Solveig Pått hoppas att man även högre upp i kyrkan skulle ta tag i och diskutera den digitala diskrimineringen.

Hur överbrygger vi den digital klyftan?

Solf.

Vi måste se dem som inte är med, säger Solveig Pått. När vi inte kan mötas ansikte mot ansikte hittas nya alternativ och lösningar, men hur blir det med dem som inte är digitala?

20.5.2020 kl. 08:31

Solveig Pått är medlem i församlingsrådet i Solf. Hon vill att vi kommer ihåg de människor som stängs ute när samhälle och kyrka blir digitala.

– De är många, många fler än man tror. Och det beror på olika saker.

Någon kan inte tekniken, andra har inte tillgång till de senaste apparaterna av ekonomiska skäl, eller för att de inte vill vara del i en slit-och-släng-kultur.

– Det finns olika anledningar till att folk inte är digitala.

Vi tänker oss lätt att alla idag har internet i sin smarttelefon. Men på en del områden, som där Solveig Pått bor med sin mamma, är täckningen bristfällig och att gräva ner bredband skulle kosta stora summor.

När samhället och kyrkan satsar på digitala lösningar kan budskapet som förmedlas bli att de som inte kan ta del av dem är andra klassens människor.

– Det är väldigt illa att alla inte har tillgång till allt. Speciellt i de här tiderna när församlingen har en väldigt viktig uppgift i att finnas till – speciellt för de äldre och de som känner sig oroliga.

Vi har mycket jobb framför oss

När Solfs församlingen funderade på hur de skulle få ut gudstjänsterna i coronatider var Facebook den första lösningen. Då frågade Solveig Pått: kunde man inte också sända dem i när-tv, som andra församlingar gjort? Nu har församlingen gjort ett försök att på det här sättet nå ut till lite fler.

Därtill håller diakonin kontakt med äldre församlingsbor per telefon. Efter gudstjänsterna hålls kyrkan öppen och det finns en präst på plats för de som vill komma och diskutera.

– Vi har mycket jobb framför oss för att nå alla.

Kanske man kunde ordna digikurser också i församlingens regi? slänger Solveig Pått fram.

Samhället blir överlag allt mer digitalt: de senaste nyheterna finns på nätet, alla slags bankärenden sköts lättast där.

– Jag har försökt fundera: Hur hjälper man? Jag hoppas att det också är någon annan som funderar likadant.

Nu när problemet kommit upp till ytan hoppas hon att man även högre upp i kyrkan skulle ta tag i och diskutera den digitala diskrimineringen.

– Jag vill ju inte säga sluta, för jag tycker att det är bra att man hittar de här alternativa sätten att nå ut med en gudstjänst, med barnverksamhet.

"Det är nog det häftigaste sociala mediet, den direktkontakten är fantastisk och något alla kan vara uppkopplade på."

Saknar sin hemförsamling

När Solveig Pått talar med äldre släktingar och bekanta om vad de saknar mest är det att träffa andra människor – kanske bara sitta i samma kyrkbänk, delta i en grupp.

– De var några som sa: tänk att jag aldrig trodde att jag skulle sakna det här så mycket.

Många över 70 som varit aktiva frivilliga i sin församling tvingas nu stanna hemma. Och människor som bor på äldreboenden, för vilka ett besök från till exempel diakonin kunnat vara en ljusglimt i tillvaron, får inte ta emot någon.

– Vi som kan och vill, vi ska ta upp telefonluren lite oftare och ringa och prata, som vän och medmänniska. Det hjälper mycket, säger Solveig Pått.

Hon har flera gånger tänkt på orden som hon hörde i en gudstjänst nyligen: ”Har du någon som ber för dig?”

– Det är nog det häftigaste sociala mediet, den direktkontakten är fantastisk och något alla kan vara uppkopplade på. Det känns så befriande och skönt att ta en stund och be, småprata med Gud en stund. Och vi kan alla be för varandra och bry oss om varandra en smula.

Emelie Wikblad



Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

mat. När Thomas Lundin är utmattad lagar han mat. – När jag är helt slut gör jag ett långkok på två timmar. Då kan jag inte störas med jobbsamtal. Jag är i stunden, jag lyssnar på musik. Jag hör ju hur provocerande det här låter! 18.9.2024 kl. 11:58

orgel. Elis Helenius tog sig an Ekenäs kyrkas orgel för ett och ett halvt år sedan. Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor – och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors. 17.9.2024 kl. 18:24

kyrkostyrelsen. Konsulten Eero Laesterä föreslår att Kyrkostyrelsen om fem år har ett enklare uppdrag. Upp till 40 jobb kan bli överflödiga. Borgå stift och kyrka på svenska är inte undantagna. 17.9.2024 kl. 13:39

LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00

gospel. Vem är du? Jepa Lambert är ett av de stora namnen i finländsk popmusik, fast på scenen mest som backvocal i bakgrunden. Nu leder hon också en gospelkör. 16.9.2024 kl. 13:00