Wilma och Isabelle Lithén trivdes i församlingen när de var konfirmander och vill ge det vidare till andra.

"Någon gång under leken får man alla att le"

korsholm.

Bästa stunden på ett läger är när alla vågar släppa fasaderna, tycker hjälpledarna Wilma och Isabelle Lithén. I församlingen har de fått hitta en ledarroll och lärt sig mer om vad som händer bakom kyrkans kulisser.

2.9.2020 kl. 09:40

Isabelle och Wilma Lithén är hjälpledare i Korsholms svenska församling. Båda är sjutton år. Wilma studerar till idrottsledare i Vörå och på fritiden spelar hon fotboll och jagar. Isabelle går andra året på gymnasiet och har dans som fritidsintresse.

De blev bekanta med församlingens ungdomsverksamhet när de själva var konfirmander.

– Jag har fått många nya kompisar, fått möjlighet att lära mig nya saker via hjälpledarutbildningen – och jag har fått en annan förståelse för församlingen, säger Isabelle.

Förutom nya vänkretsar tycker Wilma också att hon lärt känna sina vänner bättre.

– Jag har fått se kristendomen från en annan vinkel och lärt mig nya saker. Mycket som är ”behind the scenes”.

Varför ville ni bli hjälpledare?

– En av orsakerna var våra hjälpledare då jag själv var konfirmand. De var jättetrevliga och de uppmanade oss att bli hjälpledare, för att man får lära sig mycket och man får lite nya upplevelser som man inte får annars, säger Isabelle.

Gemenskapen på deras egna konfirmandläger gjorde att de ville ge andra en chans till liknande upplevelser.

– Jag älskade själv skriftskollägret, jag tyckte det var roligast med hela skriftskolan, säger Wilma.

Vilken är bästa stunden på ett läger?

– De bästa stunderna är när man börjat få en gemenskap och alla börjar våga vara sig själva utan att låtsas att de är något annat. Och då man leker lekar som egentligen kan anses som pinsamma, men då alla vågar vara med på det så blir det alltid jättekul, säger Isabelle.

Även Wilma tycker att lekarna är det bästa, för att ingen klarar av att hålla en sur min under hela lekpasset.

– Någon gång under leken får man alla att le.

Ibland är det utmanande att vara ledare.

– Vissa stunder är tyngre än andra. Det beror lite på konfirmandernas beteende, säger Isabelle och skrattar lite. Vissa är lite vildare än andra.

Oftast väger de upp varandra.

Wilma säger att hon som hjälpledare lärt sig mycket om hur barn och lite yngre ungdomar fungerar, hur hon som ledare kan bemöta dem och fånga deras uppmärksamhet.

– Vi ungdomar har fått säga ganska mycket om vad vi själva vill utveckla. Det är nästan som vi vill ha det nu. Vi har ett hus vid kyrkan som vi fått inreda själva, berättar Isabelle om ungdomsverksamheten i Korsholm.

Wilma skulle gärna hinna umgås mera.

– Det känns som att vi har ganska få kvällar då vi bara umgås allihopa, säger Wilma och konstaterar att många har mycket med skola eller idrott och det kan vara svårt att hitta tider när alla hinner samlas.

Vad får man absolut inte tappa bort i ungdomsverksamheten?

– Det viktigaste är ju nog respekten för varandra. Alla kan respektera alla, fast man inte är bästa kompisar, säger Isabelle.

Samarbetet och kommunikationen i grupperna behöver fungera.

– Om man inte kan prata öppet och diskutera med varandra så är det kanske någon som inte trivs och inte tycker att det är roligt och till slut faller bort från verksamheten. Det är jättetråkigt, säger Wilma.

Det gäller också kommunikationen med de vuxna ledarna.

– Att vi kan diskutera med vår ungdomsarbetsledare. Om det är något vi undrar över eller känner att vi behöver något så kan man alltid prata med Tommy, och det är viktigt, säger Isabelle.

De tycker inte man behöver ha allt med tro på klart för att vara med i ungdomsverksamheten.

– Jag själv är inte helt hundra procent säker på vad jag tror och inte tror ännu. Men jag tycker nog att man kan komma med oberoende, säger Isabelle.

– Om inte annat så är det ju en ögonöppnare, man får en inblick, säger Wilma.

Emelie Wikblad



hopp. Det finns de som samlar på frimärken, och andra samlar på kapsyler. I del tre av en serie i sex delar berättar Karin Erlandsson att hon samlar på berättelser om det kristna hoppet. 16.3.2017 kl. 16:12

kyrkslätt. När det är religionstimme i Kyrkslätt undervisas alla barn, oberoende av åskådning, i samma grupp. Oacceptabelt, säger Jarri Vuorio, vars son hör till ortodoxa kyrkan. 16.3.2017 kl. 13:17

profilen. Han är en stor optimist. Men Kenneth Holmgård säger att när en optimist faller så faller han hårt. Och det har han gjort några gånger. Det är många höjder och många dalar. 15.3.2017 kl. 16:06

Helsingfors. Alla svenska Helsingforsförsamlingar läser asylbeslut i gudstjänsten under fastan. Varför? För ökad medmänsklighet. 14.3.2017 kl. 11:20

församling. Domkapitlet förelår att Stina Lindgård, nuvarande kyrkoherde i Lappträsk och Liljendal, blir herde för den nya församlingen i Lovisanejden. 9.3.2017 kl. 15:07

äkenskap. Kyrkorådet i Mariehamns församling beslöt vid ett sammanträde förra veckan att kyrkorummet i församlingen inte ska användas för vigsel av samkönade par. 9.3.2017 kl. 11:45

vigsel. – Vi försöker alltid träffa brudparet i förväg för att diskutera musikvalet, säger Lisen Borgmästars, kantor i Jakobstad. 9.3.2017 kl. 00:00

recension. Sofia Torvalds har läst Anders Larssons roman om en värld som gått förlorad men samtidigt alltid finns där. 6.3.2017 kl. 15:44

Talko. Medan lägerverksamheten ligger nere över vintern är talkoaktiviteten i Pörkenäs i Jakobstad desto större. I vinter byggs en bastu. 6.3.2017 kl. 10:59

asylsökande. En rad lutherska församlingar har gått med i de finländska teatrarnas Wee see you-kampanj. 6.3.2017 kl. 10:53

äktenskap. Tre präster i Mariehamns församling har tillsammans beslutat att de viger samkönade par. Kyrkorådet i församlingen kommer att behandla frågan nästa vecka. 1.3.2017 kl. 12:57

äktenskap. Rörelserna Kom alla och Gemenskap erbjuder mental, andlig och juridisk hjälp åt präster som viger samkönade par från och med första mars. 27.2.2017 kl. 16:50

Äktenskap. Representanter för finlandssvenska väckelserörelser övertygas inte av kyrkomötesinitiativet som kan leda till en ny äktenskapssyn. 27.2.2017 kl. 16:09

tystnad. Var är du? Du är lika efterlängtad som svårfångad. Jag söker dig hemma, på retreaten, i spårvagnen. Och jag ger inte upp 24.2.2017 kl. 14:51

människohandel. Det går inte att peka ut något typiskt offer för människohandel i Finland. En del av dem som Pia Marttila hjälper klarar inte av att gå till affären på egen hand, andra lever rätt normala liv. 23.2.2017 kl. 16:00

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00