En stomme, ståltråd och en liten knippe blommor är första steget till en vacker midsommarkrans.

Fira midsommaren i krans - så här enkelt kan du göra din egen

midsommar.

Oregano, ståltråd och ängsblommor. Rea Anner visar hur lite som behövs för att skapa en vacker midsommarkrans.

23.6.2016 kl. 10:00

Sill, potatis och smör. Sommarsångerna. Den ljusa natten. Den där myggan som smyger sig in när man ska sova. Det är de små sakerna som behövs för att göra en midsommar, tycker Rea Anner. Själv har hon de senaste åren firat med sillkalas, majstång och kinuskitårta i Brunakärrs koloniträdgård. En tradition som hon hållit fast vid betydligt längre än så är midsommarkransen.

– Kransen samlar det bästa av sommaren. Att ha en krans i håret är som en krona. Det blir något vackert och högtidligt över en människa som bär en krans.

Blommorna hör midsommaren till, det är sommarens och livets fest. I folktron får allt växande särskilda krafter vid sommarsolståndet och sju sorters blommor under kudden är välkänd midsommarskrock. Kransen har sin egen starka symbolik: formen står för förening och evighet och kransen har använts som symbol för glädje, sorg, ära och berömmelse.

Så blir kransen till

Först behövs en stomme av ett segt material. Rea Anner tar två oreganokvistar som hon formar till en lagom stor ring. Ändarna fäster hon med tunn ståltråd. Här fungerar också grön blomstertejp eller starka grässtrån.

Därefter är det dags för blommorna. Hon breder ut buketten på bordet och väljer bland prästkragar, daggkåpor, timotejstrån och en ensam rödklöver. Här är filosofin den att man tar det som råkar blomma, i trädgården eller vid dikeskanten.

Det är enklast att börja med det som ska bli framsidan av kransen. Rea Anner väljer de vackraste blommorna, placerar en blomma eller ett litet knippe mot stommen och lindar ståltråden runt. Sedan tar hon nästa knippe och ser till att variera färg och textur. En bit av skaften lämnas kvar för att ge stadga, men när de blir för långa och spretiga klipper hon bort dem.

När hela kransen är fylld av ett lager blommor är det dags för detaljer och dekorationer. Var behövs det en prästkrage till? Var kunde det hänga lite timotej? Som avslutning har Anner ett tips: brudslöja. Den växer inte vilt, men några små kvistar köpta från butiken ger kransen ett somrigt intryck.

– Om du så har bara tistlar och törnen i kransen – med brudslöja blir den ljuvlig.

Har man inte brudslöja kan ogräset kirskål skapa en liknande effekt. Den färdiga kransen läggs en stund i vatten så blommorna får suga i sig fukten. Så håller kransen längre.

Hela artikeln kan du läsa i Kyrkpressen nummer 25–26/2016.

När kransen är täckt med blommor är det dags för de sista dekorationerna.
Rea Anner firar midsommar i Brunakärrs koloniträdgård, där hon har sin stuga.
Emelie Melin



Mest läst

    advent foto. Hanna Sandberg har tagit adventsbilden här ovan. Läs hennes tankar om foto och bli inspirerad! 21.11.2011 kl. 17:02

    TV Big Brother. I dag firas gudstjänst i Big Brother-huset. Idén kommer från en av deltagarna som är troende och önskade sig nattvard. 20.11.2011 kl. 09:00

    Lärare och kyrkfolk diskuterar ivrigt hur ett fungerande samarbete kan se ut på gräsrotsnivå. 17.11.2011 kl. 14:15

    facebook. Finlands evangelisk lutherska kyrka öppnade i dag sin egen sida på facebook. 17.11.2011 kl. 10:04

    skola religion. Omkring 60 personer diskuterar samarbetet mellan kyrka och skola på ett seminarium i Helsingfors imorgon, torsdagen den 17 november. 16.11.2011 kl. 15:32

    Lovisa kyrka. Bänkarna i nyrenoverade Lovisa kyrka fick över hundra rumpavtryck efter en konsert i början av november. Orsaken utreds som bäst. Samtidigt har en rörelse för att rädda avtrycken satt igång. 16.11.2011 kl. 13:15

    technomässa Stockholm. Metallmässan har blivit en självskriven del av vårt gudstjänstfirande. I Sverige har man gått ett steg längre och infört en technomässa. 16.11.2011 kl. 10:48

    frivilligarbete. Församlingarnas frivilligarbetare upplever att deras insats uppskattas, visar en färsk enkät. 15.11.2011 kl. 07:00

    GA. Årets insamling för kampanjen Gemensamt ansvar (GA) inbringade sammanlagt 4 381 956,40 euro. Jeppo församling är en av de församlingar som samlat in allra bäst. 14.11.2011 kl. 16:18

    Det är lutherskt att få fira gudstjänst och andakt på sitt eget språk. Nu kan också döva finländare med svenska som modersmål äntligen göra det. 12.11.2011 kl. 11:40

    julen kyrkoåret ulla oinonen. När andra stressar upp sig över julkommersen i november vill pastor Ulla Oinonen ta vara på tiden av förberedelse. 11.11.2011 kl. 07:00

    kyrkomöte. Kyrkomötet godkände på torsdagen Kyrkans centralfonds budget för 2012 och verksamhets- och ekonomiplanen för åren 2012-2014. Ramen för kyrkans verksamhetsmedel för nästa år minskar med fem procent jämfört med i år. 10.11.2011 kl. 15:47

    Diakonat. Kyrkomötet beslöt på torsdagen efter en kort diskussion i plenum att sända frågan om diakonatet till Kyrkostyrelsen för beredning. 10.11.2011 kl. 15:37

    Kyrkoherdeval kyrkomötet. Kyrkomötet godkände på onsdag kväll ändringar i kyrkolagen som ger församlingarna två alternativa sätt att välja kyrkoherde. 10.11.2011 kl. 10:41

    Abebe Etiopien. Mesgna Abebe vill ge sina barn det bästa av två världar. Han jobbar medvetet för att bryta destruktiva mönster från sin egen barndom. 10.11.2011 kl. 07:00

    Bok. En berättelse om kyrkans och världens nutid och framtid. Lagom till kyrkoårets slut – när temat är Kristi återkomst och den sista domen – ger Erik Vikström ut en bok om den apokalyptiska text som avslutar Bibeln. 11.11.2020 kl. 16:01

    relationer. Anna Henning är ensam mamma till två pojkar, universitetslektor i socialpsykologi och kyrkligt förtroendevald i Borgå. Hon har lärt sig att fokusera på det som duger i stället för på det perfekta. Tro kan vara en suck uppåt, och föräldraskap en närvaro i vardagen. 11.11.2020 kl. 09:22

    val. Stiftsdekanen i Åbo ärkestift Mari Leppänen fick flest röster (35,2 %) och kyrkoherden i Mikaelsförsamlingen i Åbo Jouni Lehikoinen fick 329 röster (32,5 %). 10.11.2020 kl. 13:42

    bön. Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller. 9.11.2020 kl. 11:07

    Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00

    Mest läst