Sofia Palmén och Niclas Lemström är de första holmledarna som jobbar i stan.

Holmungdomsledare i city

sommaraktiviteter.

I sommar landar något av gemenskapen och stämningen från Lekholmen runt om i
Helsingfors på tisdagar och onsdagar i form av Barnens tisdagar och ungdomskvällar.

16.6.2020 kl. 00:01

– Jag är jättenöjd över att det finns möjlighet att ordna verksamhet även denna sommar. Det är spännande att vara holmungdomsledare i stan, det är en massa nya utmaningar och möjligheter, säger Niclas Lemström.

Vanligtvis brukar man möta holmungdomsledarna på församlingarnas lägerö Lekholmen, men i år blev planerna ändrade. Holmungdomsledarna jobbar i stan och delar sin tid mellan barn- och ungdomsverksamheten och Helsingfors-hjälpen där de packar matkassar.

– Vi gör också andakter som vi lägger ut på sociala medier, säger Sofia Palmén.

Överlag är det samma typ av verksamhet som tidigare somrar: på tisdagar är det Barnens tisdag som riktar sig till barnfamiljer och på onsdag ordnas ungdomskvällar.

De som deltagit i Barnens tisdag hittills i sommar har till exempel fått skogspyssla och bygga sandslott.

Finns det något ni kommer att passa på att göra i år när verksamheten ordnas i stan?

– Det har kommit ett starkt önskemål om att vi ska gå på Pokemonpromenad och spela Pokemon Go tillsammans i sommar, säger Lemström.

Träffarna ordnas på olika platser varje gång för att få så stor geografisk spridning som möjligt.

– Vi försöker se till att vi under sommarens lopp har verksamhet nära alla de tre svenska församlingarna, så att alla inte alltid ska ha lång väg.

Ungdomskvällarna har ett större fokus på samvaro än på aktiviteter.

– Det är mycket chilla och umgås. Hittills har vi till exempel grillat tillsammans och spelat mölkky. Gemenskapen är det viktiga. Speciellt efter den vår vi har haft är det jätteviktigt att få träffas, säger Palmén.

För många unga är gemenskapen på Lekholmen en viktig del av sommaren.

– Jag tror att det är vår viktigaste uppgift att försöka ta med den till stan, säger Palmén.

Hur gör man det?

– Vi försöker skapa en liknande atmosfär som på Lekis, en inbjudande och accepterande atmosfär, säger Niclas Lemström.

Många har ett speciellt kompisgäng som de brukar träffa på Lekholmen, människor som man kanske bara umgås med sommartid. Genom onsdagsträffarna i stan vill holmungdomsledarna göra det möjligt att träffas även denna sommar.

– I år är vi kanske lite mera aktiva på Lekholmens Facebook- och Instagramkonton än tidigare, säger Lemström.

Han uppmanar också alla intresserade att gå in och följa Lekholmen på sociala medier för att hålla sig uppdaterade om vad som händer under Barnens tisdag och under onsdagens ungdomskvällar.

Holmungdomsledarna tar gärna emot förslag på aktiviteter.

– Vi jobbar halva sommaren, men de som tar över efter oss kan förverkliga sådana idéer som vi inte hunnit med, säger Niclas Lemström.

Sommarprogram i stan

Barnens tisdag är ett familjeinriktat evenemang som alla kan komma med på. Vi utgår från olika teman och träffas på barnvänliga platser runt om i stan varje tisdag eftermiddag under sommaren. Tyvärr kan vi inte bjuda på något tilltugg men man får gärna ta med egen picknick så kan vi umgås och äta tillsammans i naturen. Veckans evenemang hittar du på www.facebook.com/Lekholmen/ eller lekholmen_insta.

Onsdag kvällar för ungdomar. Vi kör igång en sommar i stan - utan Lekis men med hög lekisstämning - och ordnar program för ungdomar varje onsdag i stan. Ifall man vill äta under programmet får man väldigt gärna ta egen picknick med sig. Veckans evenemang hittar du på www.facebook.com/Lekholmen/ eller lekholmen_insta.

Erika Rönngård



Kyrka. I Åbo och S:t Karins samfällighet får de anställde nio cent per kilometer som de cyklar under arbetsdagen. 18.7.2008 kl. 00:00

. Att vara på en längre resa gör ofta att man väl hemkommen ser på sin vardag med nya ögon. 17.7.2008 kl. 00:00

Ledare. Med en upplaga på ca 50 000 ex har Hbl inte på länge i verkligheten varit en finlandssvensk rikstidning. 17.7.2008 kl. 00:00

Kyrka. Den statliga filmgranskningsbyrån har sänt en skrivelse till församlingarna i vilken byrån hoppas att åldersgränserna iakttas. 16.7.2008 kl. 00:00

Människa. – Det fanns en anglikansk kyrka på min hemort. Jag gick med i söndagsskolan och tyckte om allt jag hörde och såg. Jag ville så gärna bli döpt och min söndagsskollärare sa: ”Lär dig katekesen och bibelverserna vi läser.” 17.7.2008 kl. 00:00

Människa. Kyrkoherden i Pernå, Rolf Steffansson, har valts till direktör för utrikesavdelningen vid Finska Missionssällskapet. 15.7.2008 kl. 00:00

Kyrka. Vindkraftsvigslar, drive in-vigslar och vigsel på brandstationen är några av sommarens bröllopsfenomen. 15.7.2008 kl. 00:00

Världen. Gudsperspektiv i politiken belystes under politisk vecka på Gotland. 14.7.2008 kl. 00:00

Kyrka. Bön över samfunds- och språkgränser förväntas locka uppemot 10 000 kristna till Åbohallen i oktober. 13.7.2008 kl. 00:00

Kultur. – Den stora pilgrimsleden i Norden går från Vadstena i Sverige till Nidarosdomen i Trondheim. Den heter Romboleden och är ett slags aorta för pilgrimslederna i Norden, säger prästen Hans Erik Lindström på pilgrimscentrum i Vadstena. 12.7.2008 kl. 00:00

Teologi. ”Håll inte fast mig”, säger Jesus till Maria Magdalena efter uppståndelsen. För mig har orden fått betyda öppenhet och rymd, att inte förminska Gud. Men också att våga stå på egna ben, ifrågasätta förtryckande sidor av kristen tro. Feministisk teologi inspirerar i det arbetet. 11.7.2008 kl. 00:00

Samhälle. Tammerfors stad och stadens evangelisk-lutherska församlingar har slutit ett samarbetsavtal rörande krishjälp i storkatastrofer. 11.7.2008 kl. 00:00

Insändare. Det var Åbo, det var vinter, man studerade. Marken var frusen, täckt av ett kallgnistrande frosttäcke. Man var ensam. Det tärde på mig, alla chanser verkade blockerade. Omvärlden tycktes likgitlig. Studierna i stiltje,  ovisshet, mentalt trött. Och så - helgen. De ensammas helvete. Allt stänger. Inspirationen försvinner. Gamla tankar i gamla spår. Så jag fick nog; gav efter, alkohol. Några timmar senare, aningen mer alkohol i kroppen, ute på dansgolvet. Otroligt. De fanns överallt. Kvinnorna. Ljushåriga, mörka, studerande, blonderade, lättklädda. Lockelsen slet i mig; det hade varit mycket längesen jag vågat mig ut. Rädsla. För våld. För vad som skulle tänkas hända om jag gick över gränsen. För att förlora någonting, för att dö. Mitt förhållningssätt till kvinnan har alltid varit präglat av skuld; som ung var jag mycket rädd för Guds straffdom och vad som skulle ske om jag vågade närma mig någon utan... ja, utan vad? Tillåtelse? Välsignelse? Emellertid; nu hade allt sådant dövats bort, men desto större blev däremot smärtan från kvällen ifråga.Och något odefinierbart som skrämde mig därinne i discot. Än i denna dag kan jag inte säga vad det var. Men därinne blev jag till slut skrämd från vettet; jag var på väg in i ett landskap där allt var tillåtet och där jag inte längre kunde identifiera mig med mig själv eller min kristna kallelse. Jag var ute i ingenmansland. Jag såg det underbara som det borde ha varit - och jag blev besviken.  Bakfull, darrig och gråtande gick jag hem vid femtiden på morgonen, ur stånd att förstå vad som skrämt mig så mycket därinne. Besvikelse, antar jag, likaväl som rusighet, liksom något tabu jag brutit. Jag ville bara därifrån. Ännu nästa dag var jag rädd, utan anledning, och sorgsen över mitt förfall: kanske över vad jag tänkt göra. Vad jag velat göra. Vad jag rentav oreserverat ansett mig ha rätt att göra, bara för att jag upplevt mig vara i överläge gentemot kvinnorna, som jag annars krupit för... dyrkat i det tysta, vänt all min ångest mot... tiggt om förståelse, fjäskat för att få den, nyttjat olika verbala taktiker för att be om den. Jag hade betett mig illa, även om jag inte just gjort något; men mentalt hade jag klivit över en odefinierad gräns. Och inför Gud; endast med Jesu hjälp kunde jag till slut restaurera min upplevelse och ta den med i bagaget. Slutligen trodde jag mig förstå: i Jesu ögon var de lika mycket värda som jag, troende eller ej - och jag lika mycket värd som de. 11.7.2008 kl. 00:00

Insändare. I kolumnen "Staten som änglamakerska" KP 10.7.2008 finns en formulering om sjukvårdens kamrerssjälar.   10.7.2008 kl. 00:00

Människa. I ett mångkulturellt förhållande är kompromisser en del av vardagen. 10.7.2008 kl. 00:00

tro. I del fyra i Karin Erlandssons serie om tro beklagar hon sig över att det bara är i ett sammanhang som hon som författare har svårt med ord. När hon ska be. 11.5.2017 kl. 14:01

morsdagsprofil. Pamela Granskog förlorade sin mamma i november. – Det var en av de största rädslorna när jag fick mitt första barn som 36-åring – hur länge får mina barn ha kvar sina morföräldrar och farföräldrar? 11.5.2017 kl. 12:59

Kyrkomötet. ”För lite och för fegt, är en bedömning. ”Realistiskt och i rätt riktning”, är en annan. Kyrkomötet har fattat beslut som ska hjälpa att trygga verksamheten i en framtid med minskade intäkter. 5.5.2017 kl. 13:28

musik. Misslyckande och människors brustenhet. Det skulle man kunna säga är den röda tråden i The Rimes texter. Sångaren Mikael Ahlskog förklarar. 4.5.2017 kl. 16:57

Karleby. Det var en bilolycka och en utomäktenskaplig relation med en man som låg bakom Patrick Tiainens beslut för några veckor sedan att ta timeout från rörelsen Word of faith eller Uskon sana i Karleby. 4.5.2017 kl. 09:50