Malena Björkgren är flyktingkoordinator i Åbo svenska församling. Hon vet hur ensam en människa kan vara, och vad kontakt betyder.

"Många av dem säger: Församlingen är min familj – tänk att den människan har den känslan, fast språket inte är gemensamt.

Åbo.

Åbo svenska församling arbetar aktivt för flyktingar. – Jag har insett hur ensam en människa kan vara, och hur mycket kontakt betyder, säger Malena Björkgren.

1.10.2020 kl. 11:37

När flyktingar och asylsökande strömmade in i Finland 2015 kände Malena Björkgren, numera kaplan och flyktingkoordinator i Åbo svenska församling, ett behov av att agera.

– På ett personligt plan kände jag att det här är något jag måste engagera mig i, antingen på min fritid eller som en del av mitt prästjobb, säger hon.

Också församlingsmedlemmar frågade sig vad de kan göra. Under 2015 hyrde samfälligheten i Åbo ut två lägergårdar till Röda Korset, som nödboende för flyktingar.



"Vi lärde känna en del av dem som bodde där och så skapades de första kontakterna."


– Varannan lördag eftermiddag besökte någon ur församlingen lägergårdarna. Vi lärde känna en del av dem som bodde där och så skapades de första kontakterna.

Efter det har hjälpverksamheten i församlingens regi rullat på.

– Det har innefattat allt från att samla ihop påsar med hygienartiklar till att göra i ordning lägenheter för asylsökande. Vi har en Facebookgrupp med 73 medlemmar; den har varit en bra kanal för hjälparbetet.

Engagemanget gjorde också att församlingen ansökte om pengar för ett treårigt projekt, vilket ledde till att Malena Björkgren sedan augusti 2018 arbetar som flyktingkoordinator på 50 procent.

– En vanlig dag kan jag till exempel hjälpa till med myndighetskontakter, ibland går jag med till migrationsverket, Folkpensionsanstalten, polisen eller utlänningspolisen. Språket ställer till svårigheter, och det handlar om att förstå både systemet och språket.

Hon hjälper också till när det gäller att söka jobb och studie- eller praktikplats samt håller en bibel- och samtalsgrupp för asylsökande som vill veta mera om kristen tro.

– Och våra frivilliga är engagerade så som de själva önskar. Vissa är vänner eller stödpersoner, andra hjälper asylsökande att komma igång i hemmet och med möbler och husgeråd.

Nu senast har församlingsmedlemmarna via Facebookgruppen vaskat fram en cykel som behövdes, och Malena efterlyste en diskmaskinsreparatör.

– Det är ett typiskt exempel. Vart vänder man sig när diskmaskinen går sönder när man är ny i landet och inte kan språket?

"Jag kände mig omhändertagen. Rollerna är inte alltid givna, vem som tar hand om vem."


Vilka insikter har jobbet gett dig?

– Många! I början, när vi besökte lägergårdarna, upplevde vi en otrolig gästfrihet. Jag kände mig omhändertagen. Rollerna är inte alltid givna, vem som tar hand om vem.

– Jag har också insett hur ensam en människa kan vara, men samtidigt hur mycket det kan betyda att enskilda människor tar kontakt.

Har du lyckats dra gränser mellan jobbet och fritiden?

– Det har jag inte, skrattar hon.

– En del av de asylsökande är numera en del av vår familj, vi har firat jul och födelsedagar tillsammans.

I Åbo integreras alla på finska, men många är ändå aktiva i Åbo svenska församling för att de lärt känna människorna där.

– Många av dem säger: Församlingen är min familj. Tänk att den människan har den känslan, fast språket inte är gemensamt.

– Språket är inte allt. Att kommunicera ”här är du sedd och här är du välkommen”, det är ett viktigt grundspråk.

Ulrika Hansson



KONFIRMANDLÄGER. Hela lägret på en lägergård i Lochteå närmare 200 kilometer bort åkte hem. "Många upplevelser gick nu förlorade", säger kyrkoherde Camilla Svevar. 12.6.2023 kl. 19:00

eutanasi. – Vi måste kunna ha ett öppet samtal om eutanasi, och vara av olika mening. Det säger social­­arbetare Miia Kontro, som nyligen disputerade för att bli teologie doktor. På hennes jobb vid Cancercentret vid HUCS dör människor så gott som varje dag. 12.6.2023 kl. 10:34

FÖRSVARSMAKTEN. Fältbiskopen leder och övervakar Försvarsmaktens andliga arbete och ansvarar för den kyrkliga verksamheten och den teologiska linjen vid Försvarsmakten. 12.6.2023 kl. 08:49

Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

KYRKOR I USA. Mariann Edgar Budde medverkar vid ett präst- och diakonmöte i Uppsala i september. 25.1.2025 kl. 15:15

nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54