vardagssorger. 15.12.2017 kl. 10:00

psykisk ohälsa. Över en miljon finländare drabbas varje år av psykisk ohälsa. Föreningen Sympati hör till dem som sprider kunskap, öppnar sina dörrar och delar erfarenheter för att främja mental hälsa. 14.12.2017 kl. 15:12

upprop. #sanningenbefriar heter kampanjen som samlar in berättelser om övergrepp och trakasserier i församlingar och kyrkliga sammanhang. 12.12.2017 kl. 09:00

viborg. Skyddshemmet Dikoni i Viborg invigdes för några veckor sedan och glädjen var total. Kyrkpressen var med. 6.12.2017 kl. 12:48

ärkebiskopsval. Det kommer antagligen att behövas en andra omgång i ärkebiskopsvalet. Det är också sannolikt att Esbobiskopen Tapio Luoma är av de två som går till andra omgången. Åtminstone om man får tro på stödet just nu. 5.12.2017 kl. 14:38

Dammenbrister. 29.11.2017 kl. 11:23

Trakasserier. Också i kyrkan och i kyrkliga sammanhang sker sexuella övergrepp och trakasserier. 29.11.2017 kl. 11:03

Trakasserier. Skammen ska placeras där den hör hemma. Inte hos den som fick sina gränser överträdda, utan hos den som överträdde gränserna. 29.11.2017 kl. 09:55

asylpolitik. Asylsökande som blivit kristna måste utvärderas, men hur kan man mäta tro? Hundratals asylsökande i Finland har döpts och på Migrationsverkets och rättsväsendets lott faller att utvärdera äktheten i deras omvändelse. 24.11.2017 kl. 09:48

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59