Johan Fagerudd turnerar med Luther-monolog

teater. Vad var det som satte igång Martin Luther? Vad förändrade hans bild på Gud? Det är frågor som skådespelaren Johan Fagerudd ger svar på i en monolog som turnerar i Svenskfinland under våren. 2.1.2017 kl. 09:51
– Med mina nutida psykologiserande ögon ser jag att det som sker med Martin Luther under uppväxten förebådar det som ska komma. Då förändras hans syn på Gud från en hårt bestraffande till en nådefull Gud, säger Johan Fagerudd.

Luther har svårt med auktoriteter och säger att påvens ord inte är Guds ord utan en människas.


– Han ifrågasätter. Han är emotionell. Han är spontan. Han kallar sig själv en pratkvarn i jämförelse med sin gode vän Philip Melanchthon som är mer systematisk. Han tycker att han talar bäst när han är arg.

Och Luther var arg. Fagerudd jämför hans ilska med Jesus som drev ut månglarna ur templet.

– Vilken vrede han känner när han ser vart kyrkan är på väg. Han accepterar inte att man lurar pengar av fattigt folk.

Luther ville vara narren som säger sanningen till påven. Narrens roll var att berätta för furstar och kungar vad folket talade om på gatan.

– Narren var den som vågade framföra den obehagliga sanningen inför kungen, sanningen som en annan människa hade blivit halshuggen för. Jag tycker om den sidan hos Luther. Han sade att man måste bli en narr för att vara vis. Luther trodde också att påven ville ha en narr som sade sanningen åt honom. Men påven ville inte ha någon som hotade inkomstkällan avlatshandeln.

Turnerar i skolor

Det gångna året har varit ett Martin Luther-år för Fagerudd. Förutom att han läst om Luther har han också besökt de platser i Tyskland som är viktiga för reformationen.

– Jag har läst Luther så att det står ut genom öronen. Jag har alltid varit intresserad av historia och jag går igång på konstellationen människan mot den mäktiga kyrkan, säger han.

Fagerudd har skrivit manuset till den 45 minuter långa Luthermononlogen som är en beställning av KCSA, Kyrkans central för det svenska arbetet, i samarbete med en arbetsgrupp. Föreställningen bjuds ut åt församlingarna i Borgå stift som i sin tur kontaktat skolorna. Femtio föreställningar är redan inbokade, med början i januari i Kimito och på Ungdomens Kyrkodagar i Karis till kyrkodagarna i Åbo i maj.

Det handlar om en historisk pjäs.

– Jag är skådespelare. Jag försöker ta mig in i människan som gjorde det här. Vad lever han i för en tid? Hur påverkar den honom? Hur påverkar familj och skola honom? Och vad ledde det till?

Spreds med hjälp av ny teknik

Luther var inte ensam. Många andra samtida reformatorer reagerade också på vad kyrkan blivit.

– Luther formulerade sina teser och de fick snabbt spridning tack vare den nya boktryckarkonsten. En av hans studenter översatte hastigt teserna från latin till tyska, lät trycka och distribuera dem. På två veckor var teserna spridda över hela Tyskland och inom två månader över Europa. Det var inte bara en reformation utan också en revolution. Oavsett var man står i förhållande till Luther har han haft en otrolig betydelse för vårt samhälle och språk.

Johan Fagerudd förvånas över hur konkreta, raka och tydliga teserna är.

– Det är ord och inga visor, inga heliga och allmänna formuleringar utan rakt på sak: ”Varför bygger inte påven kyrkan för sina egna pengar i stället för att lura dem av fattiga?” Därför fick de också ett sådant genomslag. Folk kunde identifiera sig med dem.

Teserna fick ett mycket större genomslag än vad Luther själv kunnat tro. Han ville inte bryta med den katolska kyrkan, bara föra en diskussion.

– Han trodde att påven skulle bli glad över att han engagerade sig. Han var ju inte den enda som reagerade över att kyrkan höll på med avlatshandel och det marknadsspektakel det blivit för att få ihop pengar till bygget av S:t Peterskyrkan i Rom. Han ifrågasatte påvens auktoritet och det fick man inte göra. Det var en otrolig grej att säga att förlåtelsen är gratis när kyrkan samtidigt ville ha betalt för den. Man förstår att de ville tysta honom. När påven första gången hörde vad Luther sagt avfärdade han honom som en full tysk munk som kommer att ta tillbaka allt när han nyktrar till. Men han nyktrade tydligen aldrig till.

Väcker också frågor

Att få reformationen inrymd i en 45 minuter lång pjäs är en utmaning i sig. Fagerudd har valt att koncentrera sig på tiden efter riksdagen i Worms 1521, då Luther blir bannlyst och fredlös.

– Vi möter honom i hans rum i slottet Wartburg dit han nyss blivit bortförd som Junker Jörg, detta för att rädda hans liv. Där sitter han och funderar på vad han ska göra. Han väljer då att börja översätta Nya testamentet till tyska.

Det var revolutionerande, för på den tiden var Bibeln i huvudsak på latin eller på något språk som folket inte förstod. Genom översättningen gav Luther gemene man möjligheten att själv gå till källorna.

– Han ville att folket skulle få läsa Bibeln på sitt eget vardagsspråk. Inte bara prästerna ska tolka Bibeln, det ska man göra själv. Det medför förstås också ett visst ansvar.

Kommer pjäsen också att beröra Luthers mera kontroversiella åsikter?

– Det är viktigt att man inte blundar för de sidorna av Luther. Men allt kommer inte att rymmas i monologen. När den slutar i Wartburg är Luther i trettioårsåldern. Men i bakgrundsmaterialet till skolorna ska vi absolut ta upp det som väcker frågor hos Luther: Nazisterna använde sig av Luther för att rättfärdiga behandlingen av judarna, vilket är helt åt skogen. Luther är motsägelsefull då han säger att reformationen absolut inte ska genomföras med våld. Några år senare ger han furstarna rätt att slå ner ett bondeuppror. Luther är inget helgon, och vi ska ifrågasätta saker hos honom.

Vad kan vi lära oss av Luther i dag?

– Att tänka själva. Gå till tillbaka till källorna. Och framför allt att nåden är gratis!
Johan Sandberg



Till första advent nästa år får vi 147 nya psalmer att sjunga, slog kyrkomötet fast i går. 5.11.2015 kl. 09:36

twitter. Allt fler kyrkomötesombud använder sig av Twitter för att kommunicera utåt och med varandra under kyrkomötets sessioner. 4.11.2015 kl. 10:36

Egyptiska myndigheter har censurerat programproduktion och direktsändningar från SAT-7 i Kairo. 4.11.2015 kl. 10:06

sanni grahn-laasonen. I statsmaktens hälsning på kyrkomötet tackade Sanni Grahn-Laasonen församlingarna för deras insatser i flyktingarbetet, framför för den nödkvartering de ordnat. 4.11.2015 kl. 08:11

Kyrkomötet. Undervisningsministern lyfte fram behovet av en reform av den omfattande kyrkolagstiftningen. 4.11.2015 kl. 08:02

Med rösterna 3– 97 förföll ett iniativ om en förändring i kyrkolagen som skulle göra det möjligt för förtroendevalda att delta i församlingsrådets möte via en videotjänst online. 3.11.2015 kl. 19:23

Kyrkomötet. I sitt tal då kyrkomötet öppnades lyfte ärkebiskop Kari Mäkinen fram att flyktingkrisen inte finns hos oss, utan i de länder därifrån människor flyr. 3.11.2015 kl. 12:57

Kyrkpressen var med på ett av Svenskfinlands mest efterlängtade veckoslut: Höstdagarna. 2.11.2015 kl. 15:30

kredu. Kristliga folkhögskolan i Nykarleby, Kredu, inleder ett samarbete med Seurakuntaopisto. Målet är att på sikt trygga den svenskspråkiga kyrkliga utbildningen av barnledare. 2.11.2015 kl. 14:03

kyrkans utlandshjälp. 2011 samlade finlandssvenskar ihop pengar via Kyrkans Utlandshjälp för att bygga en skola i demokratiska republiken Kongo. Nu avslutar Utlandshjälpen sin verksamhet i landet. 2.11.2015 kl. 12:49

kongo . Fem anställningar avslutas genom uppsägning och två genom övergång till pension. Många fler berörs. 30.10.2015 kl. 13:11

vikström. De som mister landsmän mötte dem som tar emot. Kyrkoledarna höll krismöte om flyktingströmmen i Europa i går. 30.10.2015 kl. 10:04

åbo svenska församling. Är det något som en präst eller kantor inte måste göra i en gudstjänst så ska de inte heller göra det. Det är filosofin i Åbo svenska församling, där frivilliga är med och både planerar och genomför söndagens gudstjänster. 28.10.2015 kl. 07:00

diakoni. I det lilla samhället Torestorp i södra Sverige samlas en grupp kvinnor regelbundet för att sticka sjalar och be för personen som ska få sjalen. 29.10.2015 kl. 10:28

Kyrkomötet. Idas sommarvisa hör till de sex psalmer som strukits av kyrkomötets handboksutskott. Under nästa veckas session antingen godkänner eller förkastar kyrkomötet utskottets slutgiltiga förslag till tilläggspsalmer. 27.10.2015 kl. 13:44

FÖRTROENDEVALD. Det fanns många delade meningar och blandade känslor i KP:s enkät bland församlings- och kyrkoråden i Borgå stift. Men på ett område är siffrorna tydligt positiva. 58 procent tycker att dialogen mellan de förtroendevalda och de anställda är god. 16.8.2022 kl. 13:35

TJÄNSTER. Kyrkoherdetjänsten i Korsnäs församling har inte inom utsatt tid fått någon sökande. Kaplanstjänsten i Karleby fick en sökande från Kemi. 15.8.2022 kl. 15:24

SYNODALMÖTE. Vad betyder frälsning? Är det någonting som sker efteråt, bortom döden? Eller här och nu? Det ska alla omkring 2 000 präster i den evangelisk-lutherska kyrkan å tjänstens vägnar fundera över inför höstens synodalmöten. 12.8.2022 kl. 09:04

Skolstart. Ann-Britt Bonns är rektor i Grundskolan Norsen. Hon välkomnar ett nytt läsår. 11.8.2022 kl. 19:16

kyrkoherdar. När Mats Lindgård i tiden besvärade sig över hur domkapitlet placerade präster i förslagsrum inför domprostvalet resulterade det i en period som blev den tuffaste i hans liv. I dag är han en chef som tror på att förankra beslut grundligt innan han genomför något. 3.8.2022 kl. 17:08