Tre fjärdedelar av de klasslärare som svarade på KP:s enkät har inga problem med att undervisa i religion.

Religionen svår nöt för en del

Religion i skolan – roligt eller förfärligt? Vi frågade klasslärare i huvudstadsregionen om de känner sig bekväma med ämnet och de flesta sa jo. 4.5.2016 kl. 09:10

Känner du dig bekväm eller obekväm med att undervisa i religion? Den frågan sände vi till klasslärare i huvudstadsregionen, och fick ett tjugotal svar.
Tre fjärdedelar av de lärare som svarade uppgav att de gärna undervisar i ämnet. Särskilt i de lägre årskurserna, 1–4, verkar religion vara ett ämne som både lärare och elever gillar – men det finns också lärare som inte tycker det känns bra att referera bibelberättelser.
I de högre årskurserna, 5–6, blir diskussionen mer utmanande – eleverna ifrågasätter ämnet mer aktivt och också en del lärare känner att ämnet är jobbigt eller dåligt uppbyggt.
Akademilektor Mårten Björkgren vid Åbo Akademi, ansvarig för religionsundervisningens didaktik och en av dem som utbildar blivande klasslärare, vet att religion är ett ämne som kan väcka känslor. KP bad honom läsa igenom de svar vi fått in.

Vissa svårigheter och utmaningar pekar svaren på, tycker Björkgren, men de flesta ger ändå en positiv bild av sin upplevelse av ämnet och den egna kompetensen.
– De ser religionen som ett allmänbildande ämne och tycker sig ha beredskap att undervisa på ett allmänbildande plan. Andra tänker mycket på hur eleverna upplever ämnet och verkar också ha beredskap att svara på elevernas frågor. Jag tycker att de som valt att svara på frågan ger en ganska nyanserad bild av ämnet och det pedagogiska uppdraget.

Flera uppger sitt eget intresse för religion som en orsak till att ämnet känns bekvämt. Betyder det att man måste vara troende för att gilla att undervisa i religion?
– Jag tycker att det i den allmänna diskussionen ibland finns en onödig misstänksamhet mot dem som är intresserade av att undervisa i religion. Bara för att en klasslärare är intresserad innebär det inte att hon eller han är manipulativ och vill indoktrinera eleverna.
– Fast det finns säkert undantag också – lärare som omedvetet eller medvetet missionerar och fostrar ideologiskt. Och de kan tillhöra såväl en kyrka som fritänkarna.
Mårten Björkgren påpekar att en intresserad lärare ofta är en som förstår betydelsen av skolans religionsundervisning.
– Det kan ju aldrig vara bra att ha tunna kunskaper i något. I klasslärarutbildningen övas kontinuerligt ett kritiskt tänkande. Jag tycker vi kunde lita mer på att vi har en kvalitativt högstående lärarutbildning. Våra klasslärare är bland de bästa i världen.

I svaren uttrycks också ett missnöje som verkar handla om läromedel som kräver orimliga kunskaper. Jag har själv dålig koll på Polykarpos och Felicitas – och jag jobbar på Kyrkpressen. Hur kommenterar du det?
– Många skolor jobbar med gamla böcker. Det är ett problem som delvis beror på skolornas dåliga ekonomi. Men där skulle jag vilja säga att läroböckerna är tänkta som ett stöd för att uppnå läroplanens mål för undervisningen.
I de första klasserna verkar undervisningen i religion vara minst problematisk. Flera lärare påpekar att religion hör till elevernas favoritämnen.
– Jag förstår att det kan vara så, eftersom undervisningen handlar om berättelser, erfarenheter och traditioner som knyter an till elevens egen kultur och livsrytm. Jag tycker det är bättre att börja i vår egen närmiljö med dess mångfald än att försöka undervisa allmänt om till exempel världsreligionerna i årskurserna 1 och 2. Med det upplägg vi har nu tycker jag att vår beredskap att möta världen med dess mångfald är god.

Önskemålen om att hellre få tala om etik än religion är bekanta för Björkgren – han möter samma önskemål hos de klasslärarstuderande han undervisar vid Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier.
– Jag brukar betona att etik inte är något som hänger i luften. Då är det bättre att sätta korten på bordet och konstatera: härifrån kommer våra etiska ideal i Europa, främst från kristendomen och humanismen. De är i hög grad den värdegrund vi har i vår kultur. Jag tror inte alls att det är lättare att undervisa så att man för in mer etik och mindre religion. Det handlar inte om ett antingen eller – båda behövs.
– I dag behöver vi mer än någonsin kunskap i både egen och andras religion. Vi behöver läskunnighet om religion och livsåskådningar.

Hur ska vi då lösa problemet med negativa attityder till religionsundervisning?
– Alla kunde lära känna skolans mål för åskådningsundervisningen och diskutera saken mer sansat. Jag tror på en mer riktad fortbildning där vi också får jobba med den frustration som vissa klasslärare kan känna inför utmaningen att undervisa om religion, säger Mårten Björkgren.

Läs hela artikel och citat från lärarna i papperstidningen.

Sofia Torvalds



Mest läst

    ORTODOXA KYRKAN I FINLAND. Vi har hundratals ryskspråkiga från Ryssland här, och redan innan flyktingarna kom hade vi ganska heta diskussioner efter gudstjänsterna. Jag är orolig. Det är så otroligt lätt att piska fram en het och krigisk atmosfär, säger Aleksej Sjöberg, ortodox kyrkoherde i Tammerfors. 30.11.-0001 kl. 08:21

    Trakasserier. – Att andelen som upplevt trakasserier är så stor vittnar om att man pratar mer om trakasserier och vad man inte ska tolerera i arbetsgemenskapen, säger Veli-Matti Salminen, som är tf chef för Kyrkans forskning och utbildning. 6.4.2022 kl. 20:35

    val. Edman har tjänstgjort i Nykarleby församling som tf. kyrkoherde sedan Mia Anderssén-Löf slutade som kyrkoherde. 4.4.2022 kl. 22:03

    missbruk. För Tim Lillkvist var drogerna som att ligga i ett varmt bad och känna sig älskad – tills de bara svalde alla hans pengar och inte hade någon effekt. Nu tränar han på en vanlig vardag där han är värdefull bara för att han finns. 1.4.2022 kl. 16:33

    KRIGET I UKRAINA. Osäkerhet är inte detsamma som otrygghet, säger ärke­biskop Tapio Luoma. När kriget känns nära är hans råd till alla människor av god vilja: Ge pengar och stöd. Värna det andliga. Håll fast vid det som också i van­liga tider har gett dig kraft och glädje. 31.3.2022 kl. 09:00

    Personligt. – När människor ojar sig över hur mycket otur jag haft säger jag: Det här har hänt, men nu finns ingen bitterhet kvar. säger Anneli Pandora Magnusson. 30.3.2022 kl. 20:04

    RÄTTEGÅNG. Riksdagsledamot Päivi Räsänen (KD) friades i tingsrätten från åtalen om hennes uttalanden om homosexuella. Tingsrätten i Helsingfors gav sin dom på onsdagen. 30.3.2022 kl. 13:05

    livsval. Susanna Landor var chefredaktör på Hbl. Nu är hon diakoniarbetare i Kyrkslätt. – Det här jobbet ger instant-belöning. Jag får räcka en kasse mat till en människa som inte har mat i skåpet. Och samtidigt handlar det om något mycket större: hur bemöter vi varandra? 30.3.2022 kl. 13:04

    KRIGET I UKRAINA. Kriget kom som en chock och väckte stor ilska. Stepan, som bott i Finland i många år har tagit upp kampen för sitt land. – Vi kommer inte att ge oss! 30.3.2022 kl. 06:00

    Ukraina. Efter att ha vistats i hemlandet av privata skäl har nu Anders Mård återvänt till S:t Petersburg, sin hemstad. 28.3.2022 kl. 20:21

    KRIGET I UKRAINA. 28.3.2022 kl. 16:01

    Ukraina. Kyrkans Utlandshjälp förmedlar miljoner euro som ger hundratals ton förnödenheter till Ukraina. Men den ekumeniska hjälporganisation i Ungern som är samarbetspartner har dragits med kopplingar till den kontroversielle premiärministern Viktor Orbáns nätverk. 21.3.2022 kl. 14:30

    ÅTAL. Martyrkyrkans vänners ordförande Johan Candelin åtalas misstänkt för grovt skattebedrägeri. Rättegången hålls nästa vecka i Karleby, skriver Österbottens Tidning. 18.3.2022 kl. 16:10

    KRIGET I UKRAINA. Igår kväll stod Rabbe Tiainen och demonstrerade som vanligt utanför ryska ambassaden i Helsingfors. Nu blev han bortförd av poliser och skjutsad hem till Drumsö. – Jag tog genast följande buss tillbaka till Fabriksgatan, säger han. Helsingforspolisen kommenterar frågan med att säga att de följer sin normala praxis och att polisen i första hand alltid vill lösa konflikter genom att diskutera. 18.3.2022 kl. 09:29

    VÄNFAMILJER. När flyktingvågen nådde Finland 2015 ställde Linnea Ekstrand och hennes man upp som vänfamilj. 18.3.2022 kl. 08:17

    KYRKOMÖTET. Liberala storstadspräster öppnade debatten om samkönad vigsel i kyrkomötet. Biskoparnas kompromiss om dubbel äktenskapssyn fick stöd – men också kritik från både regnbågsfronten och de konservativa. 15.5.2024 kl. 10:35

    musik. De närmaste dagarna många båten eller flyget till Sverige inför Taylor Swifts konserter i Stockholm. Varför börjar man lyssna till världens bästsäljande artist, Taylor Swift? Sofia Torvalds skriver om hur hon trillade ner i kaninhålet. 16.5.2024 kl. 11:51

    Bok. Våra kroppar behöver föda. Vi behöver också föda för vårt själsliga liv. Birgitta Udd kombinerade behoven och skrev boken "Det smakar liv – Vardagstankar och recept". 15.5.2024 kl. 15:27

    INGERMANLANDS KYRKA. Inom maj månad ska två av kyrkans missionsorganisationer förklara varför flera av deras anställda har prästvigts i en luthersk kyrka i Ryssland. Biskop Ivan Laptev i den ingermanländska kyrkan tycker ståhejet är märkligt. 14.5.2024 kl. 10:00

    KYRKOMÖTET. Många nya delegater i kyrkomötet. De tunga frågorna som samkönad vigsel eller organisationsreform i kyrkan kommer upp på onsdag. 13.5.2024 kl. 20:10

    Mest läst