Till Kyrkostyrelsens uppgifter hör bland annat att främja församlingarnas arbete, till exempel att stöda och koordinera deras verksamhet och förvaltning. Kyrkpressen ville ta reda på hur församlingarna i Borgå stift upplever att den här uppgiften uppfylls och frågade om kyrkoherdarna upplever att de får stöd i sitt arbete. ”I någon mån” blev medelsvaret.
Vad går kritiken ut på?
En svaghet som många lyfter är att Kyrkostyrelsen befinner sig långt från församlingens verklighet och har dålig kännedom om vad som behövs där.
”Trögt, fjärmat. Många som aldrig arbetat i församling. Känner inte till 'fabriksgolvet'.”
”Förståelsen av att kyrkor är en levande församlings verksamhetsplatser och inte museer tycks inte alltid finnas.”
”Jag har förståelse för det att man blir fjärmad från verkligheten när man sitter i en byrå i Helsingfors och sitter vid sitt skrivbord och försöker 'klura ut' vad församlingarna behöver.”
”Vissa tjänstemän behagar svara och då kan man ha nytta av deras svar. Men andra svarar aldrig på e-post.”
”När Kyrkostyrelsen nu äntligen ska banta sin budget ojar och vojar man sig nog över de drastiska nedskärningarna, men det är det som vi i församlingarna levt med nu i åratal sedan 1994.”
Tillgängligheten till information och utbildning på svenska möter också kritik.
Flera kyrkoherdar upplever strategier och beslut som kommer från Kyrkostyrelsen som en börda för församlingarna, ekonomiskt och praktiskt. Ett återkommande exempel är Kyrkans servicecentral, Kipa. Systemen för fakturor och löneräkning möter svidande kritik.
”Det känns som om Kyrkostyrelsen håller på att bli en kyrka i kyrkan som styr mer och mer också på församlingsplanet. Kipa är ett ledsamt exempel som binder och kostar.”
”Vi har fått höra att vi motsätter oss reformer och att det inte är fel på systemen utan det är fel på vår vilja att hitta nya rutiner. Men om församlingsverksamheten knäar på grund av ekonomin så pådyvlas vi dyrare lösningar än det vi hade tidigare och som fungerade bättre. Och vi har verkligen jobbat på att skapa nya rutiner som är smidigare och effektivare. Med Kipa åkte också det sista förtroendet för att Kyrkostyrelsen agerar utgående från församlingarnas bästa eftersom man inte en enda gång har sagt att det blev fel.”
”Först gör vi grovarbetet, sänder iväg materialet, så måste vi dra ned på personalen för vi ska ju betala för kalaset också. Förnyelse och reformer har på senare år kostat små församlingar mer än de beräknade inbesparingarna. Klart att de gör vissa saker lättare men jag ser inte att det minskar på utgifterna och ökar arbetsmotivationen."
Vad är positivt?
Till vissa delar får Kyrkostyrelsen även positiv feedback. Här nämns dels sakkunnig hjälp i bland annat förvaltnings- och byggnadsfrågor, dels material som Kyrkostyrelsen producerar. En femtedel av de kyrkoherdar som svarat anser att de ofta eller alltid får det stöd de behöver.
”Jag vänder mig till Kyrkostyrelsen när jag behöver en sakkunnigs perspektiv på något. Exempelvis har jag vänt mig till Kyrkostyrelsens jurist i frågor kring arbetsavtal och arrendeavtal.”
”Stor hjälp med till exempel modellreglementen och administrativa saker.”
Dessutom upplever många att den svenska verksamhetsavdelningen är lätt att närma sig, ger stöd och hjälp och är med i projekt som känns relevanta för församlingen.
”Man kan få idéer, hjälp och stöd i olika frågor av dem som jobbar där. Stort plus för det.”
”Tv- och radioarbetet är viktigt, döv- och specialarbetet är också viktigt. Att det svenskas röst hörs inom Kyrkostyrelsen är nödvändigt för annars blir vi överkörda.”
I Kyrkpressen nummer 4/2020 kan du också läsa hur kyrkoherde Harry S Backström samt Kyrkostyrelsens kanslichef Pekka Huokuna kommenterar enkäten.
