Daniel Ainasoja med apparaten som de flesta synskadade tar emot sin taltidning i.

Kyrkpressen återkommer som taltidning

Taltidning.

Efter en paus på cirka sju år kommer Kyrkpressen ut som taltidning igen. Det första inlästa numret kommer redan i mars.

27.2.2018 kl. 09:23

–Jag är jätteglad och lättad att vi lyckats ro det här projektet i land, säger chefredaktör May Wikström. Det är en rättvisefråga att också synskadade ska få Kyrkpressen.

Taltidningen lades ner för sju år sedan av tekniska och ekonomiska orsaker. Tidigare avlönades en inläsare och materialet distribuerades först som kassett och senare som CD-skiva per post.

Nu har tekniken gått framåt. Ingen läser texterna utan det gör en talsyntes med finlandssvensk accent och distributionen sker via nätet. Prenumeranterna lyssnar på tidningen med hjälp av sin Pratsam Reader app på smarttelefonen eller via en särskild apparat. Den lånar Synskadades förbund ut. Samma teknik används för dagstidningarna.

– Vi ser det som en tilläggsservice, säger Wikström. Det kommer inte att kosta prenumeranterna eller församlingarna något och den ersätter inte papperstidningen.

Det kostar drygt 3 000 euro per år att göra Kyrkpressen till taltidning. Till det kommer en startkostnad på cirka 2 200 euro. Församlingsförbundet står för tusen euro medan Kyrkans central för det svenska arbetet och Borgå stift delar på resten.

Daniel Ainasoja på Finlands svenska taltidningsförening har förberett utgivningen så att det första numret kan utkomma i mars. Exakt datum är ännu inte fastställt.

– Ända sedan taltidningen lades ner har det varit tal om att den ska återkomma. Sedan föreningen bildades 2013 har vi satsat på att i första hand få automatiserat dagstidningarna. Nu har jag arbetat med Kyrkpressen sedan hösten.

Information om hur man ska beställa Kyrkpressen som taltidning kommer nu att gå ut. Ainasoja uppmanar dem som vill ha taltidningen att kontakta sina lokala synskadeföreningar.

Tio procent använder app

Taltidningsföreningen får tidningen i samma form som den levereras till tryckeriet, som PDF-dokument.

– Vi har en leverantör i Sverige som tar emot dokumenten och strukturerar upp dem så att rubriker, ingress och text kommer i rätt ordning. Textfilen sänds därefter till en server där talsyntesen förvandlar texten till ljud.

Den manuella läsaren kunde beskriva tidningens bilder och annonser. Det kan inte talsyntesen göra.

– Undersökningar visar att lyssnarna i första hand vill ha lokala nyheter och familjeannonser i dagstidnigarna. Vi har beställt uppläsning av allt redaktionellt innehåll, familjeannonser och viktiga meddelanden som till exempel kungörelser.

Teknikvana lyssnare kan hoppa mellan tidningens avdelningar. Appen har röststyrning men det är en tröskel att ta den i bruk. Tio procent har en telefon eller platta. Resten har en box.

– Vi servar ungefär 200 lyssnare runt om i Svenskfinland och på Åland. Medelåldern är över 80 år.

Korrigerad 6.3, kostnadsfördelningen

Johan Sandberg



flyktingpolitik. Demonstrationerna mot Finlands avvisningar till Afghanistan engagerade också flera präster. Johan Westerlund tycker att det är naturligt att kyrkan tar politisk ställning. 4.4.2017 kl. 16:54

Bok. Serierna i antologin Opium för folket är skickligt tecknade men skildrar religion ur ett utifrånperspektiv. 4.4.2017 kl. 15:10

musik. Patrick Wingren förklarar varför vi behöver Kurt Cobain lika mycket som vi behöver kyrkokören. 6.4.2017 kl. 08:05

vårdreformen. Vart vänder man sig när det strular till sig i äktenskapet? Tusentals finländare tar varje år kontakt med församlingarnas familjerådgivning och i fjol fick sammanlagt 18 000 finländare hjälp vid någon av landets 41 centraler. 4.4.2017 kl. 14:38

radio. På söndag har det gått 85 år sedan den första svenska radioandakten gick ut i etern. 31.3.2017 kl. 15:02

Helsingfors. Peter Halldorf besöker Helsingfors nästa vecka. Enhet och ekumenik är temat för hans anförande i Johanneskyrkan. 30.3.2017 kl. 13:28

familj. För Bettina Westergård har livet som mamma till åtta fosterbarn inte alltid varit lätt, men hon har aldrig ångrat sitt beslut.– Men jag har fått leva ett så rikt liv. 30.3.2017 kl. 08:12

profilintervju. För mig har det varit viktigt att stå kvar i att Gud ville mig, säger Alaric Mård. 29.3.2017 kl. 15:01

kyrkoherdeinstallation. Stockholm, London, Helsingfors – det finns inte bara ett sätt att vara kyrka på. Daniel Björk har sett många olika församlingar och litar på att Petrus är på väg åt rätt håll. 30.3.2017 kl. 10:36

konsumtion. Varför är min konsumtion problematisk – inte bara för andra utan också för mig själv? Erika Rönngård söker svar och lösningar i tre böcker som handlar om konsumtionssamhället. 23.3.2017 kl. 13:48

björneborg. Poliser har besökt Skogsängens kyrka i Björneborg för att bötfälla de papperslösa flyktingar som församlingen inhyser i kyrkan. 23.3.2017 kl. 11:55

Kyrka. Ungas möjligheter att påverka lutherska kyrkans beslutsfattande måste bli bättre. Nu vädjar NAVI till kyrkomötets framtidskommitté om att något måste göras. 23.3.2017 kl. 00:00

Bok. Kyrkpressens recensent Sofia Torvalds har läst Philip Teirs nya roman Så här upphör världen. 23.3.2017 kl. 00:00

äktenskap. Den kompromisslösning som Mariehamns församling tagit fram i frågan om äktenskap för samkönade par är till biskop Björn Vikströms belåtenhet. 20.3.2017 kl. 15:09

hopp. Det finns de som samlar på frimärken, och andra samlar på kapsyler. I del tre av en serie i sex delar berättar Karin Erlandsson att hon samlar på berättelser om det kristna hoppet. 16.3.2017 kl. 16:12

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00