Fyra scouter från Louhen-Tytöt livade upp kyrkomötesombuden med en sånglek.

Kyrkomötet mötte unga

Kyrkomötet.

Efter tre dagars sittande i plenumsalen fraktades alla kyrkomötesombud in till Åbo centrum för att möta unga från olika håll i Finland. Barn, unga och kyrkans framtid var teman som gick som en röd tråd genom kyrkomötesveckan.

10.5.2019 kl. 17:30

Kvällens programvärdar Tanja Holm och Vilma Saarinen uppmuntrade kyrkomötesombuden att lyssna, anteckna och ta med sig det de fick höra under kvällen.

Tanja Holm konstaterade att unga nog får komma till tals i församlingens verksamhet – visst får de välja färg på stolarna i ungdomsutrymmet. Men när det kommer till större frågor, i församlingen eller på nationell nivå, är kyrkan sämre på att lyssna på de unga.

Tanja Holm och Vilma Saarinen ledde programmet.

– Det krävs att människor möter varandra ansikte mot ansikte, för att man ska få en bättre uppfattning om att vi unga faktiskt finns, säger Kajsa Lassila.

Hon och Tanja Holm representerade tillsammans Måns Vikström och Axel Kaaro unga i Borgå stift och Ungdomens kyrkodagar.

Kajsa Lassila, Måns Vikström och Axel Kaaro berättar om Ungdomens kyrkodagar.

De fick berätta för kyrkomötesombuden hurdana frågor och tankar som varit framme på Ungdomens kyrkodagar – till exempel miljöfrågor, hur kyrkan kan stöda fadderskap och parokialprincipen.

– Det är något många unga i Borgå stift skulle vilja ha förändring på, att man när man flyttar för att studera eller jobba skulle få välja sin församling, säger Måns Vikström.

Kajsa Lassila berättar att många ombud var intresserade av UK:s koncept och tyckte att det skulle kunna föras vidare till andra stift. Men även om UK var bekant tycktes det vara lite oklart ifall kyrkomötet hört om de beslut som skickats till dem.

– Det var en intressant sak som vi faktiskt frågade delegaterna, hur de under sina fyra år har märkt när UK skickat något till dem, säger Tanja Holm. Borde vi kanske revidera hurdan vår kontakt är till kyrkomötet? Så vi säkerställer att det kommer fram.

Öka delaktigheten genom påverkansgrupper

Ett par dagar tidigare hade kyrkomötet fört en diskussion om att utveckla ungas och unga vuxnas delaktighet i kyrkan. Ärendet gick vidare till lagutskottet.

Enligt förslaget som kyrkostyrelsen ställde fram skulle ungas delaktighet förverkligas genom att det görs obligatoriskt för församlingarna att höra unga och grunda påverkansgrupper. Påverkansgrupperna skulle delta i beslutsfattande och genomförande av församlingens verksamhet. En central poäng i förslaget var att grupperna tillåts ha olika former och praxis på olika orter.

I diskussionen framförde en del kritik mot att man skapar bestämmelser, mer byråkrati och krav på församlingarna.

– Skulle man kunna främja ungas delaktighet på något annat sätt än med en obligatorisk påverkansgrupp? Är deltagande i förvaltningen verkligen det bästa sättet att stärka ungas delaktighet i församlingen? frågade biskop Seppo Häkkinen.

Andra tackade kyrkostyrelsen för ett utmärkt förslag som kräver att församlingarna agerar, men lämnar ramarna öppna.

Är påverkansgrupper för unga en bra idé?

– Som idé tycker jag att det är helt bra, men jag hoppas att det inte blir för styvt, säger Tanja Holm.

Både hon och Måns Vikström tycker att församlingar i så fall behöver ha stor möjlighet att påverka hur de tillämpar det.

Holm ger ett exempel från en församling som inte lyckats få igång ett ungdomsråd, utan istället tar in ungas tankar till beslutsfattandet i församlingen som en del av hjälpledarskolningen.

Kommunikationen måste bli mångsidigare

Kyrkomötet fick under veckan även ta del av framtidsutskottets tankar om framtidsredogörelsen "Kyrkans fostran 2030". Utskottet konstaterade att temat är angeläget.

– Vår kyrkas framtid är beroende av barnen, ungdomarna och deras kristna fostran. Strukturförnyelser, förvaltning och lärotvister blir betydelselösa, om vi inte kan ta hand om dessa minsta och deras familjer, sade framtidsutskottets ordförande Katri Korolainen.

Utskottet hade lyssnat till experter på kommunikation och sociala medier och konstaterade att kyrkans kommunikation måste bli mångsidigare för att nå barn och unga. När kyrkan tar sikte på framtiden ska man fortsätta satsa på att stöda dop och fadderskap och kommunikationen ska ges tillräckliga resurser.

Emelie Wikblad



PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00

PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15

sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00

KOLUM. Kanske du vågar gå in i en kyrka, sätta dig längst bak och se på altaret som är draperat i svart. Kanske du kan sörja dina osynliga sorger. Kanske du kan sörja krossade drömmar, skilsmässor, missfall, husdjur och att ingen älskade dig så mycket som du behövde. 7.4.2023 kl. 10:53

Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33

STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18

Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15

ORD. Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna! 5.4.2023 kl. 11:54

KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00

gospel. Gospelgurun Ragnhild Hiis Ånestad leder gospelkören Oslo Soul Children. Hon besöker Helsingfors i april för en körfestival för barn och unga. 3.4.2023 kl. 08:00

Helsingfors. Mathias Sandell gillar den gamla musiken som hör ihop med stilla veckan inför påsk. Han är musikmagister från Sibelius-Akademin och vikarierar som kantor i Petrus församling. 23.3.2023 kl. 08:43

USA. När en tornado var på väg mot den amerikanska staden Amory i Mississippi valde meteorologen Matt Laubhan att börja be – mitt i direktsändning. 30.3.2023 kl. 11:37

Kolumn. Under fastan går jag med lärjungarna till Jerusalem. Liksom lärjungarna är jag varje år oförstående när Jesus undervisar om sin död. 28.3.2023 kl. 16:23

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36