De här korten används i ortodox religionsundervisning i lågklasserna.

Kyrkslätt gjorde fel med religionsundervisningen

religionsundervisning. I Kyrkslätt har alla barn, oberoende av åskådning, undervisats i samma grupp. Föräldrar klagade, och nu kom Regionförvaltningsverket med sitt utslag: kommunen gjorde fel. 30.8.2017 kl. 12:36

– Det känns bra att beslutet kom, och att det var tydligt, säger Jarri Vuorio, som väntat sedan förra hösten på att hans yngsta barn ska få den undervisning i ortodox tro han har rätt till.

I mars skrev Kyrkpressen att Vuorio varit missnöjd med att familjens yngsta barn inte längre fick undervisning i ortodox religion. I familjens hemkommun Kyrkslätt hade den svenska utbildningssektorn nämligen tolkat den nya läroplanen så att det är möjligt, eller till och med önskvärt, att alla barn undervisas i religion gemensamt. Tanken är att barnen ska följa egna läroplaner, beroende på religionstillhörighet, men i samma grupp.

Tillsammans med några andra ortodoxa föräldrar har Vuorio kämpat envist för sin sak. Han har varit i kontakt med rektorn, utbildningschefen, Utbildningsstyrelsen, minoritetsombudsmannen och Regionförvaltningsverket. Förra veckan kom Regionförvaltningsverket i Vasa, som har hand om de svenska utbildningsfrågorna, äntligen med sitt utslag i fallet: de delar av lärokurserna som inte till innehållet är lika kan inte undervisas av en gemensam lärare.
– Följande steg är att se hur det blir med undervisningen. Även om skolåret redan har börjat hoppas jag att det ska hända något konkret redan på hösten, säger Vuorio.

Jarri Vuorio är speciellt glad över att utlåtandena både från Diskrimineringsombudsmannens byrå och Utbildningsstyrelsen tydligt pekat på missförhållanden i den gemensamma undervisning i åskådningsämnen som införts i Kyrkslätt.
– När en lärare undervisar alla är det inte möjligt för minoritetsbarnen att få det stöd de skulle få om de hade en egen åskådningslärare. Och Utbildningsstyrelsens utlåtande visar tydligt att även om rubrikerna är likadana är innehållet i det stoff som ska undervisas inte likadant för de olika åskådningarna, säger Vuorio.

Också Milena Parland vid Ad Astra Helsingfors, en förening som stöder skolor i frågor som gäller dialog, mångfald och religion, är nöjd med beslutet.
– Man kan inte hinna med allt som finns i läroplanen om man ska undervisa i tre eller fem olika åskådningar, det kan ju vem som helst förstå. I praktiken dominerar den lutherska läroplanen.

I Kyrkslätt visade det sig att man undvikit att använda religiösa begrepp som till exempel ”dop” och talat om ”namngivning” i stället.
– Det här beror på okunskap. I skolan kan man lära sig om religioner, men man ska undvika att förkunna.
Klagoskriften till Regionförvaltningsverket poängterar att det i praktiken blivit så att man hittat på ett helt nytt ämne i Kyrkslätt.
– Så kan man inte göra. Det är synd att man inte använt sig av den expertis som de här frågorna kräver. Vid Utbildningsstyrelsen ger man råd, säger Parland.

Hon hoppas att beslutet ska leda till att man i kommunerna i god tid vänder sig till experter när man gör upp nya läroplaner i åskådningsämnen.
– En enkel tumregel är att kolla upp om minoriterena själva har hörts.
– Det är viktigt i all undervisning att tänka på att det barn som hör till en minoritet får sin röst hörd. Klimatet i hela gruppen blir bättre när mångfalden bejakas.

Hon påpekar att det är viktigt också för samhällsklimatet att religiösa minoriteter får stöd från skolan.
– De små muslimska samfunden har oerhört små resurser, det är jätteviktigt att skolan kan ge islam-undervisning som är i samklang med skolans värdegrund och samhället. Det finns inte en chans att göra det på en lektion där olika åskådningsgrupper ska sitta tillsammans om läraren saknar behörighet i islam. Forskning visar att de finländska minoritetsföräldrarna uppskattar den egna religionsundervisningen väldigt mycket, säger Parland.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Sofia Torvalds



Kerstin Haldin-Rönn. Soffan i vardagsrummet gav upp. Vi hittade faktiskt ett möblemang som kunde ha varit som klippt och skuret, så när som på priset. 28.8.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 35/2007 Enligt gällande lag skall församlingsindelningen motsvara kommunindelningen. Gränserna för kommunen och för församlingen skall alltså vara ett till ett. Finns det flera församlingar i en kommun uppfylls lagens krav i form av en kyrklig samfällighet vars gränser sammanfaller med kommungränserna. 28.8.2007 kl. 00:00

Kyrka. Asylsökandes mänskliga rättigheter måste tryggas. 27.8.2007 kl. 00:00

Världen. En arving till den engelska tronen har förlovat sig med en katolik. Enligt reglerna måste den som gifter sig med en katolik uteslutas från tronen. 27.8.2007 kl. 00:00

Människa. Den utlovade smörgåsfesten för alla kyrkpressen.fi:s besökare närmar sig. Nu finns ett ungefärligt program för kvällen. 27.8.2007 kl. 00:00

Kultur. Europarlamentariker Eija-Riitta Korhola har fått i uppdrag att välja årets kristna bok. Vinnaren utses vid bokmässan i Helsingfors den 28 oktober. 27.8.2007 kl. 00:00

Världen. Kyrkor i England ger sitt stöd åt lantbrukare som drabbats av mul- och klövsjukan. 26.8.2007 kl. 00:00

Världen. På jakt efter Guds ansikte – med Vatikanens nya charterbolag. 25.8.2007 kl. 00:00

Världen. De religiösa friskolorna blir allt fler i Sverige. Nu kräver politikerna skärpt kontroll. 25.8.2007 kl. 00:00

Insändare. Det finns EN Gud och ingen av oss har någon rätt att påstå att: jag vet vem Gud är och hur han tänker. 24.8.2007 kl. 18:49

Insändare. Att tvingas resa ur sitt land som flykting är allvarligt nog. Att hamna i ett land som Finland där det är bara få förunnat att få flyktingstatus är mycket illa, resten får sen stanna på nåder; och det tycks gälla deras barn också.Om man sedan som icke finländare begår ett brott tycks inte normala finländska brottslagar gälla, utan man skickas till ett land i krig och får klara sig bäst man vill (=dödsdom[?]) också då man begått brått som i Finland ger några års fängelse.Och det här gäller pojkar som största delen av sin uppväxttid har tillbringat i (det rasistiska Finland, som säkert inte har gett dem ens en bråkdels chans att klara sig) Finland.Utvisningslagen borde i vilket fall som hälst förkastas som rasistisk. Och i ett fall med ungdomar som har vuxit upp i Finland borde den inte ens gå att tillämpa. 24.8.2007 kl. 14:10

Kyrka. Under ett par veckor i månadsskiftet augusti-september samlas församlingsanställda och förtroendevalda i de olika prosterierna i Borgå stift kring temat Närvarande kyrka. 24.8.2007 kl. 00:00

Kultur. Förlaget Fontana Media skall i samarbete med Kyrkpressen ge ut en nyhet på kalendermarknaden: en svensk motsvarighet till den finska Kirkon taskukalenteri. 24.8.2007 kl. 00:00

Kultur. Den Grammybelönade kristna artisten Rebecca St. James är ute på Europaturné. 24.8.2007 kl. 00:00

Kyrka. Polisen har slutfört förundersökningen om fallet av samarbetsvägran i Hyvinge. 24.8.2007 kl. 00:00

sociala medier. En del väljer att lämna bort Facebook och andra sociala medier helt under fastetiden. 25.2.2016 kl. 10:34

parförhållande. Vänskap och nyfikenhet är parförhållandets grundpelare, menar den danska psykologen och parterapeuten Mattias Stølen Due. Han försöker få par att inse att det är viktigt att vårda förhållandet medan det fortfarande går att rädda. 25.2.2016 kl. 00:00

teater. TEATER. Kyrkpressens recensent har sett Sånger vid randen av ett grått hav. 22.2.2016 kl. 16:19

De allra flesta av Kyrkpressens prenumeranter får tidningen som en gåva från den församling de tillhör. Under det här året introducerar vi ett nytt sätt för församlingarna att hålla oss uppdaterade på medlemmarnas adresser, och det kan leda till förändringar i utdelningen. Om du vill göra förändringar i din prenumeration behöver du kontakta din församling så att de kan uppdatera den adressinformation de sänder till Kyrkpressen. Är du osäker på om din församling har börjat skicka utdelningslistor enligt det nya systemet? Längst ner på sidan finns en lista över de församlingar som hunnit gå med i det nya systemet. Vi uppdaterar listan kontinuerligt. 25.2.2016 kl. 10:54

begravning urna kurs malm. Begravningar. 49,22 procent av alla begravningar i Finland genomfördes förra året genom kremering. Det visar den färskaste statistiken från Begravningsverksamhetens centralförbund i Finland. 22.2.2016 kl. 13:35