Itohan okundaye från Nigeria var människohandelsoffer i Italien i sex år. Tillammans med Eva Biaudet pratade hon om människohandel under Blomma-konferensen i september i Helsingfors. 

Människohandeln ser likadan ut i alla länder

människohandel.

Ett offer är inte nödvändigtvis inlåst, utan låset utgörs av psykologisk makt.

14.11.2017 kl. 00:00

– Politiker har svårt att tänka sig in i offrets situation. Man frågar sig: Varför gick hon inte sin väg? Varför flydde hon inte? För att förstå är det viktigt att höra hela historien. En människa som fallit offer för människohandel är inte nödvändigtvis inlåst, utan det handlar ofta om en psykologisk makt över den andra.

Det säger riksdagsledamot Eva Biaudet som deltog i seminariet om människohandel där Itohan Okundaye berättade sin historia. Biaudet jobbade under åren 2007–2010 som särskild representant för bekämpning av människohandel vid OSSE (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa).

Det kan också uppstå ett emotionellt band mellan offer och människohandlare.

– Då är det fråga om liknande lojalitetsmekanismer som i parrelationer där kvinnor utsätts för kontinuerlig misshandel.

Hela 80 procent av människohandelsoffren är kvinnor och barn. Biaudet påpekar också att man inte alltid kan se vem som är ett människohandelsoffer.

– Men däremot fungerar människohandeln, som är en av de värsta formerna av brottslighet, likadant i alla länder.

– Vi har få fällande domar i Europa i människohandelsfall. Polis och myndigheter som hjälper offret måste kunna vinna offrets förtroende, annars är han eller hon ovillig att medverka i utredningen och domstolsprocessen.

– Det är också svårt att få fast den huvudsakliga människohandlaren. Det finns så många i kedjan som människohandeln är lönsam för.

Människohandel gäller förutom sexhandeln också utnyttjande i arbetsliv.

– Till bilden hör ofta att offret inte får någon lön, lever under svåra förhållanden med dåligt boende och utan sjukvård.

Men offer för sexhandeln blir ändå traumatiserade på ett annat sätt på grund av våldet.

– Det finns många likheter i trauman mellan tortyroffer och människohandelsoffer inom sexhandeln. Det sexuella utnyttjandet skadar en människa både fysiskt och psykiskt.

Eva Biaudet konstaterar avslutningsvis att det finns utrymme för förbättringar i Finland.

– Vi har inte ännu skapat system för att erbjuda offer möjligheter till ett bättre liv, till exempel utbildning och stöd.

Ulrika Hansson

Både biskop Seppo Häkkinen och ärkebiskop Kari Mäkinen säger att Missionsstiftets präster inte kan höra till evangelisk-lutherska kyrkan. 16.5.2013 kl. 09:00

Trettioårskris, att bli pensionär, förlora sin man är livskriser på samma sätt som arbetsplatsmobbning, ofrivillig barnlöshet eller ofrivilligt singelskap. Alla är livskriser men det betyder inte att man är sjuk.– Men de kan vara fruktansvärt jobbiga, säger Sjöberg. 12.5.2013 kl. 12:00

Strax före gryningen den 2 maj var det tänkt att polisen skulle hämta en rwandisk mor och hennes tioåriga dotter på flyktingförläggningen i Åbo. Det behövde de inte göra. 11.5.2013 kl. 12:00

Moderns väg har varit lång och svår. Först skulle hon belönas. Sen var allt hennes fel. I dag vet hon att hon borde vara älskad. Sofia Torvalds har skrivit en essä om vådan att vara mor. 12.5.2013 kl. 09:00

Han har varit jurist, bonde och missionär. Vägen har gått från Lappfjärd via Helsingfors och Savolax till Kenya och Mongoliet. Joel Norrviks hjärta klappar än för mongolerna. 10.5.2013 kl. 12:00