I dag studerar Nina Nores-Syvänen för att bli psykoterapeut.

"Vi vill arbeta, vi vill vara till nytta"

arbetsutmattning. Från glädje och energi till cynism och glädjelöshet. Så gick det när Nina Nores-Syvänen drabbades av arbetsutmattning. 24.8.2017 kl. 14:03

År 2011 började Nina Nores-Syvänen arbeta vid ett företag i försäkringsbranschen. Hon är socionom och skulle arbeta som skadehandläggare.
– En skadehandläggare behöver många typers kunskap, och jag var ivrig att få jobba i en ny bransch och med helt andra uppgifter än jag haft tidigare.

Ganska snabbt märkte hon att atmosfären i hennes team verkade inflammerad. Det hörde till arbetskulturen att man fick brusa upp och visa sin irritation mot kolleger.
– Och arbetsmängden var stor. När jag kom tillbaka efter semestern märkte jag att mitt ansvarsområde fördubblats, utan att jag blivit kontaktad. Jag var oerfaren och det område jag hade hand om var brett, det blev för mycket och för snabbt. Men jag tänkte: Jag måste kämpa.

På sommaren insåg hon att hon var helt slutkörd. Efter en kort sjukledighet tog hon kontakt med sin arbetsgivare och påtalade de mest brännande problemen: mobbning på arbetsplatsen och den alltför stora arbetsmängden.
– Mobbningen slutade, men arbetsmängden var oförändrad. Och jag fick skuldkänslor: hur kunde jag be om mindre jobb när det skulle ha lett till att de andra fick mer?

Tröttheten tilltog, liksom cynismen. Hon ville vara en positiv människa, hon ville vara den som sprider glädje på arbetsplatsen, men nu märkte hon att hon i stället spred negativitet.
– Jag kände skuld över att jag var så negativ, men jag klarade inte av att vara på något annat sätt. Ibland gick jag bara in på wc:n och grät, och en gång brast jag i gråt på väg hem från jobbet.

När hon äntligen sökte sig till en arbetspsykolog var diagnosen ”allvarlig arbetsutmattning”.
– Jag glömmer aldrig den oro psykologen hade i sin blick då jag beskrev hur jag hade det.

Den första längre sjukskrivningen föregicks av en period av ökande symtom. Cynism och glädjelöshet, förlamande trötthet, sömnproblem – och en lång rad fysiska sjukdomar.
– Jag var sjuk varannan vecka, jag fick varenda förkylning som var i svang. Jag drabbades av mitt livs första lunginflammation och en annan infektion som inga antibiotikakurer ville bita på.

Liksom många plikttrogna arbetstagare kände hon skuld över att hela tiden vara sjuk, ändå innebar varje febertopp en sorts lättnad: nu var hon bevisligen sjuk, nu behövde hon inte gå på jobb.
Ändå säger hon nu, efteråt, att det värsta med arbetsutmattningen inte var utmattningen i sig, utan hur den blev bemött av arbetsgivaren. Under åren i försäkringsbranschen hade hon fem kortare eller längre sjukledigheter på grund av utmattning, och satt med på sju möten där arbetshälsovården och arbetsgivaren tillsammans med henne skulle försöka lösa de knutar som uppstått.
– De flesta av mötena blev mycket traumatiska för mig. De verkade aldrig handla om arbetsplatsen, utan bara om mig – hur jag sköter mina arbetsuppgifter, vad jag gör på fritiden. Jag kände mig helt nonchalerad. Arbetshälsovården fungerade bra, men jag kände att arbetsgivaren bara ville ha mitt fall undanstökat.

Nina Nores-Syvänen känner misstro mot metoder vars enda syfte är att försöka få individen att förebygga arbetsutmattning.
– Visst är det viktigt att komma ihåg att ta pauser, att undvika övertid och att sova och motionera tillräckligt, men att poängtera endast de sakerna är också att skyffla tillbaka ansvaret på individen. En av de största stressfaktorerna är en känsla av att du inte kan påverka ditt jobb, att du inte behärskar det. Arbetshandledning hjälper inte om grundproblemet är att du har för mycket att göra. Det fanns mycket sjukledigheter på min arbetsplats.

Läs hela artikeln i veckans nummer av Kyrkpressen.

Sofia Torvalds



ärkebiskopsval 2018. Ilkka Kantola är redo att förena sina riksdagserfarenheter och sin kärlek till kyrkan i en comeback i kyrkans lila. 30.1.2018 kl. 15:17

ungdomens kyrkodagar. Ungdomsarbete och fred är i fokus när UK jubilerar. Ordförandeklubban svingas av Kajsa Lassila. 26.1.2018 kl. 11:29

ärkebiskopsval 2018. Ville Auvinen har klassats som den ”konservativa” ärkebiskopskandidaten. Men han vill inte 
definieras av det han motsätter sig, utan av det han tror att vi behöver. 26.1.2018 kl. 09:08

Bok. När Anton Lundholm växte upp i det svenska bibelbältet var homosexualitet en icke-fråga. När han själv, efter många års kamp, kom ut ur skåpet raserades hans Gudbild. 26.1.2018 kl. 08:44

kyrkoherde. Hans Boije, direktor för Johannelunds teologiska högskola i Uppsala, har sökt kyrkoherdetjänsten i Vörå församling. 23.1.2018 kl. 15:37

profilen. Då båten sjunkit och det kalla vattnet gjort dem stelfrusna såg Tom Tiainen bara en lösning, att be Gud om hjälp. Den hjälpen kom. Senare samma kväll övertygade Gud honom om varifrån den kommit. 24.1.2018 kl. 15:00

ärkebiskopval 2018. Att bevara kyrkans enhet utan att tysta ner dem som tänker annorlunda eller tumma på det befriande kristna budskapet är en av framtidens största utmaningar, enligt Björn Vikström. 22.1.2018 kl. 13:25

ekonomisk utredning. Församlingarna i Helsingfors ska beställa en utomstående utredning av ekonomin. 15.1.2018 kl. 11:32

ärkebiskopval 2018. I en palett på fem ärkebiskopskandidater sticker Heli Inkinen ut som den enda kvinnan. Hon konstaterar att det här är symptomatiskt för den kyrka hon jobbat och verkat i i över 30 år. Och hon vill förändring. 14.1.2018 kl. 16:54

Jubileum. Under sin uppväxt i Nykarleby var Zacharias Topelius en flitig kyrkobesökare. Den söndag han inte varit i kyrkan skrev han ”okyrka” i sin dagbok. Kom han för sent till gudstjänsten gick han upp på läktaren för att inte störa. 12.1.2018 kl. 17:53

förföljelse. Nordkorea och Afghanistan är de farligaste länderna att leva i som kristen. Nordkorea har toppat listan flera år men nu har den tvivelaktiga äran att inneha tätpositionen hotats av Afghanistan. 10.1.2018 kl. 13:22

ärkebiskopsval 20. Esbobiskopen Tapio Luoma är först ut i KP:s fem kandidatporträtt 4.1.2018 kl. 15:35

jul. Ett ord på bara tre bokstäver. Men ett ord som framkallar så mycket känslor, minnen och gläjde. Men också sorg. Karin Erlandsson berättar om minnen av sin barndoms jular. Och hur hon ser på julen idag. 22.12.2017 kl. 09:39

julevangeliet. Det var tur att julevangeliet skrevs av en så förnuftig och sansad människa som just evangelisten och läkaren Lukas. Hade han inte tagit sig an uppdraget hade julevangeliet kanske skrivits av en Terjärvbo. Eller ännu värre, en sportreporter... 21.12.2017 kl. 09:15

Kyrkpressen. Nummer 50 på webben redan idag. 15.12.2017 kl. 17:16

petrus. När Petrus församling ordnade retreat för unga vuxna stängde Pauliina Kittilä och Ida-Maria Pekkarinen av sina telefoner för en helg. – När en bunt fixare får åka på retreat är det som att Herrens härlighet lyser över en! 7.3.2023 kl. 00:00

Gemensamt Ansvar. I år fokuserar insamlingen Gemensamt Ansvar på förebyggande av våld bland unga. Det behövs verkligen, konstaterar kriminalkommissarie Leif Malmberg i Borgå. 22.2.2023 kl. 22:27

FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPET. Finska Missionssällskapets verksamhetsledare Rolf Steffansson säger upp sig och flyttar till Fuengirola på spanska solkusten. Där blir han pastor i den finska församlingen från den 1 september. 2.3.2023 kl. 16:37

kyrkolagen. Efter närmare 18 års förarbete hann den avgående riksdagen godkänna den nya kyrkolagen på torsdagen. Det var med minsta tänkbara marginal. På fredagen var den sittande riksdagen klar med sin mandatperiod och reste hem för valpaus. 3.3.2023 kl. 14:00

riksdagsvalet. Kyrkan hörde partiledarna i Helsingfors. Sannfinländarnas Sebastian Tynkkynen profilerade sig på sin kant. Kyrkan är ”rödgrön” och ställer ledande frågor i samhällsdebatten, ansåg han. 1.3.2023 kl. 15:31