En annorlunda bild av kyrkomötet: ansikten bakom blå munskydd, talare med färggranna platshandskar och tekniska pauser för att desinficera mikrofoner.

Biskop Åstrand: Jag är beredd att mötas på mitten, helt enkelt för att vi måste komma framåt

Kyrkomötet.

En ny mandatperiod inleddes med iver att hitta nya lösningar för kyrkans strukturer och förvaltning. Men i de frågor som bränner är det svårt att släppa taget om positionerna.

14.8.2020 kl. 16:49

När ombuden samlades i Åbo till mandatperiodens första kyrkomötessession, tre månader senare än tänkt, märktes att många var ivriga att börja arbeta. Hela nio ombudsinitiativ lämnades in.

Ulla-Maj Wideroos – ett av Borgå stifts två nya ombud – första intryck av kyrkomötet var att de första dagarna fylldes av val av utskott, elektorer och viceordförande. Wideroos, som själv blev föreslagen till viceordförandeposten och fick 41 av de drygt 100 rösterna, beskriver formaliteterna som tunga men nödvändiga.

– Utskotten är ju jätteviktiga så det är viktigt att vårt stift är representerat i alla utskott. Det är där man kan påverka, säger hon.

Hon noterar att en hel del saker liknar varandra vad gäller kyrkomötet och riksdagen, remissdebatterna och utskottsarbetet känns bekanta.

– Sättet att debattera skiljer sig nog, partipolitiken är ju inte närvarande här på samma sätt som i riksdagen. Debattklimatet är ”lugnare” här än i riksdagen, säger Wideroos.

Att lära sig kyrkomötet är utmanande även för en garvad riksdagspolitiker.

– Kanske inte det formella, men nog diskussionerna och innehållet. Eftersom jag är ny känner jag inte folk tillräckligt bra för att veta vad som ligger bakom en del förslag, eller varför människor tycker som de tycker.

– I förvaltningsutskottet kommer vi under hösten att diskutera vad göra med de församlingar som inte har en tillräckligt god ekonomi. Vilka ska kriterierna vara för en ”krisförsamling” och på vilket sätt kan till exempel domkapitlet ingripa? Frågeställningarna känns igen från kommunfältet.

Hur kyrkans och församlingarnas struktur ska se ut är en framtidsfråga som hamnade på förvaltningsutskottets bord i flera former.

– Det här är frågor som har stora åverkningar på livet i församlingarna, säger Mia Anderssén-Löf, det andra nya ombudet från stiftet. Ska stiften stärkas och samfälligheterna gå mot mer renodlade ekonomiska enheter? Borde stiftens antal öka eller minska?

Själv slogs hon under veckan av hur stor kyrkan är.

– Det är en brokig skara människor som kommer i samtal i kyrkomötet. Jag berördes av kärleken till kyrkan, som var påtaglig och som vi delade. Den syntes bland annat i hur också svåra diskussioner kunde föras med respekt och i förtroende.

Äktenskapsfrågan igen

– Debatten om det som vi kallar äktenskapsfrågan visar ändå på att en del debatter är svåra och att ombuden står långt från varandra. I den frågan har kyrkan nog en lång väg att gå, säger Ulla-Maj Wideroos.

I maj 2018 förföll ett kyrkomötesinitiativ om att utvidga kyrkans äktenskapssyn. Istället bollades frågan om hur man kan föra en respektfull diskussion i äktenskapsfrågan – och uppgiften att utreda lösningar på den oenighet som råder – till biskoparna.

Svaret som nu presenterades lyder att förutsättningen för att hålla ihop kyrkan är att kunna acceptera och leva med att de olika synsätten finns. Som inledning på diskussionen konstaterade ärkebiskop Tapio Luoma att det tagit dem två år och att biskoparna är öppna med att de inte kunnat enas om en lösning.

– Det stod klart redan från början att en samsyn i biskopskollegiet när det gäller själva frågan kommer vi inte att hitta, kommenterar biskop Bo-Göran Åstrand.

Ifall biskoparna av en eller annan orsak skulle tvingas till en kompromiss anser majoriteten det nästbästa alternativet vara en medelväg: att kyrkan håller fast vid äktenskapet som ett förbund mellan man och kvinna men också ger utrymme för att viga par av samma kön.

– Jag är beredd att mötas på mitten helt enkelt för att vi måste komma framåt. Läget är betänkligt låst i vår kyrka, säger Åstrand, som själv hellre skulle se en utvidgad äktenskapssyn.

Spänningarna i fråga om kyrkans äktenskapssyn ökar hela tiden risken för att något ska ske som skadar möjligheten att hålla ihop kyrkan. Högsta förvaltningsdomstolen prövar nu domkapitlens rätt att ingripa mot en präst som vigt par av samma kön, ett beslut som kan få stora konsekvenser för kyrkan.

Biskop Teemu Laajasalo säger att diskussionen inte kommer att sluta i att man når enighet. Han ser två alternativ: antingen splittras kyrkan eller så gör den det inte. Ifall alla håller stenhårt fast vid sin linje väljer man den väg där kyrkan splittras. Vilket kan vi leva med? frågar han kyrkomötet.

Motfrågan som lyfts fram är vilken bild en kompromisslösning ger av vad kyrkan lär om äktenskapet. Ombudet Heidi Zitting påpekar att man redan lever i den verkligheten: i varje stift finns präster som har vigt och som är beredda att viga. Att förvaltningsdomstolen skulle avgöra frågan är beklagligt, men logiskt, eftersom det ändå verkar som om kyrkomötets beslut inte längre har betydelse, menar ombudet Arto Antturi.

TEXT: Emelie Wikblad



BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

FINLANDS SJÖMANSKYRKA. Elefteria Apostolidou från Borgå stift blir Finlands Sjömanskyrkas präst i Tyskland. Hon blir stationerad i Frankfurt och ledande präst i arbetet. 17.12.2024 kl. 16:01

julfirande. Olyckligtvis har siffrorna i telefonnumret där du kan anmäla dig till julaftonens firande kastats om i papperstidningen. Här hittar du rätt nummer: 050 568 65 98. 16.12.2024 kl. 12:07

BAGERI. I Ytteresse finns ingen historisk anknytning till Jeriko. Men på Jeriko Gård har man funnit en koppling till namnet. 14.12.2024 kl. 20:25

HEDERSTITEL. Biskop Bo-Göran Åstrand utnämnde den 12 december tre nya prostar. De är ledande sjukhusprästen i Karleby kyrkliga samfällighet Anne Peltomaa, ledande sakkunnig inom kommunikation vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Lucas Snellman och militärpastorn vid Nylands brigad Markus Weckström. 13.12.2024 kl. 15:18

musik. Efter många år inom kristen musik vill Johannes Häger nu jobba utom kyrkornas väggar med sitt nya band. Men touchen i texterna av hans tro har inte försvunnit. 12.12.2024 kl. 10:00