När pengarna inte räcker till

ekonomi.

Vem som helst kan drabbas av ekonomiska utmaningar. Gör upp en realistisk budget och förbered dig på otrevliga scenarier. Numera erbjuder också Helsingforsförsamlingarna ekonomisk rådgivning.

9.5.2018 kl. 16:03

– Det som människor frågar mest är hur mycket pengar de ska lägga på olika områden i livet, exempelvis mat. De skulle helst vilja få en färdig budget av oss, säger Mia-Maja Wägar som är ekonomirådgivare på Marthaförbundet.

Det finns egenligen inget rätt och fel svar på den frågan, konstaterar hon.

– En realistisk budget kräver självkännedom. Det är de egna värderingarna och behoven som måste styra den. Det är viktigt att reflektera över egna vanor och vilka resurser man har.

Vem som helst kan drabbas

Livet är oförutsägbart och vem som helst kan drabbas av ekonomiska utmaningar, betonar Wägar. Sjukdomar, arbetslöshet och inte minst skilsmässor kan sätta hård press på privatekonomin.

Ekonom Mia-Maja Wägar betonar vikten av planering för att upprätthålla en sund privatekonomi. (Pressfoto)

– Även om det är tråkigt att tänka att man kanske kommer att skilja sig eller bli utan jobb så skulle det vara viktigt att våga lyfta upp de här obekväma ämnena och förbereda sig.

I Helsingfors är det ofta de höga boendekostnaderna som kan ställa till det.

– Speciellt för ensamstående föräldrar och singelhushåll. Då blir planering ännu viktigare.

Skamkänslor och hjälpbehov

Det är lättare sagt än gjort att inte känna skam när ens ekonomi fallerar. Och ibland kan det vara svårt att erkänna för sig själv att man har ekonomiska bekymmer.

– Om vi alla skulle bli bättre på att prata om pengar tror jag det skulle vara enklare att också våga be om hjälp, säger Wägar.

Arto Leinonen är projektanställd för en ny satsning på ekonomirådgivning. Man kan få rådgivning via alla församlingar i Helsingfors, också de svenskspråkiga. Närmare hundra frivilliga har utbildats för att kunna hjälpa privatpersoner med att få rätsida på sin pengasituation.

– Låt inte skammen vara ett hinder. Livet behöver inte krisa innan man får hjälp. Ju förr man söker hjälp, desto snabbare lättar situationen, säger Leinonen.

Rådgivarna jobbar i par och man kan få tid till personlig handledning via diakonin i den egna församlingen.

– För att få handledning räcker det med att man upplever sin ekonomiska situation som ångestfylld, säger Leinonen.

Depression kan också vara följden av ekonomisk stress och skulder.

– Det kräver kraft att söka hjälp utifrån, speciellt om man är deprimerad. Det skulle gälla att försöka se sin situation som en utmaning som kan lösas, och sedan fundera på vad som måste göras och vem som kan hjälpa, säger Wägar.

Hon nämner också att kommunerna erbjuder ekonomi- och skuldrådgivning.

– För unga finns också den finskspråkiga chatten ”Kysy rahasta” och så finns Garantistiftelsen som erbjuder bland annat telefonrådgivning på svenska och som kan gå i borgen för lån under vissa premisser.

Fyra tips

Det finns fyra saker för att upprätthålla en sund ekonomi som Mia-Maja Wägar vill lyfta fram.

1. Planera. Håll koll på alla utgifter och gör en realistisk budget som en vägvisare i vardagen.

2. Sparande ger oss möjligheter att göra saker i livet, men ger oss också trygghet. Tänk inte att ditt sparande måste vara exempelvis tio procent av dina inkomster. Lite är bättre än ingenting. En euro om dagen blir 30 euro i månaden.

3. Ha ett klart system för hur och när du betalar räkningar. När du betalat dem och lagt undan lite för sparande ser du vad du har att röra dig med resten av månaden.

4. Var prismedveten och konkurrensutsätt olika tjänster. Försök att tänka på var du kan spara in när du bland annat handlar mat och jämför priser för exempelvis el och telefonabonnemang.

Ekonomirådgivning

  • Ekonomirådgivning kan du få via din församling. Kontakta en diakoniarbetare som lotsar dig vidare.
  • Handledarna är inte nödvändigtvis ekonomiska experter men hjälper dig att se klart på din situation. De har tystnadsplikt.
  • Rådgivningen är kostnadsfri och kräver inte att man är medlem i kyrkan.
  • Mer info på helsingforsforsamlingar.fi.
Arto Leinonen intervjuad i Kirkko ja kaupunki 29.3.2018.
Ulrika Hansson



KRAVKULTUREN. Den danska folkhögskolläraren och teologen Christian Hjortkjaer skrev en bok om hur det är att växa upp i ett samhälle där vi får höra: ”Just do it.” 17.4.2024 kl. 15:24

BERÄTTARKONST. Berättarkonstnären och musikern Lina Teirs livsåskådning hör ihop med glädje, inspiration och livsmening. 17.4.2024 kl. 15:05

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

KRISTEN YOGA. Stillhetens yoga utövas i dag i var femte församling i den evangelisk-lutherska kyrkan. Yogans ursprung utanför kristendomen och Europa väcker fortfarande frågor. Ny forskning ska titta på varför. 18.3.2025 kl. 10:00

film. Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag. 17.3.2025 kl. 18:39

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30