Angela och Sven Sjöberg mättar sin egen och andras andliga längtan när de är aktiva i församlingen

mariehamn.

Angela och Sven Sjöberg bor i ett blått, gammalt hus som de kallar Muminhuset i Finström, på norra Åland. De är aktiva både i sin egen församling och i Mariehamn.

21.8.2020 kl. 13:23

– Det är så fint att man kan vara med i kyrkans värld oberoende av kommungräns, säger Sven.

De har varit engagerade i Sinnesromässan, i gruppen Livsstegen och i Matbanken. Livsstegen skapades av den svenska prästen Olle Carlsson – som förresten är god vän till Sven – som en versionering av AA:s tolvstegsprogram.

– Första boken om Livsstegen hette Tolv steg för hopplösa, och den ramlade jag över genast när den kom ut, berättar Angela.

De gick en Livsstegs-kurs i Katarina församling i Stockholm, och när kursen sedan introducerades i Mariehamns församling blev Sven en av ledarna.

– Det är en kurs man kan komma med på med vilket livsproblem som helst – vad som helst som man känner sig maktlös över, berättar Angela.

Varje möte tar 1,5 timme, man träffas tolv gånger och har ett nytt tema för varje gång, och varje gång får en medlem i gruppen dela med sig av sin livsberättelse, utan att bli avbruten.

– Det är så fint att få vara med och lyssna, säger Sven.

Vägen till kyrkan kan vara lång

Angela Sjöberg har arbetat med människor i hela sitt liv, både inom psykiatrin och i skolvärlden.

– Jag har sedan länge en upplevelse av att det hos många människor finns en stor andlig längtan, men att vägen till kyrkan är ganska lång. Mitt intresse för att engagera mig i församlingen väcktes när jag märkte att det finns olika sätt att hitta till kyrkan och till sin andlighet.

Sven Sjöberg har i 34 år jobbat som speciallärare i högstadiet.

– Jag har mött många livsöden och situationer som krävt absolut närvaro. Jag tycker det är brett mellan murarna i Mariehamns församling. Man kan vara involverad i nästan vad som helst: Matbanken, diakonin … Föreningspunkten är att vi kan göra någonting och att vi vill göra gott.

De poängterar att de inte bara ger, de får också väldigt mycket själva.

– I Katarina församling i Stockholm är det naturligt att också prästerna delar med sig av sin egen sårbarhet. Olle Carlsson brukar säga: ”Här hjälper vi inte andra, utan här hjälper vi varandra.” Den ömsesidigheten tror jag otroligt mycket på. Vi är alla sårbara, och det är sårbarheten som knyter oss närmare varandra, säger Angela.

Mässor i födelsedagspresent!

De är båda aktiva också i Sinnesromässan i Mariehamn. När den introducerades i församlingen för några år sedan hade Angela efterlyst en sådan mässa – och när hon hade födelsedag fick hon ett meddelande av Maria Piltz, som då var präst i Mariehamn, att hon får fyra mässor i present.

– Det var den bästa födelsedagspresent jag fått!

I höst känns mycket öppet och osäkert på grund av coronaepidemin. Lyckligtvis kan man följa med mässor också på nätet.

– Vi hoppas att gemenskapen ska kunna leva vidare i någon form. När vi är sorgsna och trötta bärs vi av varandra.

Text: Sofia Torvalds



Samhälle. Tammerfors stad och stadens evangelisk-lutherska församlingar har slutit ett samarbetsavtal rörande krishjälp i storkatastrofer. 11.7.2008 kl. 00:00

Insändare. Det var Åbo, det var vinter, man studerade. Marken var frusen, täckt av ett kallgnistrande frosttäcke. Man var ensam. Det tärde på mig, alla chanser verkade blockerade. Omvärlden tycktes likgitlig. Studierna i stiltje,  ovisshet, mentalt trött. Och så - helgen. De ensammas helvete. Allt stänger. Inspirationen försvinner. Gamla tankar i gamla spår. Så jag fick nog; gav efter, alkohol. Några timmar senare, aningen mer alkohol i kroppen, ute på dansgolvet. Otroligt. De fanns överallt. Kvinnorna. Ljushåriga, mörka, studerande, blonderade, lättklädda. Lockelsen slet i mig; det hade varit mycket längesen jag vågat mig ut. Rädsla. För våld. För vad som skulle tänkas hända om jag gick över gränsen. För att förlora någonting, för att dö. Mitt förhållningssätt till kvinnan har alltid varit präglat av skuld; som ung var jag mycket rädd för Guds straffdom och vad som skulle ske om jag vågade närma mig någon utan... ja, utan vad? Tillåtelse? Välsignelse? Emellertid; nu hade allt sådant dövats bort, men desto större blev däremot smärtan från kvällen ifråga.Och något odefinierbart som skrämde mig därinne i discot. Än i denna dag kan jag inte säga vad det var. Men därinne blev jag till slut skrämd från vettet; jag var på väg in i ett landskap där allt var tillåtet och där jag inte längre kunde identifiera mig med mig själv eller min kristna kallelse. Jag var ute i ingenmansland. Jag såg det underbara som det borde ha varit - och jag blev besviken.  Bakfull, darrig och gråtande gick jag hem vid femtiden på morgonen, ur stånd att förstå vad som skrämt mig så mycket därinne. Besvikelse, antar jag, likaväl som rusighet, liksom något tabu jag brutit. Jag ville bara därifrån. Ännu nästa dag var jag rädd, utan anledning, och sorgsen över mitt förfall: kanske över vad jag tänkt göra. Vad jag velat göra. Vad jag rentav oreserverat ansett mig ha rätt att göra, bara för att jag upplevt mig vara i överläge gentemot kvinnorna, som jag annars krupit för... dyrkat i det tysta, vänt all min ångest mot... tiggt om förståelse, fjäskat för att få den, nyttjat olika verbala taktiker för att be om den. Jag hade betett mig illa, även om jag inte just gjort något; men mentalt hade jag klivit över en odefinierad gräns. Och inför Gud; endast med Jesu hjälp kunde jag till slut restaurera min upplevelse och ta den med i bagaget. Slutligen trodde jag mig förstå: i Jesu ögon var de lika mycket värda som jag, troende eller ej - och jag lika mycket värd som de. 11.7.2008 kl. 00:00

Insändare. I kolumnen "Staten som änglamakerska" KP 10.7.2008 finns en formulering om sjukvårdens kamrerssjälar.   10.7.2008 kl. 00:00

Människa. I ett mångkulturellt förhållande är kompromisser en del av vardagen. 10.7.2008 kl. 00:00

Världen. Antalet skilsmässor i Danmark har på fyra år sjunkit med cirka tio procent, från närmare 15 800 skilda par år 2004 till drygt 14 000 skilda par 2007. Det intressanta i statistiken är att motsvarande siffra bland par som varit gifta i mindre än sex år sjunkit med hela 30 procent. 10.7.2008 kl. 00:00

Människa. – Jag var inte särskilt ungdomlig ens när jag var ung, hälsar Marco Bonacci,  kommen per cykel till Esbo domkyrka från en sommarsamling i Köklax kapell. Just nu är han alterneringsinhoppare i Esbo svenska. 10.7.2008 kl. 00:00

Marina Wiik. Fredagen för några veckor sedan var en sorgedag. ”Du måste göra dig av med dom där. De har blivit alldeles platta och luktar illa”, sa han med en blick på mina svarta sommarskor som hängt med ett bra tag. 10.7.2008 kl. 00:00

Ledare. Nyligen presenterades kyrkans klimatprogram. Det är ett rätt omfattande dokument i jämförelse med till exempel kyrkans strategi. Miljöprogrammet är på närmare 70 sidor medan strategin ryms på en normal A 4 vikt i tre delar. 10.7.2008 kl. 00:00

Samhälle. När människorna behöver soup, soap och salvation går det inte att ta sommarledigt. Frälsningsarméns inackorderingshemmet på Alpgatan 25 är öppet hela sommaren. 9.7.2008 kl. 00:00

Människa. ”Om ingen frågar mig vad vila är så vet jag. Men om någon frågar mig vet jag det inte.” Liksom Augustinus reflekterade över tiden har Margareta Asp funderat på fenomenet vila. 9.7.2008 kl. 00:00

Världen. Det råder delade åsikter om projektet att översätta Bibeln till patois, det inofficiella språket på Jamaica. 9.7.2008 kl. 00:00

Kultur. Tusentals gudstjänstbesökare har de senaste åren samlats till metallmässor, gudstjänster med metallmusik landet runt. Nu ges tolv psalmer som arrangerats för metallmässorna ut på cd. 8.7.2008 kl. 00:00

Kyrka. Borgå domkyrkas återuppbyggnad är lyckligen slutförd, men större och mindre kyrkrenoveringar pågår även på annat håll. 8.7.2008 kl. 00:00

Kultur. Lärjungen och aposteln Tomas liv kommer att bli film i Indien. 8.7.2008 kl. 00:00

Kyrka. En psalm. Ett tal. En psalm. Ett tal. Det är strukturen i ”seurat”. Herättäjäjuhlat följer samma beprövade tradition också i stor skala i huvudstadsregionen. 7.7.2008 kl. 00:00

laestadianer. Söker kontakt med andra i samma förhållande till moderkyrkan. 27.4.2017 kl. 13:55

koptiska kyrkan. Fanatiskt våld är en farsot som ingen tro eller stat längre klarar av ensam, menar den koptiska biskopen Angaelos 27.4.2017 kl. 10:34

Datorsystem. Kyrkans servicecentral har avslutat sina samarbetsförhandlingar: femton ska sägas upp. Men vad tycker församlingarna egentligen om mastodontprojektet som skulle spara dem pengar? 26.4.2017 kl. 17:30

Bok. Bulevarden är en vacker utgåva av Tove Janssons texter mer lämpad för kännaren än för nybörjaren. 25.4.2017 kl. 11:05

teater. Vad betyder det att vara människa? Det frågar sig Fabian Silén i pjäsen Paradisdoktrinen, en komedi som börjar med att Gud sitter bortglömd i ett svart hål, tjurig över att inga människor lyssnar på honom eller ber till honom längre. 27.4.2017 kl. 08:00