När journalisten och kommunikatören Sanna Karlsson blev utmattad första gången hade hon genomlevt en period av stora omställningar på sitt jobb. De hade haft samarbetsförhandlingar och uppsägningar, och ramarna för hennes jobb förändrades. Hon fick aldrig riktigt klart för sig vad som krävdes av henne.
– Det började med att jag var väldigt infektionskänslig. Jag var sjuk, fick det ena efter det andra. Det var en larmsignal, men jag förstod den inte.
Att jobba kändes tyngre och tyngre. Hon kände sig cynisk och negativ.
– Jag kände att allt var dåligt och att jag själv var dålig. Sådant som jag tidigare hade gjort jättelätt, rutinsaker, blev enorma berg. Jag blev långsammare och ineffektivare, men främst av allt började jag tvivla på mig själv. Jag var trött och sov dåligt och blev aldrig utvilad, hur mycket jag än sov.
Hon började skala bort allt det hon brukat tycka om: att sjunga i kör, att gå på yoga. Hon orkade inte. Hon gick hem och kollapsade på soffan i stället.
– Det är en farosignal som jag faktiskt skulle vilja att människor känner till: det är inte bra när man börjar lämna bort sådant som är viktigt och roligt i livet. Då ska man reagera.
Sedan kom en kväll på jobbet då hon fick ett mejl av en kollega, ett lite burdust mejl som hon normalt inte skulle ha reagerat på. Men nu började hon gråta. Och hon kunde inte sluta.
– Nästa morgon träffade jag företagsläkaren, och sedan blev jag sjukskriven.
Idag har det gått några år sedan den där dagen, och Sanna Karlsson har hunnit byta jobb två gånger och bli utmattad en andra gång. Idag jobbar hon deltid som informatör och har grundat webbportalen Overload. Målet med den är att ge information om utmattning till dem som drabbats, men också till deras kolleger och anhöriga.
– Det är viktigt att inse att utmattning inte bara drabbar en människa utan alla omkring henne. Många utmattade är sådana att de tar ansvar för väldigt mycket – och så plötsligt klarar den människan inte av att göra någonting. Det är en stor sak för den personens partner. Det är en stor sak för barnen om mamma eller pappa plötsligt bara ligger på soffan och inte orkar spela fotboll, inte orkar skjutsa till hobbyer – och dessutom är jätteledsen och ångestfylld. Det är svårt för barnen, men också för vänner, släktingar och kollegor.
När Sanna Karlsson var sjukledig efter sin första utmattning började hon storgråta varje gång hon skulle säga ordet ”utmattning”.
– Jag kände en sådan skam. Jag kände att jag är dålig, jag kraschade medan alla andra fixar det. Jag kände mig som en parasit på samhället: här går jag bara och gråter. Jag borde ju vara ute och jobba som alla andra. Men jag kunde ju inte, min hjärna var inte i sådant skick att jag kunde det.
Nu efteråt har hon insett att det att hon jobbade med utrikesnyheter påverkade hur hon mådde. Hon skrev om flyktingar på Medelhavet redan år 2010.
– Tröstlösheten i det. Och alla bilder som tidningsläsarna aldrig ser, alla de bilder som är mycket värre än de som hamnar i tidningen. Hundratals bilder varje dag, katastrofer från a till ö. Det finns sådana som jag fortfarande ser framför mig.
I Sverige, där det finns en diagnos för utmattningssyndrom, har man undersökt vilken typ av personer som drabbas. De är ofta samvetsgranna, noggranna, perfektionistiska och driftiga.
– Det är de som tar i. Det är ofta folk som brinner för de de gör som blir utmattade, just för att de brinner för det. De vill så mycket. Cynismen och det negativa kommer senare.
Det handlar inte alltid om att ha för mycket jobb, utan om att förväntningar och resultat inte står i samklang. Fpa:s siffror visar att sjukskrivningarna för psykisk ohälsa har stigit med 43 procent från år 2016 till år 2019. Vi vet inte hur många av dem som är utmattade eftersom den diagnosen inte finns i Finland. Själv sjukskrevs Sanna Karlsson för depression.
– Men vi vet att det är unga och kvinnor som drabbas hårdast. Om vi har sådana här siffror, ett sådant här problem, då är det inte längre ett individproblem. Det hjälper inte att individen lär sig mindfulness eller Pomodoro-metoden. Då måste man ta i det på en högre nivå.
Sanna Karlssons andra utmattning var svårare än den första. Hon kunde bli yr och darrig bara av att tömma diskmaskinen.
– Det var tungt för min man. Han fick ta ett enormt ansvar för att snurra vår vardag. Länge klarade jag inte av att gå till matbutiken: det var för mycket människor och för många impulser och för många val. Det har tärt på vårt förhållande.
Sonen tyckte å ena sidan att det var trevligt att mamma var hemma när han kom från skolan, men å andra sidan var hon på dåligt humör.
– När jag blev sjukskriven första gången sa han: Du är bara arg hela tiden. Jag har fortfarande dåligt samvete över hurudan jag var innan jag blev sjukskriven. När jag skulle börja jobba efter min andra sjukskrivning sa vår son: Kommer du att bli så där rage igen?
Vad ska du göra om du känner att du är i riskzonen för att bli utmattad?
– Du måste bromsa. Det finns inget magiskt piller du kan ta. Insikten: det här är inte sunt. Om du märker att du börjar skala bort de roliga sakerna, återhämtningen, allt som gör livet värt att leva: då ska du bli orolig. Du måste ta dig tid för återhämtning. Och det är svårt om du är en människa som gör mycket och gärna.
Hon kämpar fortfarande med att lägga ribban lite lägre.
– Det behöver inte vara perfekt. Det räcker om det är tillräckligt bra.
Vad har du lärt dig av det du gått igenom?
– Jag känner mig som en helare person nu, jag ser mina gränser bättre. Jag ser vad som är viktigt i livet, vad jag behöver. Jag har alltid trott att jag inte är perfektionist för att jag har det stökigt hemma, men jag har insett att när det gäller allt annat än rådd i hemmet är jag perfektionist. Men när jag insett det kan jag ju ta tag i det.
Riskfaktorer för utmattning
* Arbetstagaren har höga personliga mål, är starkt engagerad och har en stark pliktkänsla.
* Belastande förhållanden där det är svårt eller omöjligt att nå målen för jobbet.
* Otillräckliga individuella eller organisatoriska metoder för att lösa problem i konfliktsituationer.
Utmattningssymtom
* Stark generaliserad trötthet. Man blir inte piggare av att vila.
* Cynism. Attityden till jobbet förändras.
* Synen på den egna kapaciteten förändras. Man känner sig som en sämre arbetstagare än man varit eller vad andra är.
Läs mer om utmattning på: Overload.fi
