Det fullkomliga äpplet

Kolumn.

För en tid sedan var frun på en äppelprovning. Efteråt kunde jag inte låta bli att ställa frågan: Nå, hur ser det fullkomliga äpplet ut?

3.9.2020 kl. 15:30

Vilka egenskaper har det och hur smakar det?

Svaret var att det beror på vad man ska ha äpplet till. Smakfullt och sött eller också en aning syrligt, så att det ger den rätta kontrasten ifall man vill göra paj eller mos. Härdigt och tåligt för alla väder och klimat. Ja, det var inte svårt att fortsätta listan på goda äppelegenskaper.

Men vi var också överens om att det perfekta äpplet för alla omständigheter, det existerar inte här på jorden. Vi kan bara få en aning av hur det skulle kunna smaka, när vi en vacker höstdag äter ett riktigt gott äpple.

”Var fullkomliga”, säger Jesus i dagens text. Hur ser då den fullkomliga människan ut som Jesus här talar om? Han säger att vi ska vara fullkomliga så som vår fader i himlen är fullkomlig. Vi ska älska våra fiender och be för dem som förföljer oss. Då blir vi lika vår himmelske fader. För han låter ju sin sol gå upp över både onda och goda. Sådan är också den fullkomliga människans kärlek.

Den här förklaringen behövs säkert också i dag. I många kulturer hör det till att man tar hand om sina närmaste, medan ansvaret mot främlingar inte är lika stort. I det gamla Israel tolkade många budet om kärlek till nästan som gällande enbart familjen, vännen, grannen, det egna folket.

Det här var en missuppfattning av Guds ord. I Gamla testamentet hittar vi många ord som vidgar nästanbegreppet. Gud älskar främlingen, därför ska ”också ni älska främlingen” (5 Mos 10:19). Jesus gör detta tydligt i liknelsen om den barmhärtige samariern.

Att älska sin egen grupp är naturligt, och görs ofta av ren själviskhet och självbevarelsedrift. I kravet att älska till och med fienden ligger något radikalt, som rentav sägs vara unikt för kristendomen. Julundret vid västfronten 1914 och enskilda finländska soldaters möten med sovjetryska soldater under senaste krig ger exempel på hur det kan se ut.

Budens uppgift är att visa hur vi skall leva och begränsa det onda. Men också att avslöja och visa på vårt behov av förlåtelse. Vem är fullkomlig som fadern? Svaret är förstås endast Jesus. Han gjorde det orimliga som kärleken kräver. Han övervann det onda med det goda. Han försonade vår skuld och bjuder oss delaktighet i den fullkomliga kärleken.

Gud, låt oss få smaka litet mer av den kärleken.

Henrik Östman är kaplan i Nykarleby församling.

Sofia Torvalds



Kyrka. Kyrkpressens seminarium lockade över 200 gäster till Trefaldighetskyrkan i Vasa i lördags. Den fråga vi ställde oss var: Hur kan man kommunicera tro i en sekulär tid? 16.2.2010 kl. 00:00

Världen. Webbgemenskapen Facebook har hundratals sidor som tillägnats Jesus. De två största Jesus-grupperna på Facebook har över en miljon medlemmar vardera, rapporterar pod.fi. 15.2.2010 kl. 00:00

Teologi. En strid har uppstått kring den nya norska bibelöversättningen. Oenigheten gäller de profetiska orden i Jesaja 7:14 där ordet ”jungfru” ändras till ”ung kvinna”, rapporterar Kyrkans Tidning. 14.2.2010 kl. 00:00

Samhälle. En färsk undersökning utmanar den vedertagna bilden att tro och samhälle står långt från varandra. 13.2.2010 kl. 00:00

Allmän info. 12.2.2010 kl. 00:00

Kyrka. I natt är det vigselnatt i Esbo domkyrka, informerar Esbo svenska församling. Tiotals par kommer att vigas i kyrkan och i förrättningskapellet invid kyrkan. 12.2.2010 kl. 00:00

Kyrka. Antalet barnarbetsledare inom Borgå stift ökade med hela 50 procent när tre kvinnor utexaminerades i slutet av januari. 12.2.2010 kl. 00:00

Människa. Han började sitt yrkesverksamma liv med att rädda. Nu har Harry Holmberg tagit steget till nästa nivå och visar i stället på den som redan räddat. 11.2.2010 kl. 00:00

Ledare. Ett stort blått öga blickar snett uppåt. Förmodligen mot den finlandssvenska framtiden eftersom ögat finns på pärmen till en Magma-studie med rubriken ”Det svenska i Finland år 2030”. 11.2.2010 kl. 00:00

Ulrika Hansson. Sverige, detta hatade och älskade land. Landet där folk gnäller, sjukskriver sig, är överdrivet pratsamma och aldrig har hört ordet finlandssvensk. 11.2.2010 kl. 00:00

Kyrka. Biskopsmötet är inte beredd att välsigna eller viga samkönade förhållanden. Däremot anser man att man be för dem som registrerat sitt partnerskap. Bönen leds av en präst eller en annan anställd i kyrkan, privat eller offentligt.  10.2.2010 kl. 00:00

Kyrka. Biskopsmötet är inte beredd att välsigna eller viga samkönade förhållanden. Däremot anser man att  be med för dem som registrerat sitt partnerskap. Bönen leds av en präst eller en annan anställd i kyrkan, privat eller offentligt.  10.2.2010 kl. 00:00

Kyrka. De kvinnliga prästerna ska få en ny festdräktskollektion  designad av Kirsimari Kärkkäinen.  Kollektionen som ska serietillverkas består av vit prästskjorta, kort och lång prästjacka, byxor, knälång kjol och långkjol samt ett kors som fästs på jackan. 10.2.2010 kl. 00:00

Kyrka. Broschyrer, Facebook, videosnuttar – arbetet för att locka ungdomar att rösta i församlingsvalet börjar ta fart. 10.2.2010 kl. 00:00

Kyrka. Fler allmänna möten, nya verksamhetsformer och delat ansvar. Det är receptet som ska garantera att pedofilhärvan i Skutnäs bönehus inte ska upprepas. 10.2.2010 kl. 00:00

julafton. I Matteus och Petrus församlingar sträcker sig julaftonens gemenskap ännu längre än julbönen. I Matteus firar man tillsammans i kyrkan och i Petrus hemma hos kyrkoherden. 12.12.2019 kl. 00:01

samlare. Man ska inte samla skatter på jorden, men tänk om sakerna är terapi, lek, möten och känslobehållare? 7.12.2019 kl. 11:13

Borgå. Borgå kyrkliga samfällighets omstridda fastighetsstrategi har återremitterats till gemensamma kyrkorådet. – Nu får församlingsråden i lugn och ro säga vad de tycker om fastighetsläget, säger domprosten Mats Lindgård. 5.12.2019 kl. 15:42

engagemang. Det nedläggningshotade Café Torpet i Södra Haga i Helsingfors får en fortsättning tack vare en förening som grundats av lokala invånare som vill ha kvar caféet. 4.12.2019 kl. 14:27

delaktighet. – Kyrkans delegation för tillgänglighet och funktionsvariationer konstaterade för några veckor sedan att vi gör historia eftersom det inte finns något motsvarande ännu i de nordiska kyrkorna, säger Katri Suhonen och hänvisar till Aktivt delaktig – Kyrkans handlingsprogram 2019–2024. 3.12.2019 kl. 16:32