Annika och Anders Ekström åtar sig att fixa det människor behöver en hjälpande hand med. Bland de återkommande kunderna finns även traktens församlingar.

Händer som hjälper

malax.

Drömmen om den egna firman blev verklighet. Nu har de samlat erfarenhet av att tvätta kyrkfönster, mura skorsten – och flytta åt en människa de aldrig träffat.

5.8.2020 kl. 09:19

– Att ha egen firma har alltid varit en dröm. Man har velat men inte riktigt vågat. Men så startade min bror en egen firma och man kan ju inte vara sämre än sina syskon, säger Anders Ekström glatt.

Anders och Annika Ekström bor i Malax och driver sedan sex år företaget En hjälpande hand.

Anders har en bakgrund som fastighetsskötare, medan Annika tidigare jobbade som barnträdgårdslärare. När firman fick in så mycket jobb att det krävde flera händer klev även hon in på heltid.

Från trädgårdsarbete till målning, från renovering till försäljning. Det kan vara ett stort projekt som en flytt, eller något smått som att byta gardiner.

– Vi hjälper till med det man behöver, i princip kan man ringa om vad som helst, säger Annika.

Är det ett jobb de inte kan göra själva ser de ändå till att det blir utfört; behövs det grävmaskin hyr de in en grävmaskinsförare.

– Ett av de jobben jag kommer ihåg bäst var när Anders skickade upp mig på ett tak för att mura en skorsten. Men med handledning gick det ju bra: uppdragsgivaren var nöjd och skorstenen står kvar.

De drar nytta av sina olika styrkor.

– Bara det surrar och låter så brukar jag kunna sköta det, ler Anders.

– Jag får honom med och tvätta fönster – bara han får ha en fönstertvättmaskin, säger Annika.

Coronatiden medförde uppdrag som de aldrig förr fått. De fick ett samtal om en äldre kvinna fått plats på serviceboende – problemet var att hennes anhöriga bodde i Sverige. Med instruktioner från dottern fick de packa ihop, städa och föra saker till förvaring – utan att ens träffa personen de flyttade åt, på grund av smittorisken.

– Det var ett annorlunda uppdrag.

Vikarierar kyrkvaktmästare

Till firmans återkommande kunder hör flera av traktens församlingar – till exempel har Anders och Annika Ekström kunnat hoppa in och sköta kyrkvaktmästarens uppgifter.

– De har tyckt att det fungerat bra, att det funnits någon som med kort varsel kunnat komma och hjälpa till, säger Anders.

De har kunnat sköta veckostädning, tvätta kyrkfönster – det kan vara svårt att hitta talkojobbare som vill stå i en skylift eller på en ställning för att tvätta fönster – och nu bygger de en vägg.

– Här i Malax har jag hoppat in i dagklubben, när de vet att det är för lite personal så ringer de och kollar: Har du några timmar? berättar Annika.

Hon konstaterar att de känner sig lika hemma i församlingarna som i andra sammanhang där de utför sitt jobb.

Församlingslivet är bekant för dem, kontakten till kyrkan har funnits sedan barndomen. Ekströms är med i pingstförsamlingen i Petalax.

– Vi har bott på en del olika ställen och det som är roligt är att när man går i kyrkan så har man väldigt lätt att hitta nya vänner. Vi har något gemensamt, alla som är i kyrkan, säger Anders.

Jag fick tipset att fråga er om handdockor ...

– Aj just det, skrattar Annika.

– Det var för kanske 20 årsedan som vi köpte två fåglar, handdockor. Vi började leka med dem och har använt dem lite i barnarbetet och söndagsskolan.

Fåglarna dyker upp i olika sammanhang, de är till exempel inbokade för medverkan i julandakterna i lokal-tv.

– Nu på skolavslutningen var det ju ingen kyrka, så då var de istället med och önskade glad sommar över internet till alla kommunens barn, berättar Annika. Det som är bra med fåglarna är att de vågar säga sånt som vi människor inte alltid vågar säga.

Sommaren har betytt bråda tider för hjälpande händer. På grund av osäkerheten kring corona har Ekströms inte kunnat ta hjälp av sommarjobbare som de vanligtvis gjort.

– Vi har försökt klara oss själva den här sommaren, men det har inneburit mycket jobb, säger Anders.

Emelie Wikblad



Kyrka. I dag inleds Finlands största resemässa i Helsingfors. Också kyrkan är med och präst finns på plats under hela mässan. 15.1.2009 kl. 00:00

Människa. Gustav Björkstrand besöker Rom och Vatikanen under den ekumeniska böneveckan. 14.1.2009 kl. 00:00

Samhälle. Ett par tusen demonstranter slöt upp i Helsingfors centrum i går kväll för att uttrycka sitt stöd för Israel. 14.1.2009 kl. 00:00

Insändare.   "Kärleksbevis till att fylla ett hjärta till bredden... är orsak nog, att dö för denna sång!" brukade texten lyda i en av de lovsånger vi sjöng på ungdomssamlingarna. För mig förblir kärlek ett diffust tema. Otaliga gånger talas om kärlek i Bibeln, men hur ska denna kärlek komma till sin rätt i vardagen? Vad innebär kärlek? Är det att överse med någons felsteg? Att avstå från att klämma åt någon som man, mänskligt sett, skulle ha all rätt att klämma åt? Kärlek är, enligt mig, i första hand att ha en "kaveris" attityd En kaveri är ju i regel beredd att överse med, eller i varje fall förstå, ens brister och felsteg - om det är en bra kaveri, vill säga. För numera väcker, av någon anledning, ordet "kärleksbevis" en motvilja i mig. Kärleken ska väl vara tydlig och läkande nog i sitt uttryck såsom den är?  Inte ska den väl behöva "bevisas?" Men som så många andra lovsånger, är sången jag ovan reciterar överdriven och dramatisk. Att "dö för denna sång" har säkert varit avsett att låta som någonting underbart. Men jag kan inte annat än uppfatta det som ett krav. Någonting motbjudande. Vad som för mig är orsak att dö för någonting överhuvudtaget, önskar jag själv få definiera - om det nu går så långt att det valet blir aktuellt. Lovsångerna kan nämligen inte infånga mitt hjärtas hemliga längtan. För till vad nyttar ett "kärleksbevis", om så uttryckt i en sång, som man måste vara beredd att, symboliskt eller verkligt, "dö", för? Jag önskar möta en Gud som vill vara mig nära här i livet. Inte enbart i dödens sken, eller i vanmaktens. En Gud som inte avkräver mig lojalitetsbevis i någon form, utan som räknar med mig för att Han i så fall känner mig. 14.1.2009 kl. 00:00

Insändare.  "Kärleksbevis till att fylla ett hjärta till bredden... är orsak nog, att dö för denna sång!" brukade texten lyda i en av de lovsånger vi sjöng på ungdomssamlingarna. För mig förblir kärlek ett diffust tema. Otaliga gånger talas om kärlek i Bibeln, men hur ska denna kärlek komma till sin rätt i vardagen? Vad innebär kärlek? Är det att överse med någons felsteg? Att avstå från att klämma åt någon som man, mänskligt sett, skulle ha all rätt att klämma åt? Kärlek är, enligt mig, i första hand att ha en "kaveris" attityd En kaveri är ju i regel beredd att överse med, eller i varje fall förstå, ens brister och felsteg - om det är en bra kaveri, vill säga.För numera väcker, av någon anledning, ordet "kärleksbevis" en motvilja i mig. Kärleken ska väl vara tydlig och läkande nog i sitt uttryck såsom den är?  Inte ska den väl behöva "bevisas?" Men som så många andra lovsånger, är sången jag ovan reciterar överdriven och dramatisk. Att "dö för denna sång" har säkert varit avsett att låta som någonting underbart. Men jag kan inte annat än uppfatta det som ett krav. Någonting motbjudande. Vad som för mig är orsak att dö för någonting överhuvudtaget, önskar jag själv få definiera - om det nu går så långt att det valet blir aktuellt. Lovsångerna kan nämligen inte infånga mitt hjärtas hemliga längtan. För till vad nyttar ett "kärleksbevis", om så uttryckt i en sång, som man måste vara beredd att, symboliskt eller verkligt, "dö", för? Jag önskar möta en Gud som vill vara mig nära här i livet. Inte enbart i dödens sken, eller i vanmaktens. En Gud som inte avkräver mig lojalitetsbevis i någon form, utan som räknar med mig för att Han i så fall känner mig. 14.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Lastenkirkko.fi vänder sig till barn i förskole- och lågstadieålder. 13.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkpressens webbesökare har fått svara på frågan om de brukar bikta sig. 13.1.2009 kl. 00:00

Ledare. Från första dagen har staten Israels existens varit hotad. 15.1.2009 kl. 00:00

Kerstin Haldin-Rönn. Jag skalar potatis som får ångkoka medan jag steker upptinade gäddfiléer. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Varför saknar förtroendeorganen i Väståbolands församling representation från skärgårdsförsamlingarna? 13.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. – I det stora hela mår kyrkomusiken och musikerna bra, säger stiftsekreterare Jan Hellberg som ledde kyrkomusikdagarna. 12.1.2009 kl. 00:00

Världen. Kyrkostyrelsen i Sverige föreslår i en remiss att ordet “äktenskap” ska tas bort från den framtida vigselordningen. 12.1.2009 kl. 00:00

Världen. En av de kliniker som Kyrkans Utlandshjälp understöder i Gaza har förstörts av Israeliska missiler. 12.1.2009 kl. 00:00

Världen. Kyrkans Utlandshjälp är en av de organisationer som samlar in medel för de krisdrabbade i Gaza. 12.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Ett snökapell kommer inom kort att byggas vid skidstadionen i Ruka. 11.1.2009 kl. 00:00

Strukturer. Det behövs administrativa förändringar för att klara ekonomin och rekryteringen av arbetskraft. 23.4.2018 kl. 11:02

åsikter. Kyrkoherde Janne Heikkiläs uttalande om kvinnor i prästämbetet och om att viga frånskilda väckte diskussion. Domkapitlet kan inte väga prästers åsikter, endast pröva beredskapen att samarbeta, säger biskopen. 16.4.2018 kl. 18:12

flyktingar. Efter ett nytt avslag på sin asylansökan håller familjen Gill på att ge upp. 16.4.2018 kl. 09:15

Tjänster. Kyrkoherdetjänsten i Saltviks församling har inom utsatt ansökningstid sökts av Peter Blumenthal. Det meddelar domkapitlet. 13.4.2018 kl. 16:06

ämbetssyn. Biskoparna ger en skrapa mot seg diskriminering av kvinnor i prästtjänst. 13.4.2018 kl. 13:18