Syskonen Christel och Robin Runne har båda två döpts inför sina respektive konfirmationer. Konfirmationen var ändå en större grej, säger de.

Du hinner döpa dig före konfirmationen

konfirmation.

Om man inte blivit döpt som barn men ändå vill gå på konfirmandläger – hur gör man då? Det korta svaret på frågan är: anmäl dig till konfirmandundervisningen.

3.10.2019 kl. 10:39

– Det är bara att anmäla sig till lägret. Det är inget problem att du inte är döpt och det blir en jätterolig tid, säger Christel Runne som döptes efter sitt konfirmandläger.
Hennes bror Robin Runne döptesett par år senare, efter sitt konfirmandläger och tillsammans med en kompis. Christel Runne berättar att det var flera stycken som blev döpta samtidigt som hon, och att det gjorde henne mindre nervös.

För båda syskonen gick dopet till på samma sätt.
– Vi var klädda i albor och satt framme i Matteuskyrkan. Sedan gick vi fram i tur och ordning tillsammans med våra faddrar. Faddrarna välsignade oss och sedan satte prästen lite vatten på våra huvuden och sade: nu är du medlem i kyrkan. Efteråt fick vi varsitt ljus, säger Christel Runne.

Robin Runne tyckte att konfirmationen var mer spännande än dopet.
– Konfirmationen hade man ju hört om hela livet, dopet kom mera plötsligt. Under konfirmationen var det också mera att hålla reda på.
Båda två har själva varit med och valt sina faddrar.
– Jag valde två faddrar som var med i kyrkan. När min bror skulle döpas ställde jag och en av hans hjälpledare upp som faddrar, säger Christel Runne.

Dopet och konfirmationen hör ihop. – Konfirmationen är en bekräftelse av dopet, och därför behöver man vara döpt för att bli konfirmerad, säger Stefan Myrskog, ledande sakkunnig vid Kyrkans central för det svenska arbetet.

Man kan säga att konfirmationen är ett kvitto på att man fått lära sig vad den kristna tron handlar om.

När han varit i kontakt med församlingsanställda runt om i Borgå stift tycker han sig ha sett en ökning i antalet unga som döps inför konfirmationen, vilket också statistiken visar.
– Det här är också ett tecken på skriftskolans popularitet, de unga vill verkligen vara med om lägren på en naturskön plats, njuta av miljön och möjligheten att dela gemenskap och diskutera frågor om livet med någon som har tid att lyssna, säger Myrskog.

Att konfirmandundervisningen behållit sin popularitet kan vi enligt Myrskog tacka goda ledare för, både anställda och hjälpledare.
– De som jobbar med barn och unga i kyrkan gör ett bra arbete. Efter skolan är konfirmandtiden landets största nätverk för de unga, och jag skulle vilja hälsa alla beslutsfattare att de måste göra allt för att kunna prioritera tjänster för just barn- och ungdomsverksamheten. Här görs en stor samhällsinsats.

Syskonen Runne tycker inte att man ska vara orolig om man är odöpt och vill anmäla sig till konfirmandundervisningen. Det är bara om man vill bli konfirmerad som man behöver vara döpt, och det behöver man inte veta säkert före konfirmandundervisningen.
– Efter lägret vet du om du vill konfirmera dig eller inte. Jag fick höra att man under konfirmandlägret tar reda på vad man tror på och kan ta ställning till om man vill bli konfirmerad, säger Robin Runne.

Dags att anmäla sig

  • Alla som är födda 2005 och medlemmar i en församling har fått brev i slutet av september med info om skriftskolan 2020 och instruktioner om hur man anmäler sig. Anmälningen är öppen under oktober.
  • Har du inte fått något brev? Eller har du fått brev från en annan, kanske finsk, församling men önskar gå i konfirmandundervisning på svenska? Kontakta den svenska församlingen på ditt område.

Bor du i Helsingfors? Hit kan du vända dig:

  • Johannes församling: Kontakta ungdomsarbetsledare Nicolina Grönroos (nicolina.gronroos@evl.fi).
  • Matteus församling: Kontakta någon i ungdomsteamet: Tonja Paavola (tonja.paavola@evl.fi) Patricia Högnabba (patricia.hognabba@evl.fi) eller Daniel Jakobsson (daniel.jakobsson@evl.fi).
  • Petrus församling: Kontakta ungdomsarbetsledare Ida-Marie Skogvik (ida-marie.skogvik@evl.fi) eller skriftskolteolog Jonathan Silfverberg (jonathan.silfverberg@evl.fi).
Erika Rönngård



Insändare.  "Kärleksbevis till att fylla ett hjärta till bredden... är orsak nog, att dö för denna sång!" brukade texten lyda i en av de lovsånger vi sjöng på ungdomssamlingarna. För mig förblir kärlek ett diffust tema. Otaliga gånger talas om kärlek i Bibeln, men hur ska denna kärlek komma till sin rätt i vardagen? Vad innebär kärlek? Är det att överse med någons felsteg? Att avstå från att klämma åt någon som man, mänskligt sett, skulle ha all rätt att klämma åt? Kärlek är, enligt mig, i första hand att ha en "kaveris" attityd En kaveri är ju i regel beredd att överse med, eller i varje fall förstå, ens brister och felsteg - om det är en bra kaveri, vill säga.För numera väcker, av någon anledning, ordet "kärleksbevis" en motvilja i mig. Kärleken ska väl vara tydlig och läkande nog i sitt uttryck såsom den är?  Inte ska den väl behöva "bevisas?" Men som så många andra lovsånger, är sången jag ovan reciterar överdriven och dramatisk. Att "dö för denna sång" har säkert varit avsett att låta som någonting underbart. Men jag kan inte annat än uppfatta det som ett krav. Någonting motbjudande. Vad som för mig är orsak att dö för någonting överhuvudtaget, önskar jag själv få definiera - om det nu går så långt att det valet blir aktuellt. Lovsångerna kan nämligen inte infånga mitt hjärtas hemliga längtan. För till vad nyttar ett "kärleksbevis", om så uttryckt i en sång, som man måste vara beredd att, symboliskt eller verkligt, "dö", för? Jag önskar möta en Gud som vill vara mig nära här i livet. Inte enbart i dödens sken, eller i vanmaktens. En Gud som inte avkräver mig lojalitetsbevis i någon form, utan som räknar med mig för att Han i så fall känner mig. 14.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Lastenkirkko.fi vänder sig till barn i förskole- och lågstadieålder. 13.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkpressens webbesökare har fått svara på frågan om de brukar bikta sig. 13.1.2009 kl. 00:00

Ledare. Från första dagen har staten Israels existens varit hotad. 15.1.2009 kl. 00:00

Kerstin Haldin-Rönn. Jag skalar potatis som får ångkoka medan jag steker upptinade gäddfiléer. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Varför saknar förtroendeorganen i Väståbolands församling representation från skärgårdsförsamlingarna? 13.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. – I det stora hela mår kyrkomusiken och musikerna bra, säger stiftsekreterare Jan Hellberg som ledde kyrkomusikdagarna. 12.1.2009 kl. 00:00

Världen. Kyrkostyrelsen i Sverige föreslår i en remiss att ordet “äktenskap” ska tas bort från den framtida vigselordningen. 12.1.2009 kl. 00:00

Världen. En av de kliniker som Kyrkans Utlandshjälp understöder i Gaza har förstörts av Israeliska missiler. 12.1.2009 kl. 00:00

Världen. Kyrkans Utlandshjälp är en av de organisationer som samlar in medel för de krisdrabbade i Gaza. 12.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Ett snökapell kommer inom kort att byggas vid skidstadionen i Ruka. 11.1.2009 kl. 00:00

Världen. Delstatsregeringen i den indiska delstaten Orissa går med på att den kristna minoriteten får ersättning för skadade kyrkor och kapell. 10.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Ingå församlings kyrkofullmäktige har godkänt en budget för år 2009, som innebär starka satsningar på framtiden. 9.1.2009 kl. 00:00

Människa. Jari Sinkkonen betonar betydelsen av fadersrelationen och synliggör utmaningar som barn och framförallt pojkar möter. 8.1.2009 kl. 00:00

Samhälle. Problemen med snabblån löses inte enbart med lagstiftning. 9.1.2009 kl. 00:00

Taltidning. Efter en paus på cirka sju år kommer Kyrkpressen ut som taltidning igen. Det första inlästa numret kommer redan i mars. 27.2.2018 kl. 09:23

andlighetsstörning. En kväll satt jag i soffan och grät över att min kristna tro kändes som skådespel och inbillning. Det som skulle vara stadigt var egentligen vingligt och snett. Det här är vad som hände sedan. 22.2.2018 kl. 10:02

enkät. Vad tyckte du om denna veckas nummer av KP. För att utveckla tidningen gör vi under vintern några enkäter för att få en tydligare uppfattning om vad ni läsare gillar att läsa. Vi är jättetacksamma för att du tar dig tid! 22.2.2018 kl. 09:47

Guds ledning. Att fatta stora livsbeslut hör till det mest skrämmande som finns. 15.2.2018 kl. 12:44

Vaccin. Vilken roll har synen på hälsa i en människas liv? Har attityd till vaccin samband med andra övertygelser? Teologer och psykologer från Åbo Akademi och Åbo universitet startade ett nytt forskningsprojekt. 15.2.2018 kl. 10:11