De här korten används i ortodox religionsundervisning i lågklasserna.

Kyrkslätt gjorde fel med religionsundervisningen

religionsundervisning. I Kyrkslätt har alla barn, oberoende av åskådning, undervisats i samma grupp. Föräldrar klagade, och nu kom Regionförvaltningsverket med sitt utslag: kommunen gjorde fel. 30.8.2017 kl. 12:36

– Det känns bra att beslutet kom, och att det var tydligt, säger Jarri Vuorio, som väntat sedan förra hösten på att hans yngsta barn ska få den undervisning i ortodox tro han har rätt till.

I mars skrev Kyrkpressen att Vuorio varit missnöjd med att familjens yngsta barn inte längre fick undervisning i ortodox religion. I familjens hemkommun Kyrkslätt hade den svenska utbildningssektorn nämligen tolkat den nya läroplanen så att det är möjligt, eller till och med önskvärt, att alla barn undervisas i religion gemensamt. Tanken är att barnen ska följa egna läroplaner, beroende på religionstillhörighet, men i samma grupp.

Tillsammans med några andra ortodoxa föräldrar har Vuorio kämpat envist för sin sak. Han har varit i kontakt med rektorn, utbildningschefen, Utbildningsstyrelsen, minoritetsombudsmannen och Regionförvaltningsverket. Förra veckan kom Regionförvaltningsverket i Vasa, som har hand om de svenska utbildningsfrågorna, äntligen med sitt utslag i fallet: de delar av lärokurserna som inte till innehållet är lika kan inte undervisas av en gemensam lärare.
– Följande steg är att se hur det blir med undervisningen. Även om skolåret redan har börjat hoppas jag att det ska hända något konkret redan på hösten, säger Vuorio.

Jarri Vuorio är speciellt glad över att utlåtandena både från Diskrimineringsombudsmannens byrå och Utbildningsstyrelsen tydligt pekat på missförhållanden i den gemensamma undervisning i åskådningsämnen som införts i Kyrkslätt.
– När en lärare undervisar alla är det inte möjligt för minoritetsbarnen att få det stöd de skulle få om de hade en egen åskådningslärare. Och Utbildningsstyrelsens utlåtande visar tydligt att även om rubrikerna är likadana är innehållet i det stoff som ska undervisas inte likadant för de olika åskådningarna, säger Vuorio.

Också Milena Parland vid Ad Astra Helsingfors, en förening som stöder skolor i frågor som gäller dialog, mångfald och religion, är nöjd med beslutet.
– Man kan inte hinna med allt som finns i läroplanen om man ska undervisa i tre eller fem olika åskådningar, det kan ju vem som helst förstå. I praktiken dominerar den lutherska läroplanen.

I Kyrkslätt visade det sig att man undvikit att använda religiösa begrepp som till exempel ”dop” och talat om ”namngivning” i stället.
– Det här beror på okunskap. I skolan kan man lära sig om religioner, men man ska undvika att förkunna.
Klagoskriften till Regionförvaltningsverket poängterar att det i praktiken blivit så att man hittat på ett helt nytt ämne i Kyrkslätt.
– Så kan man inte göra. Det är synd att man inte använt sig av den expertis som de här frågorna kräver. Vid Utbildningsstyrelsen ger man råd, säger Parland.

Hon hoppas att beslutet ska leda till att man i kommunerna i god tid vänder sig till experter när man gör upp nya läroplaner i åskådningsämnen.
– En enkel tumregel är att kolla upp om minoriterena själva har hörts.
– Det är viktigt i all undervisning att tänka på att det barn som hör till en minoritet får sin röst hörd. Klimatet i hela gruppen blir bättre när mångfalden bejakas.

Hon påpekar att det är viktigt också för samhällsklimatet att religiösa minoriteter får stöd från skolan.
– De små muslimska samfunden har oerhört små resurser, det är jätteviktigt att skolan kan ge islam-undervisning som är i samklang med skolans värdegrund och samhället. Det finns inte en chans att göra det på en lektion där olika åskådningsgrupper ska sitta tillsammans om läraren saknar behörighet i islam. Forskning visar att de finländska minoritetsföräldrarna uppskattar den egna religionsundervisningen väldigt mycket, säger Parland.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Sofia Torvalds



Kyrka. – En tioårig dröm förverkligad, säger kyrkoherde Hans Häggblom om det totalrenoverade församlingshemmet i Pedersöre. 7.9.2007 kl. 00:00

Samhälle. Helsingfors förvaltningsdomstol har avbrutit verkställigheten av utlänningsverkets beslut att utvisa Naze Aghais. 7.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Intresset för att kartlägga skriftskolans betydelse upplever en internationell boom. Inspirationen kommer från Finland. 7.9.2007 kl. 00:00

Världen. EU-kommissionen anser att den italienska regeringen måste förklara varför katolska kyrkan åtnjuter betydande skattelättnader. 7.9.2007 kl. 00:00

Människa. I kontakt med ungdomar kan man inte räkna arbetstimmar. Kriserna kommer ofta nattetid. 6.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Håkan Näsman är Församlingsförbundets nya verksamhetsledare. Kulturverksamhet kommer antagligen att bli en viktig uppgift för förbundet i framtiden. 6.9.2007 kl. 00:00

Människa. Dagklubbar, ungdomsverksamhet, mamma-barn-grupper och pensionärssamlingar i all ära. Men kommer församlingarna ihåg de vuxna människor som lever ensamma? Norra svenska församlingen i Helsingfors har tagit tag i saken. 6.9.2007 kl. 00:00

Vi protesterar mot Utlänningsverkets inhumana sätt att behandla Naze Aghai och andra i liknande situation. Vill du skriva på, klicka här. {snippet NazeAghai} 6.9.2007 kl. 00:00

Vi protesterar mot Utlänningsverkets inhumana sätt att behandla Naze Aghai och andra i liknande situation. {snippet NazeAghai} {philaform 4} 6.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. – 85 procent av finlandssvenskarna uppger att de är medlemmar i kyrkan. Tretton procent är aktiva medlemmar. Jämför det med de sju procent som är politiskt aktiva. Och tänk vilka rubriker politikerna skapar. 6.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Biskop Juha Pihkala har meddelat domkapitlet i Tammerfors stift att han går i pension 1.6.2008. Pihkala vigdes till biskop i Tammerfors i januari 1997. 6.9.2007 kl. 00:00

Kultur. Pastor Jan-Erik Lindqvist, 68, har börjat arbetet på förlaget Fontana Media för att ta över som VD från oktober i år. 6.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. – Finländska församlingar borde få profilera sig, säger Helsingfors Stadsmissions verksamhetsledare Olli Valtonen. Han föreslår att Helsingfors kunde fungera som vår kyrkas laboratorium. 5.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Välj kyrkoherdar för sex år och ge dem de befogenheter och fullmakter som en verkställande direktör måste ha för att sköta sitt arbete. Det föreslår Antti Sipola, kyrkoherde i Nokia. 5.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Lucas Snellman, fram till augusti församlingspräst i Vanda svenska, har börjat jobbet som ny svensk radio- och tv -präst. Tjänsten har saknat ordinarie innehavare i flera år. 5.9.2007 kl. 00:00

Det är svårt att få fullgod service på svenska, säger några åländska kyrkoherdar. 11.3.2016 kl. 15:26

I militären fick Mathias Salo ett bönesvar, en förvissning om att Gud tar hand om honom. Den vetskapen ger honom mod att välja nya vägar i livet. Fotbollen som sysselsatt honom i 18 år har han nu valt bort. Nästa höst väntar teologistudier, i sommar en resa till USA. 11.3.2016 kl. 08:53

Författaren och journalisten Erik Wahlström skriver om hur en hel generation i familjen Wahlström lämnade Frälsningsarmén. 11.3.2016 kl. 00:00

krig. Vi måste komma ihåg kriget för att kunna glömma det, säger regissören Ari Matikainen. 9.3.2016 kl. 00:00

Petrus församling. Intresset för föräldrakurs är stort i Petrus församling. Kursen ger småbarnsföräldrar en möjlighet att ta emot råd från proffs och diskutera med andra i samma situation. 7.3.2016 kl. 15:16