– Det är klart att om läget fortsätter så får det konsekvenser också på lång sikt. Frågan är hur stora de är, säger Sixten Ekstrand.

Kyrkan uppmanar församlingarna att inte permittera sina anställda

permitteringar.

Kyrkans officiella linje är att församlingarna och kyrkan inte ska permittera sina anställda utgående från den erfarenhet vi har av coronaviruset idag.

23.3.2020 kl. 17:56

– Motiveringen är att ingen vet hur långvarigt det här blir. Låt säga att det varar en till två månader. Då kommer ekonomin givetvis att ansträngas ytterligare för de församlingar som har dålig ekonomi. Men jag tror inte att någon församling går under fastän det blir lite sämre ställt i ett par månader, säger Sixten Ekstrand, direktor på Kyrkostyrelsens svenska avdelning KCSA.

Han har förståelse för att församlingarna vill se över sin ekonomi och fatta snabba beslut för att minimera de ekonomiska skadorna.

– Samtidigt vet jag att Kyrkans arbetsmarknadsverk kommer att gå ut med en uppmaning till församlingarna att inte göra några panikartade permitteringar utan fundera på lite längre sikt.

Hur tror du det påverkar ekonomin på lång sikt. Om ett år eller två?

– Det är klart att om läget fortsätter så får det konsekvenser också på lång sikt. Frågan är hur stora de är. Det är en fråga som ingen har något svar på nu. Ingen vet hur det här utvecklas. Därför är permitteringar inom den offentliga sektorn inte det första man behöver tänka på. Det är annat inom den privata sektorn.

Innan coronakrisen slog till har förutsade du att församlingarna kommer att klara sig ekonomiskt ännu ett eller två år – innan det går neråt. Äter coronaviruset nu upp de goda åren?

– Det är en uppenbar risk att det går på det sättet. Ser vi på samhället i stort så ser vi att det stannar upp och att många företag permitterar. Det leder till mindre skatteintäkter till stat, kommun och kyrka. Hur man ska klara sig, inte bara nästa år utan också därefter, är en sak som församlingarna måste fundera på.

Men också kyrkan har ett stödsystem till ekonomiskt svaga församlingar genom Kyrkans centralfond.

– Jag är helt övertygad om att det här stödsystemet måste tas i bruk i efterdyningarna av den här krisen. Det är för tidigt att säga hur stora de här stöden blir och i vilken form de ges. Samma diskussion förs ju också på statligt håll, där man funderar på hur man ska stöda företag och kommuner som är i samma läge.

Hur mycket kan centralfonden stöda?

– Det är kyrkomötets sak att dra upp de stora linjerna i frågan om hur mycket man kan stöda för att reda upp det här. I det här läget vill jag vill inte spekulera i hur många miljoner som behövs. Ingen vet i dagsläget vilka följderna blir. Men det är klart att om samhällsekonomin går ner, vilket den nu gör till en följd av det här, så påverkar det också kyrkans framtida skatteintäkter. De intäkterna får man ju med ett till två års fördröjning. Den här processen ser vi slutet av först om några år.

Men de mest utsatta församlingarna kan räkna med ett stöd från kyrkans centralfond i det här läget?

– Jag har svårt att tro att kyrkomötet inte skulle gå in för att stöda församlingarna. Kyrkan vinner inget på att församlingarna blir konkursfärdiga.

Ekstrand har ingen helhetsbild över hur många församlingar som varslat om permitteringar.

– Men det har diskuterats. Därför går också Kyrkans arbetsmarknadsverk ut med rekommendationerna. Men församlingarna är ju självständiga och varje församling och samfällighet väljer ju själva.

Hur ska man sysselsätta alla församlingsanställda? Alla anställda är ju inte skickade att ha själavårdande samtal med församlingsmedlemmar.

– Nu har vi ju bara en vecka bakom oss och den mesta tiden har gått åt till att få verksamheten att fungera i den uppkomna situationen. Det är klart att det kommer att drabba vissa grupper hårdare än andra om det här pågår länge. Men om man tar ungdomsarbetet och konfirmandarbetet som exempel så har vi från Kyrkostyrelsen gått ut med att man inte ska inhibera sommarens skriftskolläger ännu. Nu gäller det att se hur det blir. Kan lägren inte hållas så finns samma möjlighet till distansundervisning som skolorna använder sig av och då finns det arbete för dem som jobbar inom den sektorn.

– Även om den normala verksamheten inte fungerar som hittills så finns det saker som ska göras inom diakonin, för kyrkomusiker och präster. Det ska hållas jordfästningar, dop och gudstjänster. Vi är mitt uppe i en process där vi får försöka hitta alternativa former för församlingsarbete och hur man ska agera under de här nya omständigheterna.

Johan Sandberg



Kyrka. Församlingen i Janakkala kom undan med blotta förskräckelsen då Tervakoski träkyrka, byggd 1936, tändes på natten till lördagen. 6.6.2011 kl. 00:00

Världen. Metodistkyrkan, Missionskyrkan och Baptistsamfundet har beslutat att bilda ett nytt gemensamt samfund i Sverige. 6.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. Metodistkyrkan, Missionskyrkan och Baptistsamfundet har beslutat att bilda ett nytt gemensamt samfund i Sverige. 6.6.2011 kl. 00:00

Kultur. En klagomur har rests vid Narinkens torg vid Kampen i Helsingfors. Muren är en del av den byggnadskonstruktion bakom vilken det sedan länge tillbaka planerade träkapellet håller på att ta form. 6.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. Tio diakoner vigdes och två ungdomsarbetsledare välsignades i Borgå domkyrka förra torsdagen. 6.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. Ämbetsfrågan fick än en gång stort utrymme i stiftsfullmäktige. Initiativet att underlätta för teologer med traditionell ämbetssyn förföll, men lever delvis kvar i en kläm. 6.6.2011 kl. 00:00

Människa. Att se jorden breda ut sig medan han flyger mot den vackra solnedgången är en upplevelse som får Stefan Vikström att överväldigas av Guds skapelse. 2.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. Det ekonomiska läget gör att Karleby kyrkliga samfällighet skjuter upp  det planerade krematoriet. 1.6.2011 kl. 00:00

Människa. Penny Colston festade loss, jobbade dygnet runt och gick i väggen innan hon insåg att hon behövde Gud. 1.6.2011 kl. 00:00

Ledare. Tanken om att ge vidare av det livets goda man själv fått följde med judendomen in i såväl kristendomen som islam. I den senare ingår allmosan, zakat, som en av de fem grundpelarna. I de kristna kyrkorna och samfunden är tiondegivandet starkt, särskilt inom frikyrkorna. 1.6.2011 kl. 00:00

Nina Österholm. Som liten lär jag ofta ha frågat min mamma om hon blev glad. När jag städat rummet eller ritat en teckning kom frågan: Blev du glad nu? 1.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. Sökandena till kyrkoherdetjänsten i Åbo svenska församling, kyrkoherde Johan Westerlund och omsorgspräst TD Björn Öhman har båda förklarats behöriga för tjänsten. 31.5.2011 kl. 00:00

Kultur. Teologin drar in på teatern. Den finska nationalscenen har med pjäsen ”Kristi brud” tacklat kyrkans ömma punkter inför utsålda hus i över ett år. 31.5.2011 kl. 00:00

Kultur. När den finlandssvenska sång- och musikfesten Ta i Ton samlas i Åbo i juni är en av attraktionerna svart gospel. 30.5.2011 kl. 00:00

Världen. Frankrikes lutherska och reformerta kyrka planerar en sammanslagning, skriver tidningen Sändaren. 30.5.2011 kl. 00:00

sibbo. Hjälp, vad ska det här bli till? Sara George startade en bönegrupp som kombinerar bön med promenader. 11.11.2020 kl. 11:37

mariehamn. Under fredag kväll drar årets kyrkodagar igång i Mariehamns församling. Formatet är mindre på grund av coronaepidemin, kring 70 anmälda deltar. – Vi strömmar en del program så också andra kan delta, säger Mari Puska. 13.11.2020 kl. 12:01

feminism. Esther Kazen väntade sig att hon tillsammans med kyrkan skulle få kämpa mot orättvisor. I stället har hon många gånger upplevt att hon kämpat mot kyrkan. 12.11.2020 kl. 16:45

Bok. Katarina Gäddnäs har länge skrivit om tro och brottats med det religiösa språket. Nu ger hon ut en bok med texter om Guds kärlek mitt i motgångar och halvfärdigheter. 12.11.2020 kl. 09:57

utnämning. Pia Bengts blir stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik vid Borgå stift, slog domkapitlet fast vid sitt möte idag. 11.11.2020 kl. 14:33