Andreas Elfving hoppas att de amerikanska ledarna den här gången inte ska svika, utan verkligen ta avstånd från Trumps retorik.

"Det här är kulmen på en lång process"

USA.

Trump-supportrar stormade kongressbyggnaden I Washington sent igår kväll i protest mot att kongressen formellt skulle fastställa resultatet i presidentvalet. Var detta droppen som får exempelvis de evangelikala kristna att överge Trump? – För tidigt att säga, säger Anders Elfving, som i många år följt med amerikansk politik.

7.1.2021 kl. 15:55

Var detta droppen? Den frågan har folk ställt sig gång på gång efter att Donald Trump först gav sig in i den amerikanska politiken.

– Hittills har inget varit droppen, därför är jag försiktig med att säga att kaoset i Washington plötsligt är det som förändrar allt, säger Andreas Elfving, politisk sekreterare och internationell sekreterare vid Svenska folkpartiet. Han intresserar sig särskilt för amerikansk politik och har många politiska kontakter i USA även via sitt engagemang i Metodistkyrkan.

– Det här är kulmen på en lång process. Trumps retorik har varit våldsglorifierande från första början. När man hållit på med det i fyra–fem år har man byggt upp en fanatisk anhängarskara, och då är steget att ta till våld ganska liten. De här är strömningar som funnit i USA tidigare, men under de senaste åren har de bjudits in i den politiska debatten på ett sätt som inte skett på väldigt länge. När man sår tillräckligt länge blir det i något skede dags att skörda.

Elfving säger ändå att det som skedde i Washington sent i går kväll har skapat bilder som nu, gång på gång, nöts in på amerikanernas näthinnor. Det är bilden av en mobb som med våld träder in i den amerikanska politikens allra heligaste, som slår sönder och vanhelgar.

– Efter Bibeln tycker många amerikaner att grundlagen – en tunn, liten bok – är det mest fantastiska dokument som någonsin skrivits. Den boken beskriver hur saker ska fungera, och när man nu ser bilder av hur folk bryter sig in i talmannens kansli tror jag det skakar om ganska många.

Är det förhastat att tro att detta är slutet på Trumpismen?

– Ja, det är förhastat. Trump har ju varit avstängd på Twitter i tolv timmar, men strax innan han blev avstängd visade han att han inte alls förstod vad som pågick, utan snarare legitimerade syftet med intrånget. Det naturliga skulle vara att han höll ett tal till nationen där han skulle mana till lugn.

Hur tror du att de evangelikala kristna, som stött Trump på grund av hans hållning i vissa nyckelfrågor, kommer att reagera på det som hänt?

– I den amerikanska politiska retoriken målar man upp vissa frågor som stora frågor som avgör allt, till exempel Israel- eller abortfrågan. Fortfarande stöder många evangelikala kristna Trump på grund av till exempel hans orubbliga stöd till Israel. Man har varit redo att frånse hans personliga brister. Jag ser ju att han utnyttjar nyttiga idioter för sina syften, för att han vet att han får dem med sig om han spelar på frågor som är viktiga för dem.

– Många kristna i USA har stött Trump, men jag undrar om det inte finns en gräns som börjar vara överträdd. Vi får se vad man säger i predikningar i megakyrkorna i helgen – jag har en del bekanta predikanter som skrivit att de nu måste skriva om sin predikan.

Han påpekar att vissa evangelikala kristna – till exempel Pat Robertson – har tagit avstånd från Trump redan tidigare.

– De har sagt att protesterna inte är legitima och att det nu är dags att sluta. Sådant borde vi rimligtvis se mer av. Men de så kallade ledarna har svikit så många många tidigare, säger Elfving.

Sofia Torvalds


kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

kyrkomusik. John L Bell, präst i Church of Scotland, arbetar bland annat för att kyrkomusiken ska förnyas. Han har gett ut många samlingar med sånger och böcker om liturgi och kyrkomusik. Han gästar Helsingfors och Johannes församling den 7–8 februari. 15.1.2025 kl. 12:49

FINLANDSPRIS. Biskop emeritus Gustav Björkstrand har tilldelats Svenska Akademiens Finlandspris för år 2024. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 14.1.2025 kl. 17:17

VÄGLEDNING. På torsdagskvällen hölls den första presentationen av den nya strategin för Borgå stift på Evangeliskt center i Vasa. Men biskop Bo-Göran Åstrand påpekade genast i inledningen att det inte är en strategi i traditionell mening arbetsgruppen tagit fram. 9.1.2025 kl. 22:02

ekonomi. Jonathan och Aron Vik från Åland har startat Sackaiosfonden – ett projekt som förenar ekonomi och tro. De vill bidra till kristen verksamhet och inspirera andra, samtidigt som de utforskar vad det innebär att tjäna Gud i sina framtida karriärer. 8.1.2025 kl. 18:32

SÅNG. Huvudgästen vid kantorsdagar i Vasa i februari är den skotske prästen och psalmskaparen John L Bell, känd för de så kallade Iona-sångerna. Inför detta slår jag upp hans bok The Singing Thing – a case for congregational song. Frågan är: Varför sjunger vi? Bokens innehållsförteckning är ett svar i 10 punkter på denna fråga: 28.1.2025 kl. 11:06