Tomas Knuts och Munsala United fortsätter utmana beslutsfattarna i sin strävan att hjälpa lagets anfallsspelare Jabril.

Munsala United fortsätter utmana

flyktingar.

Känslan av maktlöshet gjorde att Munsala United valde att hoppa av seriespelet i augusti. Nu fortsätter laget att utmana beslutsfattarna.

20.10.2016 kl. 01:00

Helt enligt förväntningarna fick föreningen en böteslapp på 800 euro från bollförbundet för att laget avbröt seriespelet under pågående säsong.

– Vi bestrider inte att vi brutit mot bollförbundets regler. Vi vill veta om de värderingar som respekt, Fair Play och Kaikki Pelaa som Finlands bollförbund står för har någon verklig betydelse eller om det bara är tomma ord, säger Tomas Knuts.

Därför har Munsala Uniteds styrelse sänt en anhållan till bollförbundets distriktsstyrelse om att de ska bedöma om böteslappen kan omvärderas.

– Det vore fint om bollförbundet tog ställning i den här frågan.

Föreningen ger sig inte utan kamp.

– Jag tycker att bolldistriktet eller förbundet borde ge en föklaring ifall de säger nej.

Tre matcher återstod i fotbollseriens lägsta division i augusti då Munsala United hoppade av som en protest mot att lagets somaliska spelare Jabril fått avslag på sin asylansökan.

– Det var vårt sätt att uttrycka vår maktlöshet och frustration. Vi ville göra något konkret för att uttrycka vår åsikt. Avhoppet var inte meningen att bli en PR grej för vår del.

Samtidigt funderar Tomas Knuts om föreningen gjort tillräckligt.

– Vi har hoppat av serien och skapat opinion. Det har vi fått många klappar på axeln för. Men det känns lite jobbigt att vi ska uppfattas som hjältar för det. Vi har inte engagerat oss i vardagen. Därför vill vi inte lämna det så här. Del ett är avklarat men kampen fortsätter.

Annars är Munsala United kända för att inte ta sig själva på för stort allvar. Mycket kring laget görs med glimten i ögat.

– Vi brukar bjuda på oss själva och göra plojgrejer. Det här är egentligen första gången där vi har ett verkligt budskap.

I Munsala United titulerar Knuts sig som tränare eller åtminstone biträdande tränare, lagledare, sekreterare och anfallsspelare.

– Både jag och Jabril spelar i anfallet. Han är en ung spelare som dessutom gör mål. Vi vill värna om återväxten i laget.

Visst räknade de med att avhoppet skulle få uppmärksamhet i de lokala medierna.

– Vi ville skapa en opinion men vi trodde inte på att få fullt så stor uppmärksamhet som vi fick. Via FNB gick nyheten till TT och den ingick i ett femtontal svenska tidningar, säger Tomas Knuts.

Däremot nådde avhoppet inte över nyhetströskeln i det finskspråkiga Finland, bortsett från de finska österbottniska tidningarna.

– Byheten om avhoppet fick mera nationell spridning i Sverige än i Finland. Men till exempel Vänsterförbundets ordförande Li Andersson twittrade nyheten.

Att hoppa av serien var ingen stor idrottsmässig uppoffring för laget. I det skedet hade de inget mera att spela för.

– Vi ville stiga regeringen på tårna för asylpolitiken. Men så livlig fantasi har vi inte att vi trodde att det skulle gå att påverka dem.

Föreningen har fått mest positiv respons på avhoppet, även från oväntat håll.

– Vi har bara fått positiv respons personligen. Till och med ade som man man inte trott har någon relation till invandrarna har stött vårt beslut. De få kristiska rösterna har synts på kommentarfälten till nyheten på webben. Till exempel att vem bryr sig vad ett division sju lag i fotboll gör.

Jabril kom till Finland för ett år sedan. Han kommer från Mogadishu.

– Alla i familjen är döda och ifall Jabril återvänder tvingas han sannolikt att bli soldat i någon part i inbördeskriget. Rebellerna gillar inte att folk flyr landet så Jabrillöper stor risk att bli dödad ifall han återvänder.

I augusti fick Jabril avslag på sin asylansökan. Han har överklagat avslaget och väntar på utslag från förvaltningsdomstolen.

Sedan laget avslutade säsongen i förtid har föreningens styrelse skrivit ett intyg till som bifogats Jabrils överklagan. Föreningen intygar att Jabril kommit bra in i laget och att han har ett socialt nätverk sin fritid.

Inget ensamt fall

I dessa dagar inväntar Munsala United svar från bollförbundets distriktsstyrelse. Knuts understryker attbötesbeloppet inte styr föreningens agerade.

– Pengarna har ingen betydelse i det här sammanhanget. Dessutom har vi fått löfte om att få böterna betalda.

Han befarar också att det kommer flera fall där fotbollslag mister spelare på grund av asylpolitiken.

– Jabril är inte ett ensamt fall. Det här gäller också andra föreningar. Av legen här i närheten har åtminstone Jeppo och Kronoby asylsökande i sina lag.

Laget är redan nu mångkulturellt. Här finns spelare med sex olik anationaliteter.

– Vi är en salig blanding av inflyttare och finländare. Det är inte många som är fast bosatta i Munsala. Därför passar också namnet United (förenade) bra in på oss. Utan utlänningar skulle vi inte ha nåt lag idag.

Förutom finländarna och somaliska Jabrik består laget också av fem kvotflyktingar, fyra afghaner och en syrier samt en engelsman och två albaner som kommit till Finland för kärleken eller arbete.

– De flesta av oss drömmer om att få spela i Manchester United, men om det nu inte blir ManU som nöjer vi oss med MunU.

Tomas Knuts har sin bakgrund i baptistförsamlingen i västra Munsala, men är numera bosatt i Larsmo.

– Vårt ställningstagande är ju förenhetligt med de kristna värderingarna, men annars finns det ingen koppling till min bakgrund. Det är ju heller inte mitt beslut, utan hela lagets.

Men han ser en liten koppling till Munslaradikalismen.

– I Munsala har man traditionellt inte varit rädda att stå upp mot överheten och säga till när det går fel. Det tycks finnas kvar nåt av den mentalialiten ännu.

Johan Sandberg



NÄRPES. Närpes församling lyssnade in familjernas behov. Resultatet blev en juniorklubb för sommarlovslediga barn och en heldagsdagklubb som startar i höst. 30.5.2022 kl. 11:10

diakoni. ”Så snett kan det aldrig gå att du inte kan komma och tala med oss”, säger diakoniarbetaren Henrika Lemberg i Borgå. 20.5.2022 kl. 12:52

KLIMATET. Upp till 22 miljoner euro kan de evangelisk-lutherska församlingarna lyfta ur sina skogar varje år. När kyrkan ska vara klimatneutral 2030 får många se över sina invanda avverkningar. 26.5.2022 kl. 12:00

livshistoria. 102-åriga Doris Ståhl har varit med om två krig, evakuerat föräldrahemmet under Porkalaparentesen och suttit i Stockmanns källargångar när Helsingfors bombades. Ukrainakriget följer hon med i tidningen. – De arma människorna! Det är så hemskt så man kan inte tänka på det. 27.5.2022 kl. 16:27

KYRKANS SKOGAR. Med sina 4 356 hektar skogar är Karleby kyrkliga samfällighet den största skogsägaren inom kyrkan i Finland. 26.5.2022 kl. 11:59

KRIGET I UKRAINA. Bland dem som flyr kriget är en del de mer utsatta än andra. Vandaförsamlingarna gjorde tidigt ett beslut om vem de främst skulle ta hand om. 20.5.2022 kl. 12:38

Personligt. Elina Sagne-Ollikainen lärde sig tidigt att en människas tid här på jorden tar slut. – Det är viktigt för mig att jag använder den tid jag fått väl. 25.5.2022 kl. 12:15

ANDETAG. Louise Häggström och hennes man valde att säga upp sig från sina jobb och flytta till Bergen, en stad i ett land de aldrig besökt tidigare. Hon bloggar på Andetag-bloggen på Kyrkpressens sajt. 24.5.2022 kl. 08:26

LÄGER. I slutet av juli ställs Sabina Wallis inför sitt eldprov: att vara lägerledare vid sommarlägret i Pieksämäki. Själv har hon varit där varje sommar sedan hon var ett halvt år. 23.5.2022 kl. 18:00

TJÄNST. Domkapitlet har fått in fem ansökningar till tjänsten som stiftsdekan. För jobbet, i vilket man framför allt lägger upp prästernas fortbildning, presenterar de sökande olika meriter. De "kan Åbo Akademi", "kan regnbågsfolket" eller "kan dialogen med väckelserörelserna". 20.5.2022 kl. 16:20

domkapitlet. Domkapitlet ändrar på hur församlingspastorerna tillsätts. 19.5.2022 kl. 15:57

FÖRSAMLINGSSAMMANSLAGNING. Den föreslagna nya församlingen, som ska bestå av Malax, Petalax och Bergö församlingar, verkar inte kunna heta något där ortnamnet Malax ingår. 18.5.2022 kl. 15:56

FÖRSAMLINGSVALET. Låt inte studier och andra framtidsplaner hindra dig från att ställa upp i församlingsvalet, säger Nicolina Grönroos. 16.5.2022 kl. 13:11

GAMMAL KYRKA. Björnholmens kyrka i Jakobstad hade varit till salu i ett år innan någon vågade ta sig an projektet. De som vågade är Lars och Monica Granlund. De såg möjligheter i byggnaden. 12.5.2022 kl. 15:41

FÖRSVAR. Carolina Lindström är kyrkoherde på Åland och underlöjtnant i 
reserven. Hon känner att folk plötsligt insett att försvarsmakten behövs till något. 12.5.2022 kl. 12:03

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33